Ekobrottsmyndigheten uppger i en rapport frÄn december 2005 att den ekonomiska brottsligheten har ökat de och kommer att öka framöver. De senaste Ärens redovisningsskandaler i Europa och USA har satt revisorn och finansiell revision i fokus. Förtroendet för revisorer har skadats och revisorns oberoende har dÀrmed ifrÄgasatts. Syftet med vÄr uppsats har varit att öka förstÄelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har idag att upptÀcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien begrÀnsar sig till att omfatta externrevisorer i Sverige och de ekonomiska brott han har möjlighet att upptÀcka vid en traditionell revision.

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

SammanfattningIntroduktionEtt antal skandaler hos företag som Enron och Parmalat har visat pÄ ett behov av tydligare regler för revision. För EU men Àven internationellt Àr införandet av revisionsstandarder ett sÀtt att införa harmonisering och jÀmförbara regler inom revision. Resultatet har blivit att EU infört International Standards of Auditing (ISA) som gemensam grund. I Sverige har den anpassats och översatts men anvÀnds under benÀmningen Revisionsstandard i Sverige, RS.Tidigare utfördes revision i Sverige under vad som dÄ kallades revisionsprocessen.SyfteSyftet med studien Àr att visa vad införandet av RS inneburit och hur det pÄverkat revisorernas arbete, vilka skillnader det Àr mellan RS och RP. Den delstandard vi kommer att lÀgga mer fokus pÄ Àr RS 570.MetodVi har utgÄtt frÄn att först studera gÀllande texter och regler, vad som fanns skrivet i RP och RS, samt debatter i branschtidningar.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att behandla det pÄgÄende förenklingsarbetet inom redovisning och revision för att undersöka hur detta pÄverkar redovisningskonsulter pÄ den svenska marknaden. Metod: Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr och tar sin form i en liten N-studie. Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med tio respondenter i Sverige och Danmark. Vidare har vi i arbetet anvÀnt en abduktiv ansats för att nÄ vÄra slutsatser. LitteraturgenomgÄng: Hur den danska och den svenska redovisnings- och revisionsmarknaderna fungerar samt hur förenklingsarbetet har gÄtt till, alternativt föreslÄs gÄ till, Àr utgÄngspunkten för uppsatsen.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera vad som driver den kommunala revisionens effekt utifrÄn granskarnas och de granskades perspektiv. Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie av tre kommuner utifrÄn en deduktiv ansats. Fallstudien har genomförts via personliga intervjuer med förtroendevalda revisorer, sakkunnigt bitrÀde och nÀmndordförande frÄn samtliga kommuner. VÄr teori grundar sig frÀmst pÄ institutionalia och relevant teori inom omrÄdet kommunal revision. Utöver detta har vi anvÀnder vi oss av agentteorin och förvÀntansteori, som vÄra tvÄ analysteorier.

Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 dÀr cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet Àr bland annat att företag ska besluta om revision Àr en nödvÀndighet eller inte.Syftet med denna studie Àr att analysera bakomliggande faktorer till varför smÄ företag har valt att behÄlla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. UtifrÄn studiens primÀrdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprÀtthÄllandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring Àmnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försÀkran, förbÀttring, försÀkring, komfort respektive legitimering. .

Sedan den första november 2010 finns det inte lÀngre nÄgot lagkrav pÄ att samtliga svenskaaktiebolag ska anvÀnda sig av en revisor. Trots att de minsta bolagen nu Àr undantagna frÄnlagen vÀljer den största delen av dem fortfarande att anvÀnda sig av en revisor. Dennaundersökning försöker svara pÄ frÄgan varför. Genom att intervjua fyra redovisningskonsulteroch fÄ deras syn pÄ revision i de minsta bolagen hoppas författaren kunna ge Ànnu enförklaring till varför sÄ mÄnga bolag fortfarande revideras efter införandet av den nyaregleringen. Resultatet visar att de frÀmsta anledningarna till att sÄ stor andel valt att behÄllarevisorn Àr pÄ grund av ett delat Àgande, en relation till en bank som krÀver revision eller föratt bolaget och redovisningskonsulten vill kunna fÄ hjÀlp i svÄrare skattefrÄgor som kanuppkomma.

Vi vill i vÄr uppsats ta reda pÄ den svenska revisionspliktens upplevda nytta ur ett intressentperspektiv inför en eventuell lagÀndring, för att fÄ en bild av hur intressenterna vÀrderar lagstadgad revision. För att fÄ en större insikt i Àmnet kommer vi Àven att undersöka andra lÀnders erfarenheter efter ett borttagande. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för att belysa mer komplexa teman, gÄ djupare i Àmnet och ta reda pÄ varför och hur. Vid insamling av teori har vi anvÀnt oss av litteratur samt databaser som finns tillgÀngliga via biblioteket. Vi anvÀnde oss av ostrukturerade intervjuer Àven kallat öppna intervjuer.

Revisioner anvÀnds för att avgöra om verksamheter och deras resultatutfall överensstÀmmer med planerade ÄtgÀrder, om ÄtgÀrderna har genomförts pÄ ett effektivt sÀtt och om de Àr anvÀndbara för att uppnÄ mÄlen. För att undersöka om företaget uppfyller dessa punkter krÀvs det att en revisor utför en revision och bland annat intervjuar nyckelpersoner pÄ företaget om deras arbetsomrÄden. Den hÀr studien fokuserar pÄ revisionsintervjuer pÄ ett livsmedelsföretag frÄn revisorns synvinkel. Syftet var att undersöka hur en revisor kan underlÀtta kommunikationen med anstÀllda, och ett andra syfte var att författarna skulle utföra en internrevision Ät livsmedelsföretaget Osterlén AB i Vellinge. Det utfördes tvÄ kvalitativa intervjuer med livsmedelsinspektörer för att fÄ en uppfattning om hur de bemöter och hur de bemöts av personal pÄ livsmedelsföretag som revideras.

VÄrt syfte Àr att redogöra för ett antal intressenters uppfattning om slopandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag samt identifiera tÀnkbara konsekvenser av slopad revisionsplikt. VÄrt empiriska underlag bestÄr av svaren frÄn vÄra 18 respondenter. Underlaget analyserar vi med hjÀlp av vÄrt litteraturkapitel. Detta bestÄr av tre teoretiska förklaringsmodeller, fakta om revision samt en beskrivning av utvecklingen efter avskaffandet i tre europeiska lÀnder. Vi har kommit fram till att en övervÀgande del av vÄra respondenter Àr negativa till ett slopande, framförallt gÀller detta banker och finansbolag.

Denna uppsats syftar till att beskriva och skapa en modell för vilka faktorer som pĂ„verkar revisorns roll och som dĂ€rmed utgör en viktig del i koordinationen mellan intern- och externrevisorer. Bakgrunden till denna studie grundar sig pĂ„ att det hela tiden sker förĂ€ndrade spelregler vilket har pĂ„verkat utvecklingen av intern- och externrevision. Även revisionsskandaler har pĂ„verkat utvecklingen och det har blivit viktigare med en god intern kontroll.Uppsatsen bygger pĂ„ en enkĂ€tundersökning som har skickats till auktoriserade revisorer dĂ€r de har fĂ„tt besvara frĂ„gorna utifrĂ„n deras kunskaper och erfarenheter.Studien redogör för vad intern och extern revision innebĂ€r, vilka faktorer som pĂ„verkar koordinationen mellan revisorerna samt skillnader och likheter.  Det finns fyra olika roller som en externrevisor kan ha och den vanligaste, utöver lagstadgad revision Ă€r att ge fristĂ„ende rĂ„dgivning. Faktorer som pĂ„verkar koordinationen mellan revisorer Ă€r frĂ€mst internrevisionens storlek, kunskap och erfarenhet, komplexitet, kommunikation, oberoende samt personkemi.

I och med den nya lagen om revisionspliktens avskaffande stÄr smÄföretag inför ett val att ha kvar eller vÀlja bort sin kvalificerade revisor. En erkÀnd teori inom revision Àr förvÀntningsgapet och detta gap definieras som skillnaden i vad revisorn gör och förvÀntningarna om vad personer utanför revisionskÄren tror att denne ska göra.Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva och analysera hur förvÀntningsgapet pÄverkar valet av att ha kvar eller vÀlja bort sin kvalificerade revisor i ett smÄföretag. Vi vill vidare ge en fördjupad förstÄelse för vad detta gap beror pÄ.Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat revisorer och smÄföretag som berörs av revisionspliktens avskaffande. Vi har arbetat med ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt och ett hermeneutiskt synsÀtt.DÄ förvÀntningsgapet Àr stort kommer smÄföretaget att vÀlja bort sin revisor och dÄ förvÀntningsgapet Àr litet kommer de att ha sin revisor kvar. Detta gap beror framförallt pÄ smÄföretagets kunskapsbrist om redovisning och revision samt revisorns dÄliga engagemang..

NivÄ/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av MÄl 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn revisionsutlÄtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas MÄl 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulÀrförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger pÄ 43 projektbeslut framtagna utifrÄn MÄl 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrÄn en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingÄende revisionsbyrÄerna, har genomförts för att fördjupa vÄr analys.Resultat/slutsatser: VÄra slutsatser Àr att EU-revisionen i vÄrt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om.