Föreliggande studie behandlar frÄgan om hur kvinnor som behandlingsassistenter upplever sin arbetssituation, om hur de upplever arbetskrav och om de upplever meningsfullhet och glÀdje pÄ sin arbetsplats. Studien genomfördes genom intervjuer med fem kvinnliga behandlingsassistenter, dÀr teman och frÄgor som arbetskrav, genus och arbetsbeskrivning togs upp. Intervjuerna genomfördes pÄ ett behandlingshem i VÀstra Götaland. Studien visade att intervjupersonerna upplevde att de som kvinnor inte nÄdde upp till de fysiska krav som stÀlldes pÄ dem, de var stÀndigt tvungna att vara fokuserade och lyhörda pÄ sin arbetsplats samt att de som behandlingsassistenter lÀrt sig sköta sitt arbete professionellt och inte ta Ät sig av pÄfrestningar frÄn klienter. Intervjupersonerna kÀnde meningsfullhet och glÀdje i sitt arbete eftersom att minnen de skapat med klienterna gav dem en kÀnslomÀssig innebörd.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att fĂ„ kunskap om hur psykologer som jobbar terapeutiskt uppfattar och talar om nĂ€r Ă€mnet sexualitet kommer upp i terapeutiska samtal. Den valda metoden var diskursanalys som bygger pĂ„ ett socialkonstruktionistiskt synsĂ€tt. Det innebĂ€r ett fokus pĂ„ det talade ordet i interaktion och kunskap ses som socialt konstruerad och kontextbunden. Åtta psykologer intervjuades i vardera en timme och inspelningarna transkriberades för analys. Resultaten visar att psykologerna hade svĂ„rt att definiera sexualitet och uttryckte en vaghet i formuleringar kring begreppet.

Placed in an institution, what happens next? A study concerning how social workers handle the after-care of adolescents who earlier has been placed in an institution is written by Therese Wester and Sanna Sjölander Wirlöf. The purpose of the study is to understand and explain how social workers handle the after-care. This study is based on an organizational perspective since the after-care has been studied in relation to the structure of the organization and the laws and guidelines that the organization has to relate to. The method that has been used is semi-structured interviews with six social workers in different municipalities in Stockholm.

MÄnga ungdomar har i dagens samhÀlle hamnat i kriminella banor. Det finns stöd i olika former bland annat institutioner dÀr ungdomarna blir placerade för att med hjÀlp av utbildad personal kunna Äter igen bli accepterade samhÀllsmedlemmar.Syftet med vÄr studie Àr att öka förstÄelsen av omsocialiseringen pÄ de ungdomar som placeras i behandlingshem pÄ grund av kriminalitet, samt ta reda pÄ ifall behandling pÄ institution har bidragit till att ungdomarna blir accepterade i samhÀllet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi genom semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar har försökt fÄ svar pÄ vilken betydelse behandling pÄ intuition har för kriminella ungdomars Äterintegrering i samhÀllet. Vi har analyserat vÄrt material utifrÄn sociologiska teorier för att öka förstÄelsen av ungdomskriminalitet.Resultatet tyder pÄ att ungdomars placering pÄ institutionen inte Àr den ultimata lösningen till Äterintegrering, men respondenterna har oftast upplevt behandlingshemmen som nÄgot positivt dÄ personalen har bidragit till ett nytt sÀtt att tÀnka pÄ.  .

Uppsatsens syfte var att undersöka hur fyra legitimerade psykoterapeuter med lÄng yrkeserfarenhet tÀnker om och förhÄller sig till begreppen Ansvar, Makt och Maktlöshetsamt hur de uppfattar att dessa pÄverkar det terapeutiska samtalet. Datainsamling genomfördes via intervjuer dÀr ett semistrukturerat intervjuformulÀr har legat till grund för ett mer öppet samtal, dÀrefter bearbetades materialet via kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar en stor samstÀmmighet betrÀffande psykoterapeuternas tankar och erfarenheter av ovanstÄende begrepp samt i hur dessa avspeglar sig i det terapeutiska samtalet. Exempel pÄ detta Àr terapeuternas övertygelse att en terapeut-patientrelation per definition alltid Àr asymmetrisk samt att det som terapeut inte gÄr att inte ha makt.Hur vi i den terapeutiska kontexten förhÄller oss till ansvar, makt och maktlöshet kommer till uttryck i samtalet och pÄverkar de som söker vÄr hjÀlp. Att skapa en god och aktivt samverkande miljö för det gemensamma samtalet stÀller höga krav pÄ terapeuten.

Samskapande tillvÀgagÄngssÀtt i psykoterapi stÀller frÄgor om arten av psykotera--? peutisk kompetens. Enligt nyare forskning Àr den terapeutiska alliansen en av de allra viktigaste faktorerna för att förklara terapeutisk framgÄng. Den terapeutiska alliansen Àr en samskapad relation mellan terapeut och klient, dÀr bÀgge parter samverkar för ett gemensamt mÄl. SÄ vad Àr terapeutens bidrag i att skapa denna terapeutiska allians? Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra erfarna familjeterapeuter, angÄende deras expertis.

AbstractDenna uppsats fokus ligger pÄ klienter intagna pÄ ett LVM ? hem i Hessleby, som ligger 2 km utanför Mariannelund i Eksjö kommun. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl Hesslebys behandlingshems policy eller grundlÀggande handlingsprogram implementeras hos de intagna klienterna. Att se om den behandling som Hessleby sÀger sig stÄ för överhuvudtaget Àr möjlig att realisera sÄ att klienterna upplever den pÄ ett likvÀrdigt sÀtt som behandlingshemmet. Hesslebys policy Àr i korthet, att skapa tillit mellan kontaktperson och klient.

Syftet med den hÀr studien var att beskriva och analysera hur personal inom missbrukarvÄrden uppfattar betydelsen av klienters/patienters respektive sitt eget kön/genus i behandling. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat tvÄ kvinnliga och en manlig socialsekreterare, en kvinnlig behandlingshemspersonal samt en kvinnlig sjuksköterska. Textanalysen genomfördes med meningskategorisering. Materialet analyserade vi sedan utifrÄn ett genusperspektiv. Studiens huvudsakliga resultat visar att intervjupersonerna anser att kvinnor Àr mer utsatta, kvinnliga missbrukare har ofta varit sexuellt utnyttjade och blivit misshandlade samt att kvinnor befinner sig i minoritetsstÀllning pÄ behandlingshem.

Uppsatsen a?r en litteraturstudie med fokus pa? psykodynamiska teorier och musik- terapi i grupp. Analysresultaten visar teman som mo?jliggo?r fo?rsta?else av musikens roll och dynamik: Inledningsvis beskrivs hur psykoanalytisk teori kan beskriva musik. Baserat pa? den metod Heidi Ahonen-Eerika?inen (2007) utvecklat, Group Analytic Music Therapy (GAMT), analyseras hur musik kan fungera som en bro mellan medvetna och omedvetna processer i en terapigrupp.

This study examined constructions of horses and means staff working with horses parallel to therapy in institutional care ascribes to horses. A narrative method was used and the theoretical framework was social constructionism. A question was asked to the narratives: How can practice in institutional care be understood through these stories? The result showed different pictures of institutional care. Horses seem to provide a multi-faceted therapeutic tool.

Author: Maria Gustafsson and Sofie IngströmTitle: ?Ett medlevarskap det Àr nÄgot alltsÄ, nÄgot alltsÄ jÀttespeciellt? - En studie om hur ett behandlingshem kan pÄverka anknytningsmönster.Keywords: relationships, attachment, home of treatment for youth, youth, significant others, trust.In our essay we had an aim to see how Hassela, Gotland affected the youths who lived there. We wanted to know if they had a secure or insecure attachment to their parents and if the attachment was affected after a time at Hassela. We were interested in what kind of attachment figures they had before they came to Hassela, Gotland and how they looked at themselves and others before they came there and if that had been changed.We used a qualitative method and we did ten interviews with youths who had been at Hassela, Gotland eight months or longer. We based our analysis on the attachment theory.

This study was built on the concept of Emotional Intelligence (EI) as an ability with four branches, to effectively: (1) perceive (2) reason (3) understand and (4) manage emotions. By closely studying the four processes of EI through eight semistructured interviews with psychologists, counselors, CBT-therapists and psychotherapists, a study of participants' stories from real practice was done and then analyzed and interpreted. The purpose of this study was to get the participants to describe and put words on practical experiences that occur with clients that correspond to the four domains that define the concept of EI according to Mayer et al. (2008) and find out about if their way of "doing" EI gets trained and developed after several years of professional activity. The results shows that the practitioners used all four branches of EI in dialog with the client, both intra- and interpersonal.

I detta arbete har vi undersökt hur terapeuter som behandlar vÄldsutsatta kvinnor beskriver sitt behandlingsarbete, sina förstÄelser av vÄld och sitt terapeutiska förhÄllningssÀtt, samt hur dessa förstÄelser och förhÄllningssÀtt förvaltas i deras terapeutiska praktik. UtgÄngspunkten har varit kritiska och feministiska perspektiv pÄ psykologi och psykologisk praktik. Sex semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Data har analyserats med diskursivt fÀrgad tematisk analys, vilket resulterade i temanaDen kritiska hÄllningen och Den kliniska hÄllningen. Vi tolkar det som att informanterna i sina utsagor under de tvÄ temana tillskriver feminism, genusvetenskap och maktstrukturer olika legitimitet som kunskapsfÀlt.

Risk- och skyddsfaktorer Àr vanligt förekommande begrepp i dagenssamhÀllsdebatt, vissa forskare menar att vi befinner oss i ett risk- ochskyddsparadigm. PÄ behandlingshem för ungdomar med ett allvarligtnormbrytande beteende Àr miljöterapi och KBT tvÄ vanliga metoder. SÄledesavser studien undersöka hur respektive behandlingsinriktning anvÀnder sig avkunskapen om riskfaktorer i behandlingsarbetet. Syftet rör riskfaktorers betydelsei behandling samt vilka riskfaktorer som kan identifieras inom ramen förmiljöterapeutisk respektive KBT-inriktad behandling. Vidare syftar studien till attundersöka den praktiska tillÀmpningen av kunskapen om riskfaktorer ibehandlingsarbete.

KontraktsvĂ„rd Ă€r ett alternativ till fĂ€ngelsestraff. MĂ„lgrupp Ă€r personer som skulle dömas till fĂ€ngelse men vars brottslighet i vĂ€sentlig grad kan relateras till missbruk av beroendeframkallande medel och som Ă€r villiga att underkasta sig vĂ„rd och behandling enligt en sĂ€rskild plan. ÅnĂ€sets behandlingshem bedriver behandling av de som Ă€r dömda till kontraktsvĂ„rd, de har utformat sina program med hjĂ€lp av CRA och 12-stegsmodellen. Dessa finns ocksĂ„ beskrivna i arbetet. MĂ„let för deras behandling Ă€r total drogfrihet.