Sökresultat:
3112 Uppsatser om Miljösmarta alternativ - Sida 20 av 208
NÀtverkslösning till jaktstuga
NÀr infrastukturen i dagens samhÀlle mÄste utökas görs det i redan tÀtbebyggdaomrÄden, vilket krÀver att nya anlÀggningarna utförs under markytan. Dettaresulterar i stora och tidskrÀvande bergtunnelprojekt. Under byggtiden skabefintliga anlÀggningar som pÄverkas kunna vara i drift utan att nÄgot skadasker. Det medför mÄnga restriktioner för byggentreprenörerna för att klara avdessa krav, allt för att minimera pÄverkan pÄ omgivningen.Vid de allra svÄraste platserna kan det vara ett alternativ att byta ut denkonventionella drivningsmetoden, borrning och sprÀngning, mot en alternativmetod. I detta examensarbete har den alternativa metoden vajersÄgningstuderats för att utvÀrdera metoden nÀr den anvÀnds inomberganlÀggningsprojekt.Fallstudien utfördes pÄ Norrströmstunneln som Àr en del av Citybanan sombyggs i Stockholm.
Intervjustudie av oskyddade trafikanters situation pÄ 13 m mötesseparerad landsvÀg
I kölvattnet av Nollvisionen uppstÄr problem för oskyddade trafikanter. Vid mittseparering av 13-metersvÀgar blir utrymmet för dessa trafikantgrupper otillrÀckligt och nya lösningar mÄste till. Detta examensarbete syftar till att förbÀttra framkomligheten och trafiksÀkerheten för oskyddade trafikanter pÄ s k MLV (Mötesseparerad LandsVÀg). MÄlet med examensarbetet har varit att inventera problem, identifiera förbÀttringsomrÄden, finna bra lösningar samt att berÀkna vilka kostnader som dessa lösningar orsakar.Som ett resultat av arbetet har framkommit att det saknas en nationell samstÀmmighet i synen pÄ hur oskyddade trafikanter pÄ MLV, skall behandlas. Vidare existerar det en stor fokusering i centrala direktiv, kanske mest inofficiella, pÄ bilisters och transportörers behov vid utformningen av MLV.
Efter namnet kommer efternamnet - men vems? : En studie över val av efternamn vid Àktenskap
I den hÀr studien har jag undersökt hur par gör sina efternamnsval vid Àktenskap. De alternativ som finns Àr att antingen ta endera partens efternamn, att ta ett nytt efternamn (namn som tidigare funnits i slÀkten inkluderat) eller att behÄlla sina respektive ogiftnamn. Jag har Àven undersökt hur fördelningen ser ut mellan ovanstÄende alternativ. Studien bestÄr av tvÄ delundersökningar, en kvantitativ och en kvalitativ. Materialet till den kvantitativa undersökningen bestÄr av 80 bröllopsannonser i UNT och materialet till den kvalitativa undersökningen bestÄr av intervjuer med 14 personer.
SmÄhusbebyggelse PrÀstbordet: Planprogram inför detaljplan - Arjeplogs kommun
Ett planprogram inför detaljplan har arbetats fram pÄ fastigheten Arjeplogs PrÀstbord 2:1 i Arjeplogs kommun. I dagslÀget utgörs programomrÄdet av traditionellt brukad skogsmark belÀget vid sjön SÀlla, endast nÄgra kilometer frÄn Arjeplog tÀtort. I examensarbetet har tvÄ dokument tagits fram, ett program och en tillhörande miljö-konsekvensbeskrivning. Dessa finns redovisade i avsnitt 2. Resultat planprogram och 3.
Solceller pÄ WÄngen : En förstudie om en planerad solcellsanlÀggning ur ett ekonomiskt och miljömÀssigt perspektiv
Denna förstudie utreder om en solcellsanlÀggning kan vara ett alternativ för WÄngen bÄde ur ett ekonomiskt och miljömÀssigt perspektiv. WÄngen Àr ett nationellt utbildnings- och utvecklingscentrum för hÀstsport belÀget i JÀmtlands lÀn. Principen för hur solceller fungerar och grundlÀggande faktorer som pÄverkar solcellers elproduktion beskrivs. Förstudien beskriver Àven översiktligt vilka in- och utflöden av materia och energi som solceller orsakar under deras livscykel. Förstudien dimensionerar och berÀknar den förvÀntade elproduktionen för tre olika takplaceringar pÄ WÄngen med tre olika monteringslösningar. Elproduktion berÀknas i datorprogrammet PVGIS och jÀmförs med WÄngens elförbrukning.
BESTRAFFA ELLER BEL?NA? En kvantitativ studie om milj?politik och v?ljarbeteende
A possible explanation for the inability of the governments of the world to implement
necessary environmental policies is that they are worried of being punished by voters for
implementing too forceful policies. But do voters actually punish governments that
implement more stringent environmental policies? Few studies have explored this question
directly. Parts of the literature on environmental policy and public opinion indicate that voters
would predominantly reward governments that implement more stringent environmental
policies, while other parts indicate that voters would predominantly punish them. It is also
possible that voters punish governments that implement more stringent environmental
policies in some contexts, but reward them in others.
TAKK - ett verktyg som skapar ett gemensamt spr?k f?r alla
Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.
Vertikalt vÀxthus i Kiruna : Med spillvÀrme frÄn LKABs gruvindustri
StÀderna vÀxer och samtidigt ökar efterfrÄgan pÄ nÀrodlade och ekologiska grödor. För att klara av att producera nÀrodlat och mer hÄllbart skulle ett alternativ vara att odla i sÄ kallade vertikala vÀxthus. I Kiruna finns Sveriges största malmgruva som drivs av företaget LKAB vars olika processer leder till spillvÀrme. I Kiruna Àr klimatet kallt jÀmfört med större delen av Sverige och dÀrför erfordras uppvÀrmning om odling ska kunna ske Äret runt i ett vÀxthus. Examensarbetets uppgift Àr dÀrför att undersöka hur man kan utnyttja spillvÀrme till ett vertikalt vÀxthus i samband med en ny kontorsbyggnad pÄ LKABs gruvomrÄde.
Alternativ till kreosotimpregneradestolpar i Vattenfalls elnÀt i Sverige
DÄ ett eventuellt förbud av nya kreosotimpregnerade stolpar kan bli en verklighet inom EU Är 2018 letar Vattenfall efter andra alternativ. StÄl, betong, limtrÀ och komposit anses idag vara de mest konkurrenskraftiga alternativen och kommer att undersökas i denna rapport. GrundlÀggande tekniska egenskaper, miljöutslÀpp och kostnader för de olika stolptyperna kommer att analyseras i rapporten och jÀmföras mot den kreosotimpregnerade furustolpen. Rapporten beskriver hur de olika stolpalternativen lÀmpar sig i Vattenfalls elnÀt i Sverige.P.g.a. sekretesskÀl kommer exakta prisuppgifter inte att redovisas.
Makro- och parameterstyrning av CAD-modeller i SolidWorks
Syftet med detta examensarbete var att införa 3D-CAD och optimera konstruktionsprocessen pÄ Svalson AB. Vi har skapat CAD-modeller för tvÄ av företagets produkter, modeller som automatiserats genom makrostyrning och gjorts lÀttare att modifiera med hjÀlp av parameterisering. För att uppnÄ en optimering av konstruktionsprocessen och vinna framförallt tid har makrostyrning och parameterisering av modellerna anvÀnts. Arbetet har resulterat i CAD-modeller av tvÄ produkter varav den första helt styrs med ett av oss egenutvecklat makro som kan anvÀndas utan nÄgon som helst CAD-kunskap. Detta frigör viktig tid för konstruktören dÄ sÀljaren sjÀlv kan skapa en komplett CAD-modell som underlag för produktion.
Elektronisk identifiering vid 24-timmarsmyndighet : en fallstudie i Karlskrona kommun
AnvÀndningen av Internet och antalet nya tjÀnster ökar mer och mer. Internet Àr ett öppet system och för att Internet i högre utstrÀckning skall kunna anvÀndas Àven vid hantering av kÀnslig information krÀvs bÀttre sÀkerhet. Syftet med denna rapport Àr att utifrÄn Karlskrona kommuns sÀkerhetspolicy samt medborgarnas Äsikter om sÀkerhet, undersöka vilken eller vilka sÀkerhetslösningar som lÀmpar sig bÀst vid den planerade 24-timmarsmyndigheten. I denna rapport undersöks vilken eller vilka av de alternativa medborgarcertifikat som myndigheter fÄr anvÀnda sig av. MÄlet Àr att komma fram till en möjlig lösning för elektronisk identifiering inom den framtida, 24-timmarsmyndigheten inom Karlskrona kommun.
Produktionsstrategi kamaxelhÀrdning
Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn ett Scaniaperspektiv ta fram konkreta förslag för en förbÀttrad produktionsstrategi av kamaxelhÀrdningen pÄ Scania Transmission. Det rekommenderade förslaget ska ha en kapacitet pÄ 120.000 kamaxlar/Är vid 3-skift. Arbetet har fortskridit i fem större block: litteraturstudie, kartlÀggning av nulÀge, benchmarking, framtagning och utvÀrdering av förslag samt rekommendationer och slutsatser. Som hjÀlp har anvÀnts verktyg som t.ex. VSM (design av vÀrdeflöden), FSLP (förenklad systematisk lokalplanlÀggning) och Scanias investeringskalkylmodell MIKA.
Genomsyn vs Skatteflyktslagen - Strider Skatteverkets genomsyn mot legalitetsprincipen?
VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka om Skatteverkets genomsyn strider mot legalitetsprincipen. Detta realiseras med hjÀlp av frÄgestÀllningar i vÄr problemformulering.Vi har i studien anvÀnt oss av en rÀttsdogmatisk metod, vilket innebÀr att vi har tolkat gÀllande rÀtt utifrÄn lag, förarbeten, rÀttspraxis samt doktrin.FörutsÀttningen vid beskattning kan ses som att skatt endast kan uttagas med stöd av föreskrifter i lag, det vill sÀga nullum tributum sine lege. NÀr Skatteverket inte kan anvÀnda sig av Skatteflyktslagen, faller man tillbaka pÄ genomsyn. I vissa rÀttsfall har vi Àven sett att man i första hand anvÀnder sig av genomsyn, innan man tar till Skatteflyktslagen. Beslut som grundas pÄ genomsyn fattas snabbare och enklare av Skatteverket, medan skatteflykt av rÀttssÀkerhetsskÀl prövas av LÀnsrÀtten.I vÄr uppsats har det framkommit olika alternativ till att ÄtgÀrda problematiken med genomsyn.
Vem vill gÄ en mil för att skÀnka sin textil?
Att vÀrldens konsumtion leder till stora pÄfrestningar pÄ miljön Àr ingen nyhet, och eftersom det Ärligen produceras cirka 80 miljarder plagg Àr textilbranschen en stor bidragande faktor. KlÀder har dessutom en relativt kort livstid i dagens samhÀlle, innan konsumenterna vÀljer att bortskaffa dem för att följa nya modetrender och fÄ mer plats i garderoben. En stor mÀngd av bortskaffade klÀder ges bort eller skÀnks till bÀttre behövande. Dock finns det fortfarande klÀder som ocksÄ slÀngs i hushÄllssoporna, trots att upp till 95 procent av slÀngda plagg skulle kunna ÄteranvÀndas eller Ätervinnas.Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka hur unga svenska kvinnor gör nÀr de bortskaffar klÀder, och varför de vÀljer de alternativ de gör. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in genom en förundersökning samt via sju semistrukturerade intervjuer.Resultatet visade att unga kvinnor bortskaffar klÀder som de har tröttnat pÄ, som Àr trasiga eller som upplevs som ofrÀscha.
Betydelsefulla faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smÀrta
Postoperativ smÀrta Àr en smÀrta som Àr förvÀntad av bÄde patient och sjuksköterska. Mötetmellan sjuksköterska och patient med postoperativ smÀrta innefattar sjuksköterskans kunskap och fördomar om smÀrta, samt patientens kÀnsla av utlÀmnande och upplevelse av smÀrta. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa viktiga faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smÀrta. DÀrtill tvÄ frÄgestÀllningar; Vad Àr viktigt för sjuksköterskan i bemötandet av patienter med postoperativ smÀrta? Vad Àr viktigt för patienten med postoperativ smÀrta i mötet med sjuksköterskan? Metod Litteraturstudie med Graneheim och Lundmans analysmetod som verktyg.