Magnetresonanstomografiska underso?kningar av bro?sten (MRT-mammografi) har utfo?rts i o?ver tva? decennier. Underso?kningen go?rs vid mammografiskt oklara fynd, planering info?r kirurgi samt vid kontroll na?r det finns o?kad risk fo?r bro?stcancer. Informationen info?r en mag- netresonanstomografisk underso?kning a?r avgo?rande da? information anga?ende underso?knings- procedurer o?kar patientmedverkandet vilket kan gynna bildkvalite?n info?r diagnostik.

GIS är inte längre en ny teknologi utan har funnits i snart fem decennier. Trots det har GIS inte hittat sin plats i den svenska gymnasieskolan, jämfört med t.ex. webb-design och andra datorteknikkurser som har funnits under en kortare tid. På den tekniska gymnasieutbildningen på Polhemsskolan i Gävle har GIS-utbildning bedrivits sedan 1999.De slutsatser som framkommer i rapporten är att en teknisk GIS-utbildning inte enbart är för elever på tekniska gymnasieutbildningar utan även för elever på andra gymnasieprogram eftersom de har samma förutsättningar att lära sig verktyget. Det konstateras även att det genom åren har funnits både nationella och internationella problem med att införa GIS-undervisning i gymnasieskolan.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Att använda datorer i matematikundervisningen kan huvudsakligen ha två olika syften. Antingen kan syftet vara att eleverna ska lära sig använda datorer och tekniska hjälpmedel (vilket ingår i flera av gymnasieskolans kursplaner) eller så används datorer och tekniska hjälpmedel som ett hjälpmedel i själva undervisningen så att eleverna kan lära sig matematiken på ett bättre sätt. Den senare aspekten har undersökts i detta arbete. Fem lärare har berättat hur de tar datorn till hjälp för att eleverna skall ta till sig matematiken på ett bättre och effektivare sätt och två olika användningssätt har här kunnat identifieras. Det första sättet är att läraren använder datorn som ett hjälpmedel vid genomgångar, då läraren använder datorn och eleverna tittar på en storbild och ser vad läraren gör, som en föredrags-hållare använder en overhead eller PowerPoint.

Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.

Detta examensarbete är den avslutande kursen i civilingenjörsprogrammet Teknisk design, med inriktning produktdesign, vid Luleå tekniska universitet. Arbetet har utförts av Mikael Vikström i samarbete mellan Permobil AB och Luleå tekniska universitet. Arbetet påbörjades i Januari 2013 och avslutades i Maj 2013. Det har utförts vid produktutvecklingsavdelningen (Research & Development) vid Permobils huvudkontor i Timrå.Arbetet innefattar utvecklingen av nya stödytor till ett standardnackstöd, samt utveckling av ett designmetodikkoncept för implementering i Permobil AB:s nuvarande produktutvecklingsmetodik. Syftet har varit att skapa ett nytt standardnackstöd och använda det utvecklingsprojektet som en plattform för att, i samband med studier av den nuvarande produktutvecklingsprocessen, utveckla en metodik för mer designmetvetenhet i konstruktörernas arbete.Utvecklingsprojektet med nackstödet har bland annat innefattat ergonomiska studier, konceptgenerering, utvärdering och framställning av en funktionell prototyp.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur ungdomar i åldrarna 13-16 år resonerar kring sina gymnasieval och sin framtid. Detta skulle bidra till att lättare kunna ta fram ett material som intresserar ungdomar och som får de att söka tekniska och industriella utbildningar i Eskilstuna.Ungdomar blir i högstadiet utsatta för en mängd reklam- och informationsmaterial, arbetet gick därför ut på att locka de med informationsmaterial som kan ses som ?indirekt reklam?. Då föräldrarna påverkar ungdomarnas gymnasieval var det viktigt att materialet även skulle rikta sig till dem.Arbetet skedde i samarbete med Teknikcollege Mälardalen, en kvalitetstämpel på utbildning inom teknik och industri. För att kunna genomföra arbetet intervjuade jag studievägledare på två högstadieskolor i Eskilstuna.

Bakgrund: Digitala v?rdm?ten har blivit en alltmer integrerad del av prim?rv?rden, vilket har f?r?ndrat sjuksk?terskans arbetsuppgifter och interaktionen mellan sjuksk?terska och patient. Trots denna utveckling finns det brist p? en ?vergripande f?rst?else f?r sjuksk?terskans erfarenheter av digitala v?rdm?ten. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av digitala v?rdm?ten med patienter inom prim?rv?rden efter covid-19 pandemins start.

Jordfel är en typ av fel som i distributionsnät kan orsaka stora störningar samt fara för person´och egendom. Rapporten tar upp några tekniska lösningar så som moderna reläskydd och jordfelsindikatorer som klarar att detektera jordfel samt visa var i nätet felet är. Rapporten berör även felsökningsmetoder och upplägget för att kunna göra tester som ska leda fram till effektivare felsökningsmetoder..

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

I detta arbete undersöker vi färdigheterna hos dem som söker till musikhögskola på ett bleckblåsinstrument med klassisk inriktning. Känslan vi har är att antalet bleckblåsare har minskat, och att det även kan ha skett en försämring vad gäller kvalitén. För att undersöka detta har vi i samband med provspelningarna vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH) intervjuat och observerat juryer som bedömer proven för trumpet, trombon, valthorn och tuba. Dessutom har vi gjort intervjuer med fyra lärare på KMH samt intervjuat ett trettiotal personer som provspelat till KMH. Avsikten har varit att titta på vilka styrkor och svagheter som finns, försökt se om det skett någon förändring jämfört med för tio år sedan samt tittat på vilken utbildningsbakgrund de som provspelar har.Undersökningen visar tydligt att antalet sökande på bleckblås har minskat den senaste tiden.

Initiativet till detta projekt togs av Tekniska förvaltningen eftersom de kände att det fanns oklarheter med gränsdragningarna och anvisningarna i de tidiga skedena av byggnadsprocessen. På grund av detta har man upplevt svårigheter att säkerställa kvaliteten i byggnadsprocessen. Rapporten belyser tre viktiga punkter för att uppnå rätt kvalitet, nämligen: · Påbörja på rätt sätt · Skapa bättre förutsättningar<br> · Kontrollera resultatet mot kraven Huvudsyftet med rapporten är att beskriva hur Tekniska förvaltningen, genom ett utförligt förstudiearbete och ett välgenomarbetat programskede kan säkerställa kvaliteten i hela byggnadsprocessen. Dessutom belyser rapporten var man ska göra sin kvalitetssäkring och varför man ska göra det i detta skede. Målet med examensarbetet är att identifiera de problem som organisationen har i det nuvarande arbete samt att undersöka hur andra aktörer arbetar i byggnadsprocessen.

Verksamheter inom den offentliga sektorn påverkar miljön mestadels genom till exempel beslut, information och handlingar utefter dessa. Deras påverkan är därmed svårare att se, den är indirekt. Några som har en intressant form av indirekt miljöpåverkan är utbildningsanstalter. De kommer i kontakt med mycket människor och har därmed en stor indirekt påverkan och denna påverkan kan bli både positiv och negativ beroende på organisationens engagemang och kunskap om sin miljöpåverkan. Ett väl fungerande miljöledningssystem som tar in all miljöpåverkan skulle kunna hjälpa skolor att göra sin indirekta miljöpåverkan positiv.

Användandet av tekniska artefakter som verktyg i undervisningen har ökat drastiskt de senaste åren i Sverige. Trots det finns det få undersökningar om ursprungskällans perspektiv på den nya vardagen, det vill säga elevernas upplevelser. Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt eleverna kommunicerar i Lillhagaskolan efter införandet av Apples iPad och en-till-en metoden, det vill säga en teknisk artefakt per elev i undervisningen, samt vilka sammanhang som formar kommunikationspraktikerna. För att undersöka området använde vi oss av en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer med några utvalda elever i årskurs sju.Datainsamlingen från vår studie har sedan analyserats med hjälp av Wengers teori om socialt lärande det vill säga praktikgemenskap. Den beskriver relationerna mellan praktiker, sociala gemenskaper, meningsskapande och utvecklingen av identitet vilka anses vara grundläggande aspekter för lärande.

Dagens digitala teknik utvecklas ständigt och de digitala resurser som finns tillgängliga i skolorna går också igenom en förändringsprocess. I samband med detta möter den dagliga verksamheten i skolan de tekniska förändringar som pågår i samhället. Syftet med arbetet är att beskriva och skapa förståelse för de förutsättningar som lärare anser sig ha för att använda Information och kommunikationsteknik, IKT, i sin undervisning i årskurserna 4-6 i Luleå Kommun. Genomförandet bestod av en kvalitativ intervjustudie bland verksamma lärare i mer än hälften av skolorna i kommunen. I resultatet har vi fått fram att läromiljöns utformning påverkar de förutsättningar som läraren har för att använda IKT i sin undervisning.