En vÀl fungerande intern kontroll leder till att misstag i ett företags rutiner lÀttare upptÀcks innan de kan orsaka vÀsentliga fel i den ekonomiska informationen som finns pÄ marknaden.Intern kontroll har med tiden fÄtt en allt större betydelse för revisionen. En revision Àr begrÀnsad av resurserna i tid och av kostnaderna. PÄ grund av detta Àr det inte möjligt för en revisor att granska alla processer i ett företag utan revisorn mÄste koncentrera granskningen sÄ att revisionen blir sÄ effektiv som möjligt. Som teoretisk referensram för intern kontroll har vi valt att anvÀnda oss av COSO-modellen som Àr ett internationellt erkÀnt ramverk för intern kontroll. Intern kontroll bestÄr enligt COSO av flera olika kontrollkomponenter som tillsammans samverkar för att uppnÄ en god intern kontroll.

Bakgrund och problem: Idag mÄste alla svenska aktiebolag oavsett storlek anlita enextern kvalificerad revisor som granskar Ärsredovisning och bokslut. NÀr denna lagtogs i bruk 1983 var syftet att förebygga ekonomisk brottslighet i de smÄ bolagen ochatt hjÀlpa Àgarna att uppmÀrksamma ekonomiska problem inom företaget. FörnÀrvarande Àr det endast Sverige och Malta som fortfarande har kvar den lagstiftaderevisionsplikten inom EU. Den förra regeringen tillsatte en utredning som fick iuppdrag att göra en utvÀrdering av behovet av revision i smÄ företag. Förslagen frÄnutredaren skall minska företagens börda sÄ lÄngt det Àr möjligt, utan att intressenterseller Àgarminoriteters behov av tillförlitlig finansiell information ÄsidosÀtts.Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad Àgare av smÄ aktiebolag anser omvikten av revision och om de skulle vÀlja att göra frivillig revision om pliktenavskaffas.

Bakgrund: VÄld i nÀra relation Àr ett vÀrldsomfattande och kostsamt problem som fÄr lÄngtgÄende fysiska och psykiska konsekvenser för de brottsoffer som lever i denna typ av förhÄllanden. Att offren skuldbelÀggs Àr ytterligare ett problem dÄ det frÀmjar attityder i samhÀllet som ursÀktar vÄld i nÀra relation samt kan resultera i bÄde sekundÀrviktimisering och Äterviktimisering av de drabbade. Syftet med studien var att redogöra för studenters uppfattningar om sex olika situationer som skildrar vÄld i nÀra relation. Genom att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan mÀn och kvinnor samt mellan kriminologstudenter med en förvÀntad kunskap om vÄld i nÀra relation och övriga studenter i deras uppfattningar om orsak, ansvar och skuld nÀr en kvinna har blivit utsatt för vÄld av sin partner. Metod: Data samlades in genom enkÀt.

I uppsatsen redogör vi för tre aktörers uppfattning om avskaffandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag och vi identifierar ocksÄ ett antal möjliga konsekvenser av ett avskaffande. Vi tillÀmpar en abduktiv forskningsansats, en intensiv utformning och en kvalitativ metod med semi-strukturerade individuella intervjuer. VÄr referensram bestÄr av gÀllande lagstiftning, normer och pÄgÄende debatt i Àmnet. Vi har intervjuat 12 respondenter frÄn vÄra olika aktörsgrupper. Efter genomförandet av vÄr undersökning har vi bland annat kommit fram till följande: Majoriteten av respondenterna Àr emot ett avskaffande av revisionsplikten och en övervÀgande del av dem upplever att revisionen tillför aktiebolagen ett vÀrde.

Övervikt och obesitas Ă€r ett globalt folkhĂ€lsoproblem. Denna patientgrupp Ă€r stor och förekommer inom all hĂ€lso- och sjukvĂ„rd. Syftet med denna studie var att belysa överviktiga och obesa patienters erfarenheter av möten med sjukvĂ„rdspersonal. Litteraturstudie var metoden som anvĂ€ndes med hjĂ€lp av Polit och Beck (2008). Litteratursökningarna har skett i databaserna Cinahl och PubMed/Medline.

Revision handlar om att revisorn ska bedöma huruvida den ekonomiska information som företaget lÀmnar Àr trovÀrdig och om styrelse och VD sköter sina Ätaganden gÀllande förvaltningen. Företagaren Àr inte alltid tillrÀckligt insatt i vad revisorn egentligen ska granska och i vilken utstrÀckning. DÀrför kan det hÀnda att den revisionsansvarige pÄ företaget förvÀntar sig mer av revisionen, detta Àr vad som kallas ett förvÀntningsgap. Syftet med uppsatsen var att beskriva om ett förvÀntningsgap finns och att vidare förklara vilka faktorer som kan ligga bakom ett förvÀntningsgap. Resultatet av undersökningen visade att det faktiskt existerade ett förvÀntningsgap bland revisionsansvariga.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr en vanlig sjukdom och sjuksköterskan möter dessa patienter i olika samanhang. DÄ det finns ett starkt samband mellan KOL och rökning upplever mÄnga personer med KOL skuld, skam och stigmatisering. Personer med KOL har omfattande kontakt med vÄrden. Att denna kontakt inte förstÀrker upplevelserna av skuld, skam och stigmatisering Àr dÀrför av stor vikt. För att kunna möta behoven hos personer med KOL behöver sjuksköterskan förstÄ innebörden av dessa kÀnslor.

Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.

Bakgrund och problematisering: Med utgÄngspunkt i röster som menar att den kommunala revisonen inte Àr att ses som tillrÀckligt oberoende och professionell, finns det ett intresse i att undersöka hur förtroendevalda revisorer pÄ kommunnivÄ ser pÄ uppbyggnaden av den kommunala revisionens funktion och process.Syfte: Med bakgrund i den aktuella debatten kring kommunal revision och problematiseringen av oberoende revision, syftar denna studie till att undersöka hur de förtroendevalda revisorerna uppfattar den kommunala revisionens oberoende. Vidare ocksÄ analysera hur den kommunala revisionen skulle pÄverkas av en konstruktion dÀr revisionsenheten flyttades lÀngre ifrÄn kÀrnverksamheten.Teori: I den teoretiska ansatsen presenteras bÄde det legala perspektivet och den sociologiska forskningen. Det legala perspektivet fokuserar vid revisionens funktion, medan den sociologiska traditionen avser att förklara revisionsprocessen i.e. samspelet mellan revisionen och omgivningen. Teorin avser att förklara hur revisionen kan försÀkra sig om en tillrÀckligt oberoende revision.Metod: Studiens tillvÀgagÄngssÀtt bygger pÄ en kvalitativ metod, genom 11 stycken semistrukturerade intervjuer.

Syfte: Reglerna angÄende revisionsplikten för smÄ företag i Sverige Àr sedan Är 2010 förÀndrad. Det har sedan dess förts diskussioner om huruvida grÀnsvÀrdena i Sverige bör Àndras eller inte och dÀrför kan revisionsplikten anses vara ett aktuellt Àmne. Denna studie syftar till att beskriva och analysera huruvida de tre storlekskriterierna angÄende revisionsplikt (nettoomsÀttning, balansomslutning och antal anstÀllda) Àr lÀmpliga och tillrÀckliga för att mÀta fördelarna med revision för smÄ företag. Studien syftar Àven till att undersöka olika faktorer som kan komma att pÄverka valet av frivillig revision.Metod: Undersökningen har en deduktiv ansats med kvantitativ metod. Genom att formulera hypoteser som Àr grundade pÄ tidigare forskning har vi dÀrefter undersökt om dessa hypoteser kan accepteras eller förkastas utifrÄn vÄrt empiriska material.

Problemdiskussion: För 25 Ă„r sedan infördes revisionsplikt i Sverige för samtliga aktiebolag. Idag diskuteras huruvida den lagen ska avskaffas och vilka bolag som ska kunna avsĂ€ga sig revision.Syfte: Författarna vill utreda om en avskaffad revisionsplikt kan leda till en ökning av den ekonomiska brottsligheten, dĂ€rtill hur denna lagförĂ€ndring kan pĂ„verka Skatteverkets arbete att bekĂ€mpa den.Metod: En kvalitativ studie har genomförts. DĂ€r den empiriska datainsamlingen bygger pĂ„ intervjuer med tre regionchefer pĂ„ skattverket. Den övriga datainsamlingen har skett via Internet, litteratur och via databaser vid Örebro universitet.Slutsats: För att den ekonomiska brottsligheten ska öka som en följd av revisionspliktens avskaffande krĂ€vs det att företaget anser att nyttan att frĂ„nsĂ€ga sig revision Ă€r större Ă€n den hjĂ€lp revisorn bistĂ„r med idag. MĂ„nga bedömer att företag i framtiden kommer att anvĂ€nda sig av frivillig revision eftersom deras intressenter kommer att krĂ€va detta..

NivÄ/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av MÄl 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn revisionsutlÄtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas MÄl 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulÀrförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger pÄ 43 projektbeslut framtagna utifrÄn MÄl 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrÄn en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingÄende revisionsbyrÄerna, har genomförts för att fördjupa vÄr analys.Resultat/slutsatser: VÄra slutsatser Àr att EU-revisionen i vÄrt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

SmÄ aktiebolag i Sverige behöver sedan 2010 inte lÀngre bli reviderade. Trots detta vÀljer mÄnga smÄ aktiebolag att fortsÀtta eller att pÄbörja ett samarbete med en revisor. Detta tyder pÄ att företagarna upplever att det finnas ett vÀrde med revisionstjÀnsten. Tidigare litteratur berör frÀmst nyttan med revision i större aktiebolag. I dessa företag finns det ett direkt vÀrde med revision eftersom företagsledningen och aktieÀgarna Àr skilda.

Syfte: År 2010 avskaffades revisionsplikten för de minsta företagen i Sverige. Trots att det har gĂ„tt fyra Ă„r sedan dess, sĂ„ Ă€r Sverige ett av de lĂ€nder som har de lĂ€gsta grĂ€nsvĂ€rdena för frivillig revision i Europa. År 2013 presenterade EU ett nytt direktiv gĂ€llande dessa grĂ€nsvĂ€rden. Det pĂ„gĂ„r sedan dess diskussioner kring revisionsplikten och regeringen har startat upp en utredning huruvida EU:s redovisningsdirektiv skall införas i Sverige eller inte. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka effekter en höjning av grĂ€nsvĂ€rdena för frivillig revision kan fĂ„ pĂ„ redovisningen.