Frågorna som jag ställer i min uppsats utgår från om ungdomars tidiga bekantskap med sagor haft betydelse för deras skönlitterära läsning i senare delen av grundskolan och hur man ska stimulera dem från skolans sida att läsa mer. Problemet är det klassiska att det är svårt att få elever i senare delen av grundskolan att läsa skönlitteratur, vilket också många lärare inom skolvärlden uppmärksammat. Syftet med min studie är att undersöka om barndomens läsning varit av någon större vikt för läsningen och hur man i skolan kan gå vidare. Judith A. Langers teori som Wegendal Wallin (1997) använt om olika läsfaser har legat till grund för min ana-lys.

Stress och sjukskrivningar i samband med stress har ökat radikalt de senaste åren. Arbetsbelastningen och kraven på individer ute i arbetslivet verkar ha blivit allt svårare att klara av. Detta examensarbete handlar om en grupp studie- och yrkesvägledare och deras relation till stressutlösande faktorer. Jag har utifrån en kvantitativ enkät undersök-ning försökt få svar på min problemformulering om i vilka avseende upplever studie- och yrkesvägledare negativ stress och hur kan de upplevda stressreaktionerna knytas till den subjektiva arbetssituationen? Jag kommer i denna uppsats att presentera att studie- och yrkesvägledare är en yrkes-grupp som mår förvånansvärt bra.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur motoriska och koordinatoriska f?rdigheter hos unga ishockeyspelare i Fr?lunda HC:s ungdomsverksamhet h?nger samman med deras ishockeyspecifika prestationer. Genom att anv?nda ett standardiserat motoriktest (Harrestest) och j?mf?ra resultaten fr?n tidigare genomf?rda istest, samt analysera tr?nares subjektiv skattning av spelarnas prestations ? och ishockeyspecifika f?rm?gor. Studien ska syfta till att belysa vikten av fysisk allsidighet i tidig?lder. ?ven att bidra med kunskap om hur bred motorisk utveckling kan fr?mja idrottsspecifik prestation som hj?lper Fr?lunda HC.

Vårt syfte är att beskriva och analysera utformning, använd- ning och syfte med prissättningsmodeller för internhyror i kommunal verksamhet. Studien har genomförts utifrån en hermeneutisk metodansats, och en kvalitativ och en induktiv forskningsstrategi. Empiriskt material har samlats in via semistrukturerade intervjuer. Teorikapitlet är strukturerat för att ge övergripande förståelse för målkongruens, organisationsstruktur och internhyror i kommunal administration. Vi har studerat fem kommuner med ett invånarantal mellan 30 000 och 50 000.

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Till Sverige kommer dagligen ensamkommande flyktingbarn som so?ker asyl. Barnen har ofta varit med om sva?ra upplevelser som pa?verkat dem sva?rt med psykisk oha?lsa, a?ngest och oro som fo?ljd. Vissa av barnen placeras i familjehem men de flesta placeras pa? speciella boenden, sa? kallade HVB-hem.

Personer med alkohol- och/eller drogproblem är en patientgrupp som sjuksköterskor kan möta i dagligt arbete. Syftet med denna litteratur-studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med personer som har drog- och/eller alkoholproblem. Innehållsanalys med manifest ansats genomfördes av 22 internationellt publicerade veten-skapliga artiklar och resulterade i fyra kategorier: Viktigt, men svårt och känsligt att bedöma förekomst av drog- och/eller alkoholproblem Vilja förstå en person i sin livssituation, Brist på kunskap och utbild-ning och Negativa attityder försvårar. Resultatet visade att sjukskö-terskor i allmänhet hade negativa attityder mot droganvändare, vilket ofta relaterades till kunskapsbrist, sämre omvårdnad, bemötande och behandling..

Till Sverige kommer dagligen ensamkommande flyktingbarn som so?ker asyl. Barnen har ofta varit med om sva?ra upplevelser som pa?verkat dem sva?rt med psykisk oha?lsa, a?ngest och oro som fo?ljd. Vissa av barnen placeras i familjehem men de flesta placeras pa? speciella boenden, sa? kallade HVB-hem.

Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.

Vi har undersökt rektorns ansvar för framtagning, uppföljning och utvärdering av handlingsprogram mot krän-kande behandling samt variationen i handlingsprogrammens innehåll och struktur. Vi har genomfört en telefon-intervjuenkät med rektorer från Sveriges län och en dokumentanalys av sex handlingsprogram. I vår undersök-ning har vi observerat att majoriteten av rektorerna är engagerade i att arbeta fram skolans handlingsprogram men att de i uppföljningen och utvärderingsarbetet inte är lika delaktiga. Utifrån litteratur samt våra undersök-ningar har vi även uppmärksammat en problematik kring hur skolorna tolkar begreppen kränkande behandling och mobbning, samt hur de rubricerar handlingsprogrammen. Vi ser dock inget samband mellan rubriksättning-en och innehållet i handlingsprogrammet.

SammanfattningSyfte och fra?gesta?llningar: Syftet med denna studie var att go?ra en fallbeskrivning av energitillga?ngligheten (EA) hos fyra uto?vare i den svenska kvinnliga junioreliten i rodd, sa?songen 2014. - Hur sa?g energitillga?ngligheten ut hos de fyra studerade svenska kvinnliga juniorroddarna? - Skiljde sig energitillga?ngligheten hos de fyra svenska kvinnliga juniorroddarna a?t, precis innan pa?bo?rjad- och precis innan avslutad ta?vlingssa?song?Metod: I tva? perioder a? sju dagar, fo?rsta tva? veckor innan sa?songens bo?rjan och andra tva? veckor innan sa?songens slut, fick fyra svenska kvinnliga juniorroddare (15-18 a?r) pa? elitniva? fo?ra kostdagbok genom sja?lvuppskattning med hja?lp av husha?llsma?tt fo?r att kunna uppskatta deras energiintag (EI). Analyserna av kostregistreringarna gjordes i DietistNet (Grupp).

Syfte: Att unders?ka industrianst?lldas sj?lvrapporterade upplevelser av kognitiv vaksamhet och fysisk energi i samband med en optimerad frukost, samt att utv?rdera potentiell beteendef?r?ndring.Metod: Interventionsstudie (4 veckor) med bekv?mlighetsurval (n=12) p? Volvo Tuve. Dagliga enk?ter m?tte den subjektiva kognitiva vaksamheten och fysiska energin, samt enavslutande utv?rderingsenk?t m?tte beteendef?r?ndring. Data analyserades kvantitativt.Resultat: Den upplevda kognitiva vaksamheten och fysiska energin skattades statistiskt signifikant h?gre j?mf?rt med deltagarnas teoretiska baslinje.

A?r fika pa? jobbet nyckeln till god service? Denna fra?ga sta?llde vi oss och valde att titta na?rmare pa? hur servicekultur och belo?ningssystem ho?r ihop. Servicekultur har visat sig vara ett la?ngsiktigt konkurrensmedel bland ba?de produkt- och tja?nstefo?retag, och belo?ningar har visat sig kunna motarbeta en servicekultur om de anva?nds pa? fel sa?tt.Vi har valt att utfo?ra en fallstudie pa? tva? fo?rsa?kringsbolags lokala kontor i Umea?. Detta eftersom det ena fo?retaget anva?nder sig av individuell prestationsbaserad belo?ning vil- ket enligt servicekulturlitteraturen kan motarbeta en servicekultur, samt att det andra fo?retaget inte uttalat anva?nder sig av belo?ning, men har ett mer gemensamt bonussy- stem, vilket enligt servicekulturlitteraturen kan gynna en servicekultur.

Ramsta Robotics är ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som används för att göra rent i djurstallar. Tvättarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvätt. I framför allt svinhus ärarbetsmiljön direkt hälsovådlig ? bland annat på grund av alla de kväveföreningar som löses ut när vattnet blöter upp anläggningen.

Stora mängder livsmedel kastas i onödan och det sker i flera led i distributionsked-jan. Från primärproduktion till slutkonsument slängs mat av olika anledningar. Det är i hemmet mest mat kastats men även i tidigare led kastas betydliga mängder. I den här studien undersöktes om det finns lagliga hinder som gör att mat kastas i butik eller om det är livsmedelsbranschens riktlinjer och rutiner som orsakar svinn. Studien bestod av litteraturstudier samt intervjuer med två livsmedelsinspektörer och miljöansvarig respektive färskvaruchef från två olika butiker i Uppsala.