Sökresultat:
1591 Uppsatser om Miljörevision och miljöskuld - Sida 22 av 107
Frivillig revision : Vad anser bankerna?
Revisionsplikten har existerat sedan 1983 i Sverige och denna plikt omfattar samtliga aktiebolag. Svenskt NÀringsliv anser nu att det Àr dags för regelförÀndringar i Sverige och deras syfte Àr att förenkla för bolagen. De anser att England, som införde lagförÀndringen om revisionsplikt 1993, Àr en god förebild. Ett förslag, frÄn staten angÄende ett avskaffande av revisionsplikt för mindre bolag, har lagts fram och medför att bolagen sjÀlva fÄr bestÀmma vilka redovisnings- och revisionstjÀnster de behöver. Följden blir Àven att de svenska bolagen fÄr kostnadsbesparingar och pÄ sÄ vis förbÀttrar sin konkurrenskraft.Revision Àr betydelsefull för intressenter som Àgare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anstÀllda och stat och kommun.
Att revidera eller inte revidera : - Àr revisionsplikten i smÄ aktiebolag nödvÀndig?
Revisionsplikt rÄder idag i Sverige för samtliga aktiebolag, oavsett storlek. De stora redovisningsskandaler som uppdagats de senaste Ären pÄ finansmarknaderna, som t.ex. amerikanska Enron, har lett till nya och hÄrdare krav pÄ revision. Dessa hÄrdare krav har resulterat i högre kostnader för aktiebolagen, oavsett storlek, eftersom det tar lÀngre tid för revisorn att utföra revisionen. I smÄ bolag saknas dock vanligtvis den intressekonflikt som finns mellan aktieÀgare och bolagsledning i stora bolag eftersom Àgarna i smÄ bolag ofta driver verksamheten sjÀlva.
Implementeringen av ISA
Syftet med denna studie À?r att undersö?ka hur infö?randet av den nya revisionsstandarden ISA upplevs av revisorerna i Sverige och hur ISA fö?rhÄller sig till god redovisningssed och rÀttvisande bild..
Förenklad revision av mikroföretag? : En kvalitativ studie sedd ur fyra revisorers perspektiv
Background: Sweden has, since 1983, had a statutory audit for all joint-stock companies. However, according to EG?s fourth corporation directive, member countries can decide on their own if this applies for small joint-stock companies. An investigation was launched in the fall of 2006 to form an opinion on the importance of the audit reporting by law and what an abolishment of this rule would mean for small joint-stock companies. Critics are claiming that the cost of audit for small companies is exceeding the cause in these micro companies.Audit is regulated by Swedish translation (RS) of International Standards on Auditing (ISA) and is to be applied in all companies comprised by the statutory audit.
Borgensinstitutets förÀndringar utifrÄn rÀttspraxis mellan 1983-2003
Borgensinstitutet Àr ett mycket gammalt juridiskt idé. RÀttsreglerna frÄn 1734 Àr fortfarande tillÀmpliga. Dessa regler Äterfinns i HB 10 kap. 8-12§§. PÄ grund av den Äldersstigna lagstiftningen har rÀttspraxis en stor betydelse vid tillÀmpningen av borgen.
Företagsledares och revisorers Äsikter om revisorns anmÀlningsplikt vid misstanke om brott
Ett första och centralt steg för en revisor vid revision Àr att samla in allmÀn information om det företag som ska revideras. Med den informationen till grund ska revisorn bedöma risken för vÀsentliga fel i redovisning och förvaltning. Ju större betydelse en Ärsredovisning har för dess intressenter desto viktigare Àr det att den speglar verkligheten och ej döljer nÄgra oegentligheter. Revisorer i Sverige har tystnadsplikt vilket innebÀr att de inte fÄr lÀmna uppgifter de fÄtt reda pÄ vid revisionen vidare. Reglerna om anmÀlningsplikt vid misstanke om brott har luckrat upp denna tystnadsplikt lite.
Sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda Àldre personer i livets slut pÄ akutvÄrdsavdelning : en intervjustudie
Kvinnor som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer Àr ett globalt folkhÀlsoproblem, dÄ vÄldets konsekvenser innebÀr ett liv av skuld, skam och lidande hos kvinnorna. HÀlso- och sjukvÄrdspersonalen har en unik och viktig roll i att hitta och identifiera kvinnorna. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer upplever mötet med hÀlso- och sjukvÄrden. En litteraturstudie dÀr tolv vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats och som ligger till grund för resultatet. Resultatet bygger pÄ tre kategorier: Att inte bli sedd och hörd, Att kÀnna rÀdsla, skam och skuld samt Att inte kÀnna stöd.
Oligopolets fall? : En analys av EU kommissionens förslag till att lösa upp revisions-och rÄdgivningsbranschens marknadskoncentration
Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Internationella handelshögskolan i Jönköping, Revision, Magisteruppsats, VT 2011. Författare: Caroline Lillevang & Anna Norrsell Karlsson Handledare: Gunnar Rimmel & Fredrika Askenmalm Titel: Oligopolets fall? ? En analys av EU kommissionens förslag till att lösa upp revisions- och rÄdgivnings-branschens marknadskoncentration Bakgrund och Problem: Enligt den utgivna Grönboken Àr det nödvÀndigt för den finansiella stabiliteten att re-visions- och rÄdgivningsbranschen och dess marknadsstruktur utvecklas. EU kommissionen vill lösa upp mark-nadskoncentrationen och diskuterar bland annat ett införande av krav pÄ gemensam revision för större bolag samt krav pÄ byrÄrotation. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka huruvida Grönbokens förslag Àr rÀtt vÀg att gÄ för att uppfylla EU kommissionens önskan om att förÀndra revisions- och rÄdgivningsbranschens marknadsstruktur.
EfterfrÄgan pÄ revisionsersÀttande tjÀnster vid ett avskaffande av revisionsplikten
FrÄgan om revisionspliktens vara eller icke vara har sedan en tid tillbaka varit ett omdebatterat Àmne i Sverige och i de övriga nordiska lÀnderna. Enligt EG:s fjÀrde bolagsdirektiv Àr revision ett krav i alla aktiebolag inom EU. MedlemslÀnderna har dock rÀtt att undanta mindre aktiebolag frÄn kravet pÄ att deras rÀkenskaper skall granskas av en kompetent yrkesman. De flesta medlemslÀnderna utnyttjar idag undantaget, men i Sverige har regeringen beslutat att ha kvar revisionsplikten i samtliga aktiebolag. Svenskt NÀringsliv Äterupptog senast debatten, med ambitionen att avskaffa revisionsplikten för de sÄ kallade mikrobolagen.
Vem behöver revisionsberÀttelsen? : En studie om intressenters uppfattningar om revisionsberÀttelsen i Sverige
Syftet med denna studie Àr att undersöka betydelsen av revisionsberÀttelsen och revisionen i allmÀnhet samt att utreda vilka konsekvenser avskaffandet av revisionsplikten har haft pÄ smÄ aktiebolag, smÄ och stora revisionsbyrÄer, banker, Skatteverket, Företagarna och Svenskt NÀringsliv. Studien har skrivits utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod dÀr datainsamlingen belyser olika perspektiv av det undersökta fenomenet och bidrar till djupare helhetsförstÄelse inom omrÄdet efter avskaffandet av revisionsplikten. Studiens resultat visar att revisionsberÀttelsen bidrar med ett mervÀrde för företagen och dess intressenter men samtidigt att den, som den Àr utformad nu, inte passar för smÄ aktiebolag eftersom den frÀmst Àr skriven för större och noterade företag. RevisionsbyrÄerna Àr en av de intressenterna som har pÄverkats mest av reformen. Först och frÀmst har införandet av reformen bidragit med att samtliga revisionsbyrÄer i studien har förlorat ett antal kunder.
Revisorsbranschen Àr under utveckling. Hur förÀndras revisorsrollen och dÀrmed kravprofilen för revisorer?
A paper to analyse how the FAR and SRS associations in Sweden look upon the upcoming changes in the auditbusiness and how this may come to change the formal requirements when graduating auditors..
Det dubbla uppdraget. Utbildades syn p? det dubbla uppdraget.
This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose.
The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.
FörvÀntningsgapet : - en inre konflikt?
SammanfattningDet finns ett flertal definitioner pĂ„ vad revision innebĂ€r. En av dessa Ă€r att revision gĂ„r ut pĂ„ att med en professionellt skeptisk instĂ€llning planera, granska, bedöma och uttala sig om Ă
rsredovisning (Ă
R), bokföring och förvaltning. Vid utförandet av revisionen har revisorn ett antal lagar och rekommendationer att följa. I och med detta uppstÄr troligen ett förvÀntningsgap, nÀr klienternas förvÀntningar strÀcker sig utöver det som revisorn, enligt det befintliga regelverket, kan eller fÄr göra.MÄlet med uppsatsen Àr att ge en djupare förstÄelse för hur revisorerna upplever förvÀntningsgapet, ur ett revisions- och tjÀnstemarknadsföringsperspektiv. Vidare Àr avsikten att redogöra för den inre konflikt som eventuellt kan upptrÀda nÀr revisorerna vill tillgodose sina klienters behov och önskemÄl.
Effekter av kortsiktiga bromsÄtgÀrder i kommunal verksamhet - En studie av Hudiksvalls kommun
Syfte: Uppsatsens syfte Àr att skapa en förstÄelse om varför smÄ aktiebolag vÀljer att behÄlla revisorn trots att de inte behöver det. ForskningsfrÄgan blir dÄ: Vad Àr de bakomliggande faktorerna till att företagaren vÀljer att behÄlla revision? Metod: Detta Àr en kvantitativ studie med kvalitativa inslag dÀr den vetenskapliga ansatsen bygger pÄ en deduktiv modell, vilket innebÀr att studien tar sin utgÄngspunkt i teorin för att sedan stÀllas mot den insamlande empirin. Empiriska data Àr av bÄde primÀr och sekundÀr karaktÀr. SekundÀr data har tillhandahÄllits av Bolagsverket medan primÀr data har samlats in via en enkÀtundersökning.
Social integration av barn med autism i den svenska kommunala grundskolan - Sociala relationer och acceptans mellan barn
Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.