Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet Àr stor. En kommun kan bestÄ av en mÀngd olika nÀmnder, bolag och styrelser och alla Àr föremÄl för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen pÄ uppdraget innebÀr att inte allt som sker i kommunen kan granskas och dÀrför krÀvs det prioriteringar frÄn den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

Uppsatsen behandlar Ă€mnet personalutbildning, som strĂ€cker sig sedan lĂ„ngt tillbaka i tiden och omtalas i form av lĂ€rande. Detta har satt sina spĂ„r i mĂ„nga organisationer i form av interna utbildningar och vidareutbildningar. Uppsatsen inriktar sig pĂ„ yrket revision och redovisning som Ă€r en bransch som satsar stark pĂ„ personalutbildningar.Huvudsyftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ vad revisionsbolagen söker för kvalifikationer hos den nyexaminerade samt se ifall den nyexaminerades tidigare utbildningskompetens matchar deras krav pĂ„ vilka kompetenser denne skall besitta. Ett delsyfte Ă€r att fĂ„ insyn i studentens uppfattning om den egna utbildningen i organisationen.Författarna har valt att anvĂ€nda sig utav bĂ„de kvalitativa och kvantitativa ansatser, dĂ€r den kvalitativa utgörs av tre intervjuer med tre olika revisionsbolag KPMG, Öhrling Pricewaterhouse Coopers och Linderbergs Grant Thorton. Den kvantitativa ansatsen utgörs av en ?begrĂ€nsad attitydstudie?, dĂ€r tio ny examinerade studenter tillfrĂ„gades, i form av en likertskala, om deras uppfattning av den egna organisationen.Uppsatsen slutsatser visar att revisionsbolagen söker olika kvalifikationer hos den nyexaminerade och en matchning av dessa kvalifikationer ger bĂ€sta möjliga resultat vid anstĂ€llning.

Idag finns krav pÄ att alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, ska ha en kvalificerad revisor. Anledningen Àr i första hand för att bekÀmpa ekonomisk brottslighet. Svenskt NÀringsliv tillsammans med den borgerliga alliansen föreslÄr nu att kravet pÄ revisionsplikt för smÄ aktiebolag ska försvinna. Motivet anses vara att underlÀtta för de mindre aktiebolagen.Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka vilka konsekvenser, med avseende pÄ kostnader, tid, kunskap och tillförlitlighet, ett avskaffande av revisionsplikten skulle innebÀra för smÄ företag, utifrÄn kreditgivares, revisorers och Skatteverkets agerande vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten.TillvÀgagÄngssÀttet har varit att genomföra intervjuer med tvÄ revisorer, tvÄ bankchefer samt en specialist pÄ Skatteverket. Dessa intervjupersoner utgör de intressenter som vi tror kommer ha störst pÄverkan pÄ företagen.Undersökningen visar att ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna innebÀra förenklingar för företagen med avseende pÄ t.ex.

Bakgrund: Att bli förÀlder Àr en omvÀlvande och stor förÀndring i livet och det Àr vanligt att bli nedstÀmd den första tiden som förÀlder. Oftast gÄr det över ganska snabbt efter förloss-ningen men 10-20 procent av alla nyblivna mödrar mÄr fortsatt dÄligt en lÀngre tid och drab-bas av en förlossningsdepression. PÄ grund av kÀnslor som skam och skuld undviker mÄnga mödrar att söka vÄrd och dÀrför blir förlossningsdepression ofta oupptÀckt och odiagnostise-rat.Syfte: Att beskriva mödrars upplevelser vid förlossningsdepression samt att beskriva upple-velsen av stödet frÄn sjuksköterskan. Syftet var vidare att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp.Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna PsycINFO och Cinahl anvÀndes till litteratursökningen.Huvudresultat: Vanliga upplevelser hos mödrar med förlossningsdepression var rÀdsla, skuld och ökad sÄrbarhet för att hantera förÀndringar.

Lagstadgad revision har varit ett förekommande element för svenska aktiebolag sedan slutet av 1980-talet. Att revision skulle utgöra ett tvÄng för dessa bolag blev verklighet i syfte att underminera den ekonomiska brottsligheten. Vad som skedde under 2000-talets början var dock en helvÀndning. Med bakgrund till att Sverige mÄste anpassa sig efter den gemensamma lagstiftningen inom EU och den ökande globala konkurrensen tillsatte den svenska regeringen Utredningen om revisorer och revision vilken bland annat skulle faststÀlla hur revisionsplikten skulle avskaffas i mindre aktiebolag. Vad ett slopande av revisionsplikten i de mindre aktiebolagen skulle kunna fÄ för konsekvenser har emellertid studerats och debatterats i stor utstrÀckning.

UtifrÄn intervjuer med sju mödrar som har ÄtergÄtt till arbetet efter en sÄ kallad ?kort? förÀldraledighet, avser den hÀr studien att undersöka hur dessa kvinnor definierar, förhandlar med samt utmanar eller Äterskapar ideal och diskurser om moderskap respektive faderskap. Min empiri visar hur kvinnorna genomgÄende jÀmför moderskap med faderskap och hur de, i mÄnga avseenden, implicit uppfattar faderskap som bÀttre och nÄgot som de vill efterlikna. Kvinnorna definierar förvÀntningar kring moderskap som negativa och beskriver idealen som ?sunkiga? och de skildrar hur moderskap, bÄde enligt dem sjÀlva och samhÀllet, ses som nÄgot annorlunda i förhÄllande till faderskap.

Intresset för att redovisa hÄllbarhetsinformation har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Denna redovisning fick till att börja med följa med som en bilaga till den Ärliga finansiella redovisningen. NÀr det sedan blev allt vanligare med denna sorts redovisning, och redogörelserna dessutom tenderade att öka i omfattning, började man separera det som man idag kallar för hÄllbarhetsredovisning frÄn den finansiella redovisningen. Trots att det fortfarande Àr en relativt liten andel företag som upprÀttar hÄllbarhetsredovisningar runt om i vÀrlden, sÄ har det blivit en vanlig standard bland mÄnga stora internationella företag. Granskning av hÄllbarhetsredovisning Àr ett relativt nytt fenomen och det Àr endast en handfull svenska företag som lÄter granska sina hÄllbarhetsredovisningar.

Förtroende Àr ett mÄngfacetterat begrepp och har mÄnga referensramar. Det gÄr att skilja pÄförtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikationoch ömsesidig interaktion. Revision Àr inte bara en granskningsprocess, utan en mÀnskligaktivitet som ska bygga pÄ samspel med anvÀndare av redovisnings information, dÀrmed blirrevisionen en etisk handling som mÄste bygga pÄ förtroende. För att erhÄlla förtroende mÄsterevisorn bemöta de förvÀntningar som finns pÄ dem idag. NÀringslivets utveckling samtförÀndringar i omvÀrlden har skapat behov av utveckling och förÀndring i revisorns funktion,vilket har bidragit till förvÀntningar frÄn nya intressegrupper och samhÀllet i stort.

NÀr revisorer och allmÀnheten har olika uppfattningar om vad som Àr revisorns arbetsuppgifter och ansvar samt vad som Àr tillÄtet enligt lagar och regler uppstÄr ett förvÀntningsgap. FörvÀntningsgapet Àr inget nytt fenomen utan har funnits lika lÀnge som revisorsprofessionen. DÀremot har orsakerna och storleken förÀndrats i takt med utvecklingen i nÀringslivet, samhÀllet och revisorsprofessionen i sig. OmrÄden dÀr missuppfattningar ofta uppstÄr Àr kring hur mycket revisorn kan hjÀlpa sin klient med rÄdgivning, hur omfattande revisionen Àr och med vilken grad av sÀkerhet en revisor kan uttala sig om att allt stÄr rÀtt till. I smÄ och medelstora företag har den ekonomiska rÄdgivningen frÄn revisorn en stor betydelse och det kan vara svÄrt att sÀtta klara grÀnser mellan revision och revisionsnÀra tjÀnster.

Revision Àr en viktig del för att samhÀllet och nÀringslivet ska fungera pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. Under flera Är har avskaffandet av revisionsplikten varit ett omtalat och diskuterat Àmne.FörvÀntningsgapet Àr ett annat Àmne som diskuterats och engagerat mÀnniskor inom revisionen. FörvÀntningsgapet uppstÄr nÀr företagens och dess intressenters förvÀntningar pÄ revisorerna inte överensstÀmmer med revisorernas arbete. Detta Àr ett problem som uppmÀrksammats under de senaste Ären dÄ det uppdagats flera olika företagsskandaler. Syftet med uppsatsen Àr att skapa en större förstÄelse för revisorernas arbete och vad som menas med begreppet förvÀntningsgap.

Senast som revisionsplikten var föremÄl för aktiebolagskommitténs arbete var 1995. SkÀlet som angavs dÄ för inskrÀnkning av revisionsplikten var att revisionen innebar en kostnad för företagen. Vid det tillfÀllet skedde inga Àndringar dÄ revisionsplikten ansÄgs förhindra ekonomisk brottslighet i framförallt de mindre bolagen med ett litet aktiekapital. Vid ett möte i mars 2007 betonade det Europeiska rÄdet kraftiga gemensamma insatser för att minska de administrativa bördorna för företag. Det betonades att smÄ och medelstora företags kostnader för revision och redovisning Àr sÀrskilt betungande.

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ företag i Sverige. Avregleringen pÄ revisionsmarknaden omfattade cirka 250 000 företag vilket innebÀr att 70 procent av alla företag gavs möjlighet att vÀlja om de vill revidera sin Ärsredovisning eller inte. Det har nu gÄtt en tid sedan avregleringen och det Àr dÀrmed intressant att frÄn ett revisorsperspektiv undersöka hur eventuella förÀndringar upplevs. Studien syftar till att skapa förstÄelse för hur en revisor upplever tiden efter avregleringen. Med hjÀlp av övergripande frÄgestÀllningar har studien fokuserat pÄ hur revisorn upplever förÀndringar i sin yrkesroll, om efterfrÄgan pÄ revision förÀndrats samt om revisorn har nÄgon uppfattning om varför företag vÀljer att behÄlla revision alternativt avstÄ.

Bakgrund: En vÄrdande relation Àr inte detsamma som en vÀnskapsrelation, men förutsÀtter ÀndÄ nÀrhet och engagemang. Personligt engagemang Àr ocksÄ nödvÀndigt för att utvecklas som vÄrdare. Sorg Àr en naturlig reaktion vid förlust av relationer, men det Àr inte sjÀlvklart att vÄrdare vet om de fÄr eller bör kÀnna och uttrycka sorg nÀr patienter dör. Det saknas en samlad bild av vÄrdares sorg över döende och avlidna patienter.Syfte: Syftet var att beskriva hur vÄrdares egen sorg över döende och avlidna patienter gestaltar sig.Metod: Beskrivande litteraturöversikt av elva artiklar som analyserades med en form av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: VÄrdarens sorg gestaltar sig i form av inre kÀnslor som att kÀnna smÀrta och tyngande kÀnslor samt skuld och ilska. Sorgen kan Àven visa sig i form av yttre uttryck dÀr vÄrdaren exempelvis grÄter eller kÀnner sig rastlös.

Uppsatsens syfte Àr att Äterge ett antal danska banktjÀnstemÀns bilder av konsekvenserna av revisionspliktens avskaffande och försöka utröna om Sverige kan dra nÄgra lÀrdomar av dessa. En kvalitativ metod med en induktiv-deskriptiv ansats och semistrukturerade öppna intervjuer har anvÀnts. Intervjuerna har genomförts med sex banktjÀnstemÀn pÄ fyra olika banker i Danmark. Samtliga intervjuer har Àgt rum pÄ respektive respondents bankkontor i Köpenhamn. Teorier kring kreditbedömningsprocessen och informationsasymmetri har anvÀnts.

Syftet med den hÀr undersökningen var att förklara vad som styr redovisningsekonomer i deras val av karriÀr. Redovisningsekonomer kan vÀlja ett flertal olika karriÀrer efter examen. För de personer som har lÀst ekonomi med inriktning mot revision, redovisning och controller kan valet vara att arbeta som revisor. Forskning inom omrÄdet karriÀrval visar att det Àr olika faktorer som pÄverkar individen. Dessa faktorer kan vara Älder, kön, familjeliv, social klass och sociala kontakter.