Denna uppsats undersöker vad mÀnniskor som har gÄtt i psykoterapi, oavsettvilken inriktning, tycker har varit viktigt i sina erfarenheter. Syftet Àr att,utifrÄn klientens perspektiv, öka förstÄelsen för avgörande faktorer i enpsykoterapi.Arbetet har en kvalitativ ansats, dÀr intervjuer med fem vuxna har analyseratsmed en tematisk metod. Tre huvudteman identifierades: a) anledning att sökapsykoterapi b) att vÀlja att pÄbörja och fortsÀtta psykoterapi och c) effekter avpsykoterapi.Resultaten pekar ocksÄ att klienterna gör ett aktivt val nÀr de accepterar denhjÀlp som de har sökt. Betydelsen av den roll psykoterapeuten spelar framhÀvssamt den terapeutiska kontakten. Den terapeutiska metod som anvÀnds framstÄri jÀmförelse som en mindre viktig aspekt av denna kontakt.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om behandling av alkoholmissbruk, ur ett genusperspektiv. FrÄgestÀllningarna har lydit: Hur kan behandling av alkoholmissbruk se ut ur ett genusperspektiv och för vilka passar enkönad respektive samkönad behandling? För att fÄ svar pÄ detta har en kvalitativ semi-semistrukturerad intervjumetod valts. De personer som har intervjuats Àr en man och en kvinna som arbetar pÄ ett behandlingshem för bÄde mÀn och kvinnor med kognitiv inriktning samt en man och en kvinna som har genomgÄtt behandling pÄ behandlingshem med inriktning mot 12-stegsmodellen som har bÄde mÀn och kvinnor inskrivna. Resultatet har visat att vissa klienter passar bÀttre inom enkönad behandling Àn inom samkönad, vilket ofta beror pÄ klientens tidigare erfarenheter och attityder genemot det andra könet.

Antalet lÀkemedel som lanseras pÄ marknaden har minskat under mer Àn ett decennium, vilket vÀcker frÄgan om huruvida det finns brister i de metoder och resonemang som anvÀnds vid utvecklingen av ett nytt lÀkemedel. Syftet i den hÀr litteraturstudien var att utreda delar av frÄgan kring eventuella brister med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: Vilka in vitro potenser kan man hitta vid en litteratursökning för nÄgra pÄ marknaden etablerade humana och/eller veterinÀra lÀkemedelssubstanser? Hur förhÄller sig in vitro potensen för dessa substanser till den terapeutiska plasmakoncentrationen/det terapeutiska intervallet som har faststÀllts för dem? Vad finns det i dagslÀget för teorier kring eventuella brister i den rÄdande lÀkemedelsutvecklingsprocessen? In vitro potens-data för nio etablerade lÀkemedelssubstanser samlades in och jÀmfördes med respektive substans terapeutiska plasmakoncentration och en kvot erhölls som sedan relaterades till det resultat som presenterades i en mastersuppsats i farmaci av Fabian Göransson dÀr motsvarande kvot genererades för 150 etablerade lÀkemedelssubstanser. Det sammanvÀgda resultatet, med tyngdpunkt pÄ Fabians Göranssons resultat, visar att antagandet att den terapeutiska plasmakoncentrationen Àr minst tre gÄnger högre Àn in vitro potensen kan leda till frÀmst överestimering men ocksÄ underestimering av den terapeutiska plasmakoncentrationen och att substanser tenderar att vara mer potenta in vivo Àn in vitro. DÀrför behövs en högre grad av flexibilitet nÀr ovan nÀmnda antagande praktiseras under lÀkemedelsutvecklingsprocessen. Efter en kortare utblick över nÄgra teorier kring brister i dagens lÀkemedelsutvecklingsprocess verkar det som att lÀkemedelsindustrin behöver revidera samt ifrÄgasÀtta lÀmpligheten hos de principer som idag praktiseras inom omrÄdet. .

Över 400 000 personer i Sverige lever med ett beroende eller missbruk av alkohol, narkotika eller lĂ€kemedel. Samtidigt som nĂ„gra behandlingshem riktar sig till enbart kvinnor eller mĂ€n, arbetar andra med bĂ€gge. Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett genusperspektiv ta reda pĂ„ hur behandlingspersonalen uppfattar skillnader i missbruk beroende pĂ„ könstillhörighet samt vilka problemomrĂ„den som kan framkomma i behandlingen beroende pĂ„ behandlingshemmets könsinriktning. Hur personalen gör kön i berĂ€ttelser om klienter och behandling Ă€r en av frĂ„gestĂ€llningarna i studien. Detta Ă€r en kvalitativ studie dĂ€r Ă„tta intervjuer med behandlingspersonal frĂ„n sex olika behandlingshem har genomförts.

Inledning: Syftet med studien var att ta reda pÄ hur en metod för neuropsykiatriska utredningar upplevdes av de förÀldrar som deltagit i den. Utredningsmetoden kallas TA-C, eng. Therapeutic Assessment with Child. I den sÀtts sÀrskilt vÀrde till delaktighet och den terapeutiska potentialen.FrÄgestÀllningar: 1: Vad var förÀldrarnas anledning att söka utredning? Hur beskrev förÀldrar sig delaktiga i den neuropsykiatriska utredningen av deras barn? Hur var utredningen till hjÀlp att förstÄ sitt barn?Metod: Kvalitativ metod, semistrukturerad intervju, 10 förÀldrar som genomgÄtt en form av neuropsykiatrisk utredning för deras barn.Resultat: Resultatet visar att förÀldrarna har upplevt betydande delaktighet och förstÄelse för sitt barn, och kopplar ofta ihop begreppen, som att de har en ömsesidig pÄverkan.

Denna uppsats undersöker vad mÀnniskor som har gÄtt i psykoterapi, oavsettvilken inriktning, tycker har varit viktigt i sina erfarenheter. Syftet Àr att,utifrÄn klientens perspektiv, öka förstÄelsen för avgörande faktorer i enpsykoterapi.Arbetet har en kvalitativ ansats, dÀr intervjuer med fem vuxna har analyseratsmed en tematisk metod. Tre huvudteman identifierades: a) anledning att sökapsykoterapi b) att vÀlja att pÄbörja och fortsÀtta psykoterapi och c) effekter avpsykoterapi.Resultaten pekar ocksÄ att klienterna gör ett aktivt val nÀr de accepterar denhjÀlp som de har sökt. Betydelsen av den roll psykoterapeuten spelar framhÀvssamt den terapeutiska kontakten. Den terapeutiska metod som anvÀnds framstÄri jÀmförelse som en mindre viktig aspekt av denna kontakt.

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

AbstractEtt av Sveriges största samhÀllsproblem idag Àr narkotikamissbruket dÀr dödligheten Àr högre Àn hos övriga befolkningen. Det Àr allvarligt problem dÄ debutÄldern Àr lÄg samt att ungdomar, framförallt unga mÀn, i gymnasieÄldern Àr en överrepresenterad grupp nÀr det kommer till fullbordat missbruk. En av de mÄnga aktörer i Sverige idag som erbjuder missbruksbehandling Àr de olika behandlingshem som finns dÀr majoriteten anvÀnder sig av fysisk aktivitet som en metod. Tidigare forskning visar att det finns delade uppfattningar om effektiviteten i en sÄdan typ av behandling. Syftet med studien Àr att undersöka hur behandlingshemmet anvÀnder sig av fysisk aktivitet som del av behandlingsprocessen samt att se hur ungdomarna ser pÄ fysisk aktivitet och hur de upplever det som en behandlingsmetod.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Syftet med studien var att undersöka hur vissa gemensamma faktorer upplevs i en terapi samt hur de förhÄller sig till varandra och upplevelsen av utfallet. Följande faktorer ingick i undersökningen: den terapeutiska alliansen, terapeutens kompetens, förvÀntningar pÄ pÄfrestning, förvÀntningar pÄ utfall inför terapin och klientens problematik. En frÄgestÀllning inför studien var Àven huruvida klienters och terapeuters upplevelser av terapin överensstÀmmer med varandra. Till grund för studien ligger skattningar gjorda av studentterapeuter och deras klienter vid mottagningen för psykoterapi, Institutionen för psykologi, Lunds Universitet. Tjugofyra studentterapeuter och tjugo klienter deltog i studien, av dessa hade i femton av fallen bÄde terapeut och klient svarat frÄn samma terapi.Studien fann att det generellt finns en samvariation mellan de gemensamma faktorerna och till utfallet.

DÄ ockultism i aktuella massmediala sammanhang har ökat de senaste Ären har Àven en ökning av personer som medverkar med sin problematik ökat i massmedia. Forskning pÄ hur massmedia pÄverkar mÀnniskor i denna utsatta situation Àr nÀst intill obefintligt och har med hjÀlp av den allmÀnna debatten börjat ta fart inom andra kategorier inom massmedia, t.ex. barns psykologiska pÄverkan av att medverka i massmedia. SÄledes finns behov av framtida forskning pÄ hur media pÄverkar mÀnniskor som medverkar öppet med sin problematik.Denna uppsats tillsammans med min B-uppsats Ockultism i media ? En jungiansk analys av ockultismens terapeutiska funktioner har belyst detta fenomen ur ett religionspsykologiskt perspektiv och visat pÄ att det kan finnas psykologiska och terapeutiska dysfunktioner ur ett jungianskt perspektiv som kan komma att inverka negativt pÄ de personer som medverkar i program som Det OkÀnda.

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Den psykiska ohÀlsan ökar bland unga kvinnor och dÀrmed ocksÄ behovet av evidensbaserade effektiva behandlingsmetoder. Kognitiv beteendeterapi (KBT) Àr den behandlingsmetod som visat sig vara effektivast för en rad olika psykiatriska problem. För unga kvinnor med multimodal problematik Àr inte alltid poliklinisk-behandling tillrÀcklig utan en institutionsbehandling kan vara nödvÀndig. Forskningen av institutionsbehandlingar ger slutsatsen att de ska grundas pÄ kognitiva och inlÀrningsteoretiska principer Àven om vÀldigt fÄ studier gjorts pÄ mÄlgruppen; unga kvinnor med multimodalproblematik. MÄlet var att göra en sÄdan studie och se hur sjÀlvskadebeteende, mÄende, psykofarmaka anvÀndande och behovet av sluten psykiatrisk vÄrd pÄverkas hos unga kvinnor med multimodalproblematik som genomgÄtt en KBT behandling pÄ ett behandlingshem.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.