Den finanskris som under 2008 drog in över Europa skadade omvärldens förtroende för banker och deras hantering och redovisning av kreditrisker. Transparensen i redovisningen ifrågasattes och krav på ökade upplysningar ställdes. I denna uppsats utreds om bankerna har tagit till sig av kritiken genom en undersökning av huruvida omfattningen av kreditriskupplys­ningar enligt IFRS 7 i 26 europeiska storbankers årsredovisningar har förändrats under 2008 jäm­fört med 2007. Det undersöks också om det finns några skillnader i omfattning av lämnade kreditriskupplysningar mellan studiens 10 undersökta banknationaliteter år 2007 och 2008. Studien har en kvantitativ ansats där 2007 och 2008 års årsredovisningar för de största europeiska bankerna studeras. Utifrån studien dras slutsatsen att kreditriskupplysningarna i europeiska storbankers årsredovisningar har ökat i omfattning mellan år 2007 och 2008.

Studien syftar till att undersöka om den internationella harmoniseringen av redovisningsregler och dotterföretagens praktiska utövande av redovisning skapar möjligheter till en harmoniseringsprocess på dotterföretagsnivå. Studien avser att göra en mer djupgående undersökning av dotterföretag i två svenska koncerner verksamma inom två olika branscher för att förklara varför eller varför inte möjligheter finns. Uppsatsens empiridel bygger på en intervjustudie med redovisningsekonomer för två koncerner samt ekonomiansvariga på utvalda dotterföretag. Även en intervju med en utomstående revisor har utförts för att få en ytterligare infallsvinkel. Frågor har ställts kring upprättandet av koncernredovisningen och dotterföretagens legala redovisning.

Vi beskriver och analyserar hur företagen har valt att redovisa sin forsknings- och utvecklingsverksamhet efter införandet av IAS 38. Vi studerar hur processen har varit, från införandet av RR 15 och fram till idag samt kopplar företagens val av redovisningsmetod till föreställningsramens begrepp. Vi har använt oss av kvalitativ metod. Vi har intervjuat den som är ansvarig för redovisningen på sex forskningsintensiva företag. Vi kommer fram till att företagen inte har ändrat sin redovisning sedan införandet av IAS 38.

Från och med 2005 ska svenska börsnoterade bolag använda sig av IFRS/IAS-regelverken, detta är ett steg i den konvergering av redovisningsregler som sker inom EU. Den här uppsatsen behandlar IFRS 3 som rör företagsförvärv och IAS 38 som innehåller regler om immateriella tillgångar. Efter en genomgång av teori och regelverk ser vi närmare på några stora svenska företag som gjort förvärv efter att de nya reglerna införts, och se hur förändringarna påverkat företagens redovisning. Detta har vi gjort genom att studera företagens årsredovisningar samt i några fall intervjua insatt personal. Dessutom har vi gått igenom artiklar där bland annat revisorer uttalar sig angående tillämpandet av i första hand IFRS 3..

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Bakgrund: Ortopedi ?r en kirurgisk specialitet som fokuserar p? skador och sjukdomar i r?relseorganen. Med en ?ldrande befolkning ?kar behovet av ortopedisk kirurgi. De vanligaste stora ortopediska ingreppen inneb?r en stor p?verkan p? kroppen och ?r ofta en operation med instrument som avger h?ga ljud.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utsträckning svenska tillverkningsföretag använder verklighetsrelaterad intern redovisning som metod att minska kortsiktigheten inom organisationen samt om denna anpassning också leder till de önskvärda resultaten. Detta har gjorts genom en kvalitativ fallstudie utförd på fyra svenska tillverkningsföretag. Den främsta informationskällan var primärdata i form av skriftliga och muntliga intervjuer. De undersökta företagen var NIBE Industrier AB, SCA Packaging Sweden AB, Trelleborg Engineered Systems Group AB och Vin & Sprit AB. Kontaktpersonerna var högt uppsatta chefer eller controllers.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Sustainability redovisning ? en komparativ kvalitetsstudie. Seminariedatum: 2002-01-25 Kurs: FEK 591 Magisterseminarium ? Redovisning 10 poäng. Författare: Markus Håkansson, Martin Sehag och Mikael Ullman Handledare: Fredrik Ljungdahl Företag: ABB, AstraZeneca, Bristol-Myers Squibb, British Airways, BP, COOP, Föreningssparbanken, ITT Flygt, NCC och Shell.

Ur ett redovisningsperspektiv är en harmonisering av de redovisningsstandarder som finns världen över ett sätt att öka användbarheten av de finansiella rapporterna. IFRS är ett steg i rätt riktning och där fler och fler länder ansluter sig. Inom EU är dessa standarder lagstadgade för noterade bolag men möjligheten finns även för större onoterade koncerner att redovisa enligt IFRS.Denna uppsats grundar sig i IAS 17 som behandlar redovisning av leasing. Inom IAS 17 finns många olika frågeställningar men störst fokus för uppsatsen ligger i insamlandet av information om leasingavtal från dotterbolag. I den frågan har ett samarbete skett med Tore Zetterberg på O.F Ahlmark och där vi fått ta del av information om processen när övergång till IFRS gjorts.

Regeringen gav år 2007 en grupp i uppdrag att leda förenklingen gällande enklare redovisning som en del av det stora förenklingsarbetet i Sverige. Förenklingsarbetet går ut på att sänka de administrativa lagreglerade kostnaderna för svenska företag med 25 procent till 2010. Under 2008 presenterades en av åtgärderna inom förenklingsarbetet; ?Delbetänkandet om Enklare redovisning ? SOU 2008:67?.Några av de föreslagna förändringarna innebära att normgivande organ och i synnerhet Bokföringsnämnden ges mer ansvar genom utökad normgivning. I och med att förslaget presenterar flera ändringar som kan påverka företag, intressenter och revisorer, var det intressant att undersöka remissinstansernas svar och kommentarer till utredningen.

Ekonomisk redovisning har funnits sedan 2300 år f.Kr. Idag har alla någon form av redovisning, vanligen externredovisning till yttre intressenter och internredovisning för företagets egen uppföljning. Redovisaren är ansvarig för att fånga företagets affärer och beskriva dem på ett sådant sätt så att mottagaren kan förstå och använda informationen. En av de mottagare som kan vara intresserade av ekonomisk information från företaget är dess anställda. För dem som inte dagligen arbetar med ekonomi kan det dock vara svårt att följa ekonomiska resonemang och att förstå ekonomiska rapporter.Denna uppsats tar upp både teori och empiri kring ämnet förmedlande av ekonomisk information till anställda.

Corporate Social Responsibility (CSR), företags sociala ansvar, har blivit ett allt mer omdiskuterat ämne sedan 1990-talets början. Denna uppsats visar på att kommunikation av CSR är någonting som även så kallade oetiska företag har engagerat sig inom. Syftet med studien är att studera i vilken utsträckning företag som klassificerats som ?oetiska? kommunicerar kring CSR i redovisning. Uppsatsen finner stöd i tidigare forsknings beprövade ansatser och undersökningsmetoder men differentierar sig genom valet av underso?kningsområde.

Ämnet uppsatsen behandlar är redovisningsrätt. Både juridik och redovisning är två delar som går in i varandra. Syftet har varit att undersöka hur domstolarna dömer i fall där god redovisningssed behandlas, med fokus på när Regeringsrätten, RegR, och Bokföringsnämnden, BFN, inte är överens. BFN är en statlig myndighet som är upprättad för att utveckla god redovisningssed. De avlämnar på begäran yttranden till domstolar i fall om god redovisningssed.De presenterade fem rättsfallen är alla prejudikat, dvs.