I läroplanen för förskolan står det bland annat att man ska sträva mot att barnen utvecklar sin förmåga att lyssna och berätta. Idag finns inga direkta krav på lärande i förskolan samtidigt som förskolan ska vara en lärande miljö. Pedagoger måste därför vara väl medvetna om hur deras arbete kan påverka barnen. Syftet med denna undersökning är att lyfta fram pedagogers tankar i sitt arbete med högläsning i förskolan. I undersökningen har totalt sex pedagoger, från två olika förskolor, svarat på mina frågor genom kvalitativa intervjuer.

Den här uppsatsen handlar om hur normer, förväntningar och traditioner inom måleribranschen styr hur målare handskas med säkerhetsfrågor i sitt arbete. Syftet är att studera kvinnliga målares upplevelse av säkerhet och risker i måleribranschen. Valet av ämne grundar sig i hur jag på nära håll fått följa en familjemedlems arbete inom måleribranschen och oron jag känt över att risker och säkerhetsfrågor inte verkade tas på allvar av fackförbund, företagsledning eller kollegor. Detta upplevde jag som anmärkningsvärt då en målares arbete tar plats i en ofta smutsig och farlig miljö som följaktligen kan vara skadlig för hälsan. Jag har intervjuat tre målare och deras svar tyder bland annat på att de är bekanta med risker inom måleribranschen och att säkerhetsfrågor från företagsledning, kollegor tas på varierande allvar.

Den fotografiska bilden fungerar som visuell kommunikation och identitetsskapande. Tekniken har utvecklats från analogt till digitalt och byggs numera upp av pixlar. Det finnsolika perspektiv på att betrakta. Fotografen som har en dominerande position som betraktare och väljer att se tecken om något, motivet låter sig betraktas av någon och betraktaren som upplever fotografiet som betyder något för någon. Berättelsen preciserar och kategoriserar det som är viktigt för individen.Vid ett par tillfällen har jag intervjuat två familjer om deras familjebilder.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om det är så att vuxna, som haft en barndom präglad av en förälders missbruk eller psykiska sjukdom, har ett speciellt behov av att möta andra på Internet som har en liknande uppväxt. Jag vill ta reda på hur och med vad det här mötet kan hjälpa de vuxna barnen och vilka fördelar respektive nackdelar de kan se med att det finns en mötesplats på Internet som alternativ till andra mötesforum som t.ex. självhjälpsgrupper inom ACoA (=Adult Children of Alkoholics/Vuxna barn till alkoholister och från andra störda familjer) och liknande där man till skillnad mot i kontakten på ett forum på Internet möts öga mot öga. Mina frågeställningar är:Hur upplever kvinnor som vuxit upp i en dysfunktionell familj att deras barndom har påverkat dem och deras förmåga att samspela med andra människor? Hur upplever kvinnor som vuxit upp i en dysfunktionell familj och som sedan tidigare är vana Internetanvändare att ett forum på Internet kan vara till stöd i deras bearbetning av barndomen?Jag har för att få svar på mina frågor gjort Internetintervjuer med vuxna barn.

Syftet med denna uppsats är att genom att ta del av litteratur undersöka hur minnet fungerar i musiksammanhang och att se vilka memoreringsstrategier och metoder som forskningen föreslår och dessa metoders användningsområden. Vidare att jämföra detta med en pianists egna strategier för och tankar om memorering erhållna genom en intervju. Jag jämför dessutom forskningen och pianistens svar med mina egna erfarenheter, tankar och funderingar. Pianisten som valdes för intervjun valdes utifrån hennes långa erfarenhet som pedagog (ca 50 år), med erfarenhet av undervisning på alla nivåer, av ett brett ålderspann, och stor variation på begåvningar, dessutom på grund av hennes långa erfarenhet som professionell musiker. Vidare undersöks pianistens tankar kring och inställning till utantillspel, och därigenom belyses frågan kring utantillspelets funktion och roll.

Kritiken och verkligheten söker utröna skillnader datorspelskritik och litteraturkritik emellan. Mina tankar rörande de två områdena kretsade till en början kring att litteraturkritiken tilläts röra sig mer fritt mellan olika kulturella sfärer medan datorspelskritiken mer hängav sig åt en yngre målgrupp utan referenser till andra kulturyttringar. För att undersöka detta har jag gjort en diskuskursanalytisk undersökning efter van Dijks modell. Undersökningen inkluderar tolv analysenheter; tre böcker och tre spel. Varje verk har analyserats två gånger då jag analyserat recensioner från två olika tidningar (DN och SvD) för att komma än djupare i mina analyser kring hur aktuella böcker och spel behandlats. För att få spelen och böckerna något sånär jämförbara har jag ställt upp ett antal kriterier, där ett av de mer centrala är att samtliga verk har varit ett av de mest sålda verken ett givet år (2007-2009).

Syftet med arbetet är tredelat. Inledningsvis är syftet att ta reda på hur SO-lärare för grund¬skolans senare år utbildas. Andra delen gäller hur rektorer resonerar kring anställningen av SO-lärare. Tredje och sista biten är att se hur lärare bedriver SO-undervisning.För att få svar på mina funderingar har jag använt mig av litteratur som bland annat studerar lärares utbildningsnivå och ämnen jämfört med vilken nivå och vilka ämnen de undervisar i. Andra rapporter studerar hur undervisningen går till och om undervisningen är integrerad eller inte.

Denna uppsats behandlar volontärers engagemang i den ideella organisationen Rädda Barnen, med syftet att belysa hur organisationens struktur samt samarbetet mellan volontärer och tjänstemän inom organisationen påverkar volontärernas engagemang. Mina tre frågeställningar var: a. Hur är Rädda Barnens organisation uppbyggd, hur styrs organisationens arbete och hur påverkar detta volontärernas engagemang, b. Hur upplever volontärerna organisationsstrukturen och samarbetet inom organisationen samt c. Hur upplever tjänstemännen att de har del i volontärernas engagemang i organisationen.

Jag bestämde mig för att skapa en diktsamling för mina dikter som jag skrivit under en längre tid. Det jag vill undersöka är hur man kan använda sig av Storytelling för att skapa en helhet för en diktbok. Jag ville införa detta element i både innehållet i dikterna, vilken plats de skulle få i boken samt få in det i formgivningen. Jag tog och använde mig av litteratur för vägledning inom hur jag skulle få fram den historia som jag hade att berätta. Resultatet blev en komplett diktbok som med formgivning och placering av dikterna blev en bok som berättade en historia för sig själv i sin helhet..

En studie av en lägerskolas betydelse i lärande för hållbar utveckling I denna uppsats undersöker jag en grupp 11- åriga elevers lärande på en lägerskola samt vad de har för syn på natur- och miljöfrågor. Jag undersöker också om lärandet på en aktuell lägerskola kan utgöra en del av lärandet för hållbar utveckling. Lägerskolans roll som komplement till den ordinarie skolverksamheten diskuteras vidare i uppsatsen. Jag har sökt svar på mina frågor genom att observera en klass med 11- åringar från en medelstor stad under deras vistelse på en lägerskola. Jag har följt upp mina observationer med kvalitativa intervjuer. Undersökningen pekar mot att det är möjligt för unga elever att utveckla en förståelse för abstrakta fenomen som människans påverkan på landskap samt människans samspel med naturresurser. Detta menar jag är en viktig byggsten i lärande för hållbar utveckling.

I mitt kandidatarbete undersöker jag fantasi och kreativitet, varför vi skapar fantasivärldaroch hur vi hittar till dem - finns det portaler till fantasivärldarna? Jag letar efter svar ur filosofiskaperspektiv genom att läsa om fantasi och lek. Jag tittar närmare på andra konsthantverkareoch konstnärers fantasivärldar och drar kopplingar till filmers fantasivärldaroch sagor för att jämföra innehållen och det visuella. Om detta skriver jag i denna rapport,jag skriver även om hur min gestaltning har växt fram, formats och utvecklats och minatankar under arbetets gång..

Detta arbete bygger på intervjuer med åtta lärare som alla jobbar i år 4-9. Syftet med studien innebar att beskriva hur ett antal lärare uppfattar lärande i skolan. Uppsatsen beskriver olika teoretiska tankar i anknytning till just området lärande samt hur de kan knytas an till lärarnas uppfattningar. I de teoretiska utgångspunkterna finns ett stycke som allmänt behandlar begreppet lärande. Fyra lärteorier har också belysts, nämligen det behavioristiska, det kognitiva, det fenomenografiska samt det kontextuella synsättet.

Mitt syfte är att undersöka TV som barnkulturellt medium; var det befinner sig på det barnkulturella fältet, vilka emotionella responser det förmår väcka hos sin publik och hur både diskurser om barn och barndom och existentiella frågor formuleras i TV-dramatik för barn. Jag har analyserat fem TV-serier (Vi på Saltkråkan (1964), Ebba och Didrik (1990), Barnens detektivbyrå (1991), Du måste förstå att jag älskar Fantomen (1981) samt Rädda Joppe ? död eller levande (1985)) med fokus på just barndomsdiskurser och existentiella frågor. Mina teoretiska utgångspunkter har varit flera då jag försökt hitta en tvärvetenskaplig ingång till mitt ämne. Teorier om kultur och populärkultur, kultursociologisk teori och diskursteori är utgångspunkter, som jag kombinerat med mer specifika teorier om TV, barns TV-tittande och receptionsteori.

Examensarbetets mål har varit att formge ett karaffset åt Skrufs Glasbruk som skiljer sig från nuvarande sortiment utan att företagets identitet går förlorad.Observationer, handledningar samt egen research har legat till grund för arbetet.Designprocessen har gått ut på att ta fram ett karaffset. ITK (Identity Tool Kit) har satt ramarna för projektarbetet.Projektet resulterade i ett förslag som efter konsultation med mina handledaresamt Skrufs Glasbruks ägare Kent Elm godtogs varpå detaljerna finslipadestill ett färdigt resultat..

?Scanvados ? en skånsk calvados? börjar med en beskrivning av vad calvados egentligen är och vilka som är de ultimata förhållandena för att kunna producera en god och attraktiv calvados. Examensarbetet fortsätter sedan med att undersöka förutsättningarna för calvadosdestillering i Skåne, och täcker juridiska, ekonomiska och praktiska aspekter av produktionsförloppet såsom lagar, tillstånd, kostnader men även ifall de närproducerade äppelsorterna lämpar sig för calvadostillverkning. Mot slutet följer en diskussion som knyter ihop de olika resultaten av undersökningarna och där jag drar mina slutsatser om en hållbar calvadosproduktion i Skåne..