Sökresultat:
122 Uppsatser om Miljövänliga plagg - Sida 1 av 9
Motst?nd och subjektskapande p? kvinnof?ngelset ?Stampen? under tidsperioderna 1885?1895 och 1896?1909
Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.
N?R REGELF?LJARNA BRYTER MOT REGLERNA En processp?rande studie om orsakerna till Sveriges bristande praktiska efterlevnad av EU:s avloppsdirektiv
Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.
Den digitala arbetsterapeuten En kvalitativ studie
Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns
begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten.
Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer
utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till
en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.
FRĂ N STILLEBEN TILL MĂNSTER - En studie i översĂ€ttandet av draperade plagg till tvĂ„dimensionella konstruktioner
Det finns sparsamt med litteratur om arbetet med draperade plagg ur en mönsterkonstruktörs synvinkel. Dessutom tar majoriteten av mönsterkonstruktionsundervisningen sÀllan upp drapering i ett tidigt stadie (om över huvud taget). Rapportens syfte Àr att undersöka hur en mönsterkonstruktör kan gÄ tillvÀga för att översÀtta draperade plagg till reproducerbara tvÄdimensionella mönster. Som underlag för studien har tre plagg draperade pÄ docka av en extern handledare anvÀnts. Det första plagget Àr en vÀvd klÀnning, det andra en klÀnning i trikÄ och det tredje en quiltad vÀst.
SVIKTANDE ST?D TILL MILJ?POLITIK En kvantitativ studie kring politisk orientering och st?d till milj?politik i Sverige under kristider
Climate change is a major political challenge, and the public opinion can play a big role in
addressing it. It?s therefore relevant to examine which factors influence individuals? support
towards environmental policy. Previous research indicates that this can be understood from
political orientation (Jagers m.fl 2018, s. 86-7).
FRĂ N STILLEBEN TILL MĂNSTER
Det finns sparsamt med litteratur om arbetet med draperade plagg ur en mönsterkonstruktörs synvinkel. Dessutom tar majoriteten av mönsterkonstruktionsundervisningen sÀllan upp drapering i ett tidigt stadie (om över huvud taget). Rapportens syfte Àr att undersöka hur en mönsterkonstruktör kan gÄ tillvÀga för att översÀtta draperade plagg till reproducerbara tvÄdimensionella mönster. Som underlag för studien har tre plagg draperade pÄ docka av en extern handledare anvÀnts. Det första plagget Àr en vÀvd klÀnning, det andra en klÀnning i trikÄ och det tredje en quiltad vÀst.
Visuell kommunikation- sÀljfrÀmjande ÄtgÀrd för ökad försÀljning av miljövÀnliga plagg i butik
I denna uppsats om visuell kommunikation kommer olika teorier att tas upp, vi har genomfört intervjuer med kunder, gjort observationer i butiker och sammanstÀllt fakta för att ta reda pÄ hur en förbÀttrad visuell kommunikation av de miljövÀnliga plaggen kan pÄverka konsumenter att handla mer miljövÀnligt. Engelsk titel: Visual communication- sales promotion of eco-friendly garments in storesEngelska nyckelord: Visual communication, Sustainability, Environmental clothing, Consumer behaviorSammanfattning pÄ engelska:.
Vem vill gÄ en mil för att skÀnka sin textil?
Att vÀrldens konsumtion leder till stora pÄfrestningar pÄ miljön Àr ingen nyhet, och eftersom det Ärligen produceras cirka 80 miljarder plagg Àr textilbranschen en stor bidragande faktor. KlÀder har dessutom en relativt kort livstid i dagens samhÀlle, innan konsumenterna vÀljer att bortskaffa dem för att följa nya modetrender och fÄ mer plats i garderoben. En stor mÀngd av bortskaffade klÀder ges bort eller skÀnks till bÀttre behövande. Dock finns det fortfarande klÀder som ocksÄ slÀngs i hushÄllssoporna, trots att upp till 95 procent av slÀngda plagg skulle kunna ÄteranvÀndas eller Ätervinnas.Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka hur unga svenska kvinnor gör nÀr de bortskaffar klÀder, och varför de vÀljer de alternativ de gör. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in genom en förundersökning samt via sju semistrukturerade intervjuer.Resultatet visade att unga kvinnor bortskaffar klÀder som de har tröttnat pÄ, som Àr trasiga eller som upplevs som ofrÀscha.
LÀrares syn pÄ disciplin, ordning och ansvar i klassrummet: Sverige respektive Ryssland
Syft?t m?d mitt ?rbete a?r ?tt underso?k? la?rar?ns syn pa? disciplin, ordning och ansvar i klassrummet. Exam?nsarbete a?r ja?mfo?rand? studi? ?m hur la?r?rer i ?lika la?nd?r na?mlig?n Ryssland och Sv?rige s?r pa? begr?pp dis?iplin och ordning i skol?. Vilka mo?jlig? faktor?r kan pa?verka la?r?rens upplev?lser av disciplin i Sv?rige och Ryssland? J?g obs?rverade ?ch int?rvjuade sex la?r?re fra?n a?rskurs 6-9 i ?n grundskol?.
Veck, stygn och fiberoptiskt ljus
Veck, stygn och fiberoptiskt ljusJag arbetar med att bygga upp egna och manipulera redan fÀrdiga material. Att integrera material, kropp ochplagg intresserar mig. I examensarbetet har jag utformat en egen metod, för att med stygn forma textilamaterial sÄ att de pÄ bestÀmda sÀtt förhÄller sig till kroppen. Metoden kom jag fram till under ett lÀngreprojekt dÀr jag undersökte plissering och smock.Mitt arbete Àr en skissprocess i förÀndring, formulerad i relation till tradition. VÀrdefullt för mig Àrhantverket, kunskapen om de textila teknikerna, den svenska traditionen men ocksÄ kopplingar till andralÀnder.
Ăgg
I examensarbetet ĂGG har jag testat att anĂ€nda en sökande och experimentell instĂ€llning till textila material och tekniker som utgĂ„ngspunkt för att formge en kollektion plagg. Som inspitration och utgĂ„ngspunkt för arbetet med material och teknik har jag anvĂ€nt mig av Ă€gget, dess material och funktioner..
Modebloggars inflytande över konsumtionen inom den textila detaljhandeln
Modebloggar Àr ett fenomen som har fÄtt bÄde ris och ros. Medans en del avfÀrdar det sÄ har mÄnga företag insett fördelarna med att anvÀnda sig utav bloggar. De kan pÄ ett billigt sÀtt fÄ reklam som trÀffar exakt rÀtt mÄlgrupp. Att bloggare Àven skriver om företag av egen vilja kan ge företag extra marknadsföring, om det Àr en positiv text. NÀr en stor bloggare rekommenderar ett plagg i sin blogg tar det inte lÄng tid innan det Àr slut i butik.
Masterplan för svetsavdelning : Förstudie
Det hÀr examensprojektet har utförts pÄ Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anstÀllda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per Är.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av mÄnga investeringar för att klara denna volymtillvÀxt har uppstÄtt. Den huvudsakliga tillverkningen pÄ svetsavdelningen bestÄr av fram- och bakramstillverkning.
The Black Dahlia
Svenskorna Ă€r kĂ€nda vĂ€rlden över för att vara bĂ„de modemedvetna och trendkĂ€nsliga. Vi lĂ€ser trendtidningar, modebloggar, och Ă€lskar att shoppa. Ă
ren efter gymnasiet kanske vi lÀser vidare eller skaffar oss ett jobb utan kvalifikationskrav. Detta gör att vi föredrar att handla vÄra modeplagg sÄ billigt som möjligt. SÄkallat ?fast fashion?, plagg med hög trendfaktor som bara anvÀnds en sÀsong, Àr det som sÀljer allra bÀst just nu.
?Vi har skapat en gemenskap i v?rt utanf?rskap? - En kvalitativ studie som unders?ker och f?rst?r inv?narnas upplevelser av att leva i socioekonomiskt utsatta omr?den som pr?glas av g?ngkriminalitet.
F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.