I Sverige tillsatte regeringen den 7 september 2006 en utredning för att se över regelförenklingar för smÄ svenska aktiebolag. Utredningen visade att en stor del av smÄ företags kostnader kunde hÀrledas till revisionen. Lagen om frivillig revision infördes den 1 november 2010. DÀr mÄlet var att göra det enklare, billigare och mer lönsamt att driva företag. Lagen har nu varit gÀllande för företagen i tvÄ Är och dÀrmed blir det relevant att göra en studie om hur smÄ svenska aktiebolag pÄverkats av förÀndringen.Syftet med uppsatsen Àr att förklara hur avskaffandet av revisionsplikten pÄverkat smÄ svenska aktiebolag, detta kommer att göras genom att jÀmföra hur förvÀntningarna pÄ avskaffandet överensstÀmmer med utfallen och förklara hur olika organisatoriska faktorer pÄverkat utfallen.Vi har valt att anvÀnda oss av en kvantitativ metod eftersom vi vill utföra en bred undersökning för att göra jÀmförelser och dra generella slutsatser.

Independence Standards Board har identifierat revisorernas nÀra relation med klienten som ett av fem hot mot revisorns oberoende. Dock Àr en ingÄende kÀnnedom om klienten nödvÀndig för att revisorn ska förstÄ klienten tillrÀckligt bra och för att kunna planera och genomföra en effektiv revision. Oavsett hur relationen mellan klienten och revisorn ser ut, uppstÄr situationer dÄ parternas rapporteringsmÄl Àr vÀsentligt olika vilket kan försÀtta parterna i en situation dÀr de tvingas förhandla med varandra. Dessa förhandlingar Àr en stÀndigt pÄgÄende process och har en stor genomslagskraft i revisionen. Vid förhandlingar blir relationen mellanrevisorn och klienten ett bekymmer eftersom revisorn riskerar att identifiera sig med sin klient och dÀrmed bli mer benÀgen att kompromissa om klienternas redovisnings- och rapporteringsval.

 Bakgrund: Sedan 1988 har alla svenska aktiebolag oavsett storlek varit tvungna att ha en kvalificerad revisor som granskar företagets rÀkenskaper. Idag Àr Sverige ett av tvÄ lÀnder i EU som fortfarande har kvar revisionsplikten för smÄ företag. Inom EU finns bestÀmmelser som medger medlemslÀnderna att undanta smÄ företag frÄn revisionsplikt. UtifrÄn undantagsbestÀmmelserna har en utredning gjorts i Sverige och ett lagförslag har lagts fram som innebÀr att 96,5 procent av alla företag i Sverige kan vÀlja om de vill bli reviderade eller inte. Revisionspliktens vara eller inte vara har diskuterats flitigt i Sverige och studier har gjorts avseende vilken relation företagen har med revisorn, vilken nyttan Àr med revisionen och vilka faktorer som spelar in vid frivillig revision.

Syfte: Mitt syfte med min c-uppsats Àr att belysa utvalda kvinnors situation inom hederskulturen samt undersöka religionens inverkan pÄ hederskulturen.Metod: Litteraturstudier.FrÄgestÀllningar: Vad har kvinnorna gemensamt i sina berÀttelser om sina liv?  Och som pÄverkat deras livssituation? Vad för skuld/orsak har religion för livssituationen som kvinnorna har levt?Huvudresultat: Min litteraturstudie handlar om fyra kvinnor som lever eller har levt i hederskulturen. Studien bearbetare frÄgestÀllningarna som handlar om vad kvinnorna har gemensamt med varandra, varför de har valt att motarbeta hederskulturen samt relationerna till religion. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick hur det Àr att vÀxa upp som ung kvinna inom hederskulturen. Studien handlar om kampen hos kvinnorna, att fÄ rÀttvisa och rÀtt om sin egen frihet.

Bakgrund och Problem: Följande tvÄ frÄgor söker jag finna svar pÄ genom min studie: Vilka brister i utförda revisioner Àr vanligast i Sverige idag och vilka pÄföljder har revisorerna fÄtt? Hur sÀkerstÀller en revisionsbyrÄ att deras revisorer genomför revisioner med god kvalité och hur kan detta kopplas till forskning kring revisionskvalité? Syfte: Att beskriva hur en revisionsbyrÄ arbetar med kvalitetsfrÄgor och dÀrmed sÀkerstÀller att gÀllande regler och normer tillÀmpas samt hur den interna kontrollen organiseras. Dessutom vill jag beskriva ett kontrollorgans arbete med att kontrollera utförda revisioner och framförallt sanktionera bristfÀllig eller felaktigt genomförda revisioner. Ambitionen har varit att sedan koppla detta för att eventuellt finna förklaringar till vad som pÄverkar revisionens kvalitet. Metod: Jag har genomfört en granskning av 46 disciplinÀrenden hos RevisorsnÀmnden.

Sweden?s environmental work is to set out from 16 national environmental quality objectives. It aims to work for a sustainable society and to solve our current environmental problems today and not pass them on to future generations. The purpose of this study was to evaluate Uppföljning av handlingsprogram för miljömÄl (a follow up-study of a programme for environmental quality objectives) and to propose new methods to work with the revision of Handlingsprogram ? sÄ genomför vi de regionala miljömÄlen i Hallands lÀn (a programme to implement the regional environmental quality objectives in the County of Halland), a revision which will start in autumn 2010.

SamhÀllet Àr beroende av att revisorer genom sin granskning ökar trovÀrdigheten för företags finansiella rapporter, detta har lett till att revision kommit att beskrivas som en komfortskapande process. DÄ det Àr revisorn som bedömer huruvida den redovisade informationen Àr fri frÄn vÀsentliga felaktigheter Àr det viktigt att revisorn upplever komfort under ett revisionsuppdrag. Tidigare studier har visat att interaktioner inom revisionsteamet Àr en förutsÀttning för att komfort ska kunna spridas. Det Àr revisorsassistenterna som utför en stor del av granskningen och deras arbete ligger sedan till grund för det slutliga revisionsutlÄtandet. Eftersom revisorsassistenter ofta har begrÀnsad kunskap och erfarenhet av revision har denna studie undersökt hur revisorsassistenter upplever att interaktioner med överordnade kollegor pÄverkar deras komfort under ett revisionsuppdrag.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva arbetet i ett antal revisionsutskott samt att diskutera hur detta arbete har pÄverkat extern revision och intern kontroll. Metod: En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod har anvÀnts. Datainsamling har genomförts i form av intervjuer och dokumentstudier. Uppsatsens forskningsansats har varit abduktiv och deskriptiv. Teoretiskt perspektiv: De teoretiska perspektiv som anvÀnts Àr tagna frÄn Svensk kod för bolagsstyrning, dels den gÀllande dels den reviderade.

Uppsatsen Àr en historiografisk undersökning. Den granskar forskning som bedömer dearmeniska massakrerna som folkmord och forskning som ifrÄgasÀtter detta. HÀndelserna Àrmycket omdiskuterade bÄda politiskt och historiskt.En bakgrundsöversikt belyser de sista tre decennierna av det osmanska rikets moderna historiaoch förspelet till hÀndelserna under första vÀrldskriget samt pÄverkan av stormaktspolitikenunder senare delen 1800-talet och början av 1900-talet pÄ utvecklingen i Mellanöstern ochfrÀmst inom det osmanska imperiet. Uppsatsen diskuterar vilken roll turkisk nationalism,turanism och panislamism spelade i hÀndelserna och hur dessa pÄverkade relationen mellanungturkrörelsen och armenierna.Hur tolkar forskarna kÀllorna och vilken roll spelar kÀllmaterialet i rekonstrueringen avhistoriska fakta bakom debatten om mordet pÄ den osmanskt armeniska befolkningen 1915?Analyserna omfattar flera Äsikter och attityder inom genocidforskning; det finns historiker ochandra forskare som förnekar och förkastar idén att det var genocid; andra vill ha ettinternationellt erkÀnnande av massakrerna i Anatolien och klarhet om den turkiska statensskuld i denna frÄga.

Att revisorerna har goda yrkeskunskaper och redan ?kan? företaget gör dem attraktiva som rÄdgivare. Detta Àr sÀrskilt tydligt i mindre och medelstora företag som generellt inte besitter lika stor kunskap inom redovisning och ekonomi som de större. Eftersom smÄ och medelstora företag vanligtvis inte har ett lika spritt aktieÀgande har kanske mÄnga en större tolerans med att revisorn agerar konsult Ät dessa klienter i större omfattning. Avskaffas revisionsplikten för de mindre företagen kommer revisorn att kunna agera rÄdgivare i större utstrÀckning.

Sverige var som nÀst sista land i den europeiska unionen att avskaffa den lagstadgade revisionsplikten vilket skedde den 1 november 2010. Detta har inneburit en förenkling för SME företag i form av kostnadsbesparingar. Den effekt som har visats Àr att en klar majoritet av nystartade företag har valt att inte anvÀnda sig av revisor medan en majoritet av redan etablerade företag vÀljer att ha kvar revisorn.I dagslÀget Àr det fortfarande lÄn frÄn bank som Àr den största finansieringskÀllan för SME företag. Det Àr frÀmst de fyra storbankerna Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SEB som stÄr för den största utlÄningen och Handelsbanken och Swedbank har den tydligaste marknadsinriktningen mot SME företag. Enligt teorin Àr den viktigaste faktorn vid en kreditbedömning företagets ÄterbetalningsförmÄga.

1 januari, 2004 infördes den nya revisionsstandarden (RS) som Ă€r en översĂ€ttning av ISA, med hĂ€nsyn tagen till svensk lagstiftning. RS innebĂ€r flertalet nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förĂ€ndrats genom att revisorn numera skall granska och uttala sig om fler förhĂ„llanden Ă€n tidigare.Syftet med denna uppsats Ă€r att redogöra för revisorers och företagares syn pĂ„ införandet av revisionsstandarden. Detta görs i form av en fallstudie med koncentration pĂ„ tre utvalda RS (RS 402, 501, 570). Öhrlings Price Water House Coopers Ă€r representant för revisionsperspektivet och Vattenfall samt E.ON Ă€r representanter för företagsperspektivet.

Bakgrund och problemformulering: Efter en lÄng tids debatt och utredning i frÄgan om revisionsplikt för smÄ företag trÀdde lagen om frivillig revision i kraft den 1 november 2010. FrÄn och med 2011 kommer de berörda företagen, ca: 70 % av Sveriges AB, att kunna vÀlja bort revisionen. Hur detta kommer pÄverka revisionsbranschen, och hur revisorerna och andra intressenter ser pÄ reformen Àr frÄgor som stÀlls i denna uppsats. Flera tidigare studier har gjorts i Àmnet men ingen efter att lagen trÀtt i kraft, och sÄledes inte genomförda med de klara förutsÀttningarna om lagen. I Danmark genomfördes en liknande reform 2006 och dÀr har den varit lyckad.

Bakgrund: De senaste Ärens skandaler inom nÀringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skÀrpts. I Sverige har exempelvis nya och strÀngare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagslÀget gÀller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gÀllande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I mÄnga europeiska lÀnder Àr dock smÄ aktiebolag undantagna frÄn kravet att genomgÄ extern revision.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utifrÄn ett intressentperspektiv ge ett förslag pÄ hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden.AvgrÀnsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utlÀndsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begrÀnsats till att enbart gÀlla myndigheter och banker.TillvÀgagÄngssÀtt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gÀllande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas.Resultat: JÀmförelsen lÀnderna emellan visar att det med hjÀlp av redovisningsteorier Àr svÄrt att förklara varför vissa lÀnder har revisionsplikt medan andra inte har det.

The Swedish FSC standard (Forest Stewardship Council) is a level standard used to certify forestry. All the major Swedish forest companies are using the FSC standard, and approximately 50% of the Swedish forests are FSC certified today. In the essay six items within the chapter on environmental issues and biodiversity are examined: the proportion of protected forest, the proportion of annually burnt clear-cut stands, the number of trees with large diameter, the amount of dead wood, the proportion of deciduous trees within a stand and the proportion of deciduous-dominated stands. The FSC standard states a level for all items, and the purpose of the essay is to analyse whether these levels are supported by research within the field of conservation biology. The validity of the levels of the six items is them discussed to evaluate whether changes are required to the next revision of the FSC standard.