Borgensinstitutets förändringar utifrån rättspraxis mellan 1983-2003
Borgensinstitutet är ett mycket gammalt juridiskt idé. Rättsreglerna från 1734 är fortfarande tillämpliga. Dessa regler återfinns i HB 10 kap. 8-12§§. På grund av den åldersstigna lagstiftningen har rättspraxis en stor betydelse vid tillämpningen av borgen. För att få en bild av gällande rättsläge har vi utgått ifrån domar från Högsta domstolen mellan 1986 och 2000. Dessa avgöranden har jämförts både med tidigare rättsfall samt med den doktrin som finns inom området. Att gå i borgen innebär att någon eller några personer, borgensmännen, tar på sig ansvaret för att gäldenärens skuld till borgenären blir betald. Det finns en rad olika typer av borgensåtaganden. Dessa skiljer sig åt inbördes men har alla som syfte att tjäna som säkerhet för gäldenärens skuld. De huvudsakliga förändringarna som skett de senaste åren är framförallt inom områdena giltighet, avräkningsordning, regressrätt, bortfall av ansvar, jämkning enligt 36§ avtalslagen och preskription. De slutsatser som vi kommit fram till är att rättsläget är förhållandevis klart. De tveksamheter som råder finns på detaljnivå, dessa anser vi vara besvärliga att förutse vilket gör de svåra att reglera och därför måste dessa utredas i det enskilda fallet.