Sökresultat:
1191 Uppsatser om Miljöpolitik - Sida 62 av 80
VÀrdepremien och CAPM modellen pÄ den svenska marknaden
Det efterstrÀvade syftet med denna studie var att undersöka om det fanns nÄgon koppling mellan vÀrdepremien och företagsstorlek pÄ den svenska marknaden, dvs. om smÄ svenska företag har högre vÀrdepremie Àn stora eller tvÀrtom. För att ta reda pÄ det delade jag den generella vÀrdepremien för samtliga aktier i tvÄ vÀrdepremier enligt storleken. Vidare utförde jag en jÀmförelse mellan vÀrdepremien för smÄ företag (VMGS) och vÀrdepremien för stora företag (VMGB). DÀrefter var avsikten att verifiera huruvida CAPM modellen gav en bra förklaring av de olika vÀrdepremierna.
Ekonomiska tolkningar av hÀlso- och sjukvÄrdens vÀntetider och vÀntelistor
Studie redogör för ekonomiska tolkningar av vÀntetider och vÀntelistor inom hÀlso- och sjukvÄrden i syfte att utröna om det finns nÄgon entydig sÄdan tolkning. Vidare diskuteras den utvidgade vÄrdgarantin som infördes i november 2005 och eventuella fördelningsimplikationer till följd av det vÀntetidstak som garantin innebÀr. Studien baseras pÄ erfarenheter frÄn tidigare forskning. Ett urval representativa studier presenteras och analyseras i syfte att Äterge de speglingar av vÀntetider och vÀntelistor som dominerar den hÀlsoekonomiska debatten. VÀntetider och vÀntelistor kan tolkas som en jÀmviktsskapande fördelningsmekanism mellan utbud och efterfrÄga dÄ förseningar i vÄrdkonsumtionen medför att nyttan av vÄrdÄtgÀrden minskar.
Tajmning i pensionsfonder ? en kvantitativ studie av de 38 Sverigefonderna i PPM-systemet
I det nya pensionssystemet i Sverige placeras en viss del av den framtida pensionen i fonder, som vÀljs av individen sjÀlv. Detta system, kallat premiepension, innebÀr att det Àr av stort intresse för sÄvÀl individerna som samhÀllet i stort att veta hur vÀl dessa fonder förvaltas. I den hÀr uppsatsen studeras en sÀrskild aspekt av förvaltningen, den sÄ kallade tajmningförmÄgan. Det Àr förmÄgan hos fondförvaltarna att förutsÀga vilka vÀndningar marknaden kommer att göra och sedan investera fondens medel med hÀnsyn till dessa vÀndningar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns sÄdan tajmningförmÄga i de 38 Sverigefonder som ingÄr i premiepensionssystemet samt om de fonder som eventuellt uppvisar sÄdan tajmning har nÄgra gemensamma egenskaper.
Basel II och fastighetsbranschen - en scenariostudie av de nya kapitaltÀckningsreglernas konsekvenser för fastighetsbranschen
Banks carry a great responsibility when it comes to the financial systems in our society. Disturbance in the credit system affects both lender and borrower. All financial institutions must therefore carefully estimate their risk exposure. This assessment enables them to cover themselves from losses with appropriate capital buffers as main guardian. In order to prevent bank crises and also to maintain financial stability in general, new regulations concerning analysis and preventive actions were introduced on the 1st of February 2007.
En komparativ studie av den svenska och norska regeringens utnÀmningsmakt
Den svenska regeringens utnÀmningsmakt av högre statstjÀnstemÀn Àr idag utsatt för skarp kritik, bÄde i media och bland politiker. All offentlig makt i Sverige utgÄr frÄn folket enligt regeringsformen. Men i detta fall finns det fÄ möjligheter för medborgarna att kontrollera regeringens arbete med att tillsÀtta tjÀnstemÀnnen. Syftet med uppsatsen var att se hur legitim den svenska utnÀmningspolitiken Àr utifrÄn Beethams legitimitetsteori, i denna teori finns tre kriterier. UtifrÄn det första kriteriet mÄste makten fungera utifrÄn de rÄdande lagar och regler som instiftats av samhÀllet.
Levande Skogsbruk : om problem i ett naturvÄrdsÀrende
In this study, some aspects of communication that are creating problems in a
chosen forest conservation case are explored. Focus is on how the manager of a
forest experience how he is treated during a formal decision of conservation.
The paper also gives introduction to communication theory as well as to
present forest policies in Sweden. Explanations of the most common concepts
and terms in forest conservation is presented and such a understanding is necessary if the reader is to acquire enlightment from the material and the following
discussion.
This paper focus on a conflict between the county administrative board, a
Swedish regional authority, and a private forest-manager. This is a case where
the manager feels that the authority is forcing a sale of land, because the forest
is being turned into a conservation area. The problems are not just economical,
the manager feels mistreated and left out of the discussion, and the negotiation
is long and problematic as shown in the interview and the case study.
In the study, an in-depth interview is made with the manager of the forest,
and a case study has been made based on the documents in the case attained
from the county administrative board.
Olika men lika? : En komparativ studie av Moderaternas och Socialdemokraternas partiprogram.
In Sweden there is scepticism if there really is a difference between the two biggest political parties, the Moderate/Conservative party and the Swedish Social Democrats. The voters feels that the arguments used by both parties are more or less the same and that it does not matter on whom you vote. Hence I am going to compare the parties? policy programs, developed by the members in each party, by an analysis of ideas to see if the two parties are so similar that they hardly are two different options, or if there is a divergence between the two. My choosing of the parties? policy programs comes from a decision to look at the members? party, they are the authors of the programs, the core. I have to admit I am not unbiased in this work.
Vilka faktorer pÄverkar vÄrdutnyttjande hos unga? En jÀmförelse mellan ungas och Àldres benÀgenhet att söka hÀlso- och sjukvÄrd i Sverige
I HÀlso och sjukvÄrdslagen stÄr bland annat ?MÄlet för hÀlso- och sjukvÄrden Àr en god hÀlsa och en vÄrd pÄ lika villkor för hela befolkningen?. Att se om detta mÄl stÀmmer överens med verkligheten Àr ett omfattande projekt. I den hÀr uppstasen diskuteras de olika sÀtt som finns för att mÀta lika fördelning av vÄrd; vÄrdutnyttjande, tillgÄng till vÄrd, sjukvÄrd fördelat utifrÄn behov och fördelning av hÀlsostatus i befolkningen. Uppsatsen innehÄller Àven en empirisk analys av vÄrdutnyttjande dÀr unga mellan 18-30 Är jÀmförs med Äldersgruppen 31-65 Är.
Spelteoretiska strategibeslut vid intrÀde och agerande pÄ en oligopolmarknad. Analys av 3s etablering pÄ den svenska marknaden för mobila teletjÀnster
Uppsatsen behandlar 3:s etablering pÄ den svenska marknaden för mobila teletjÀnster. För att kunna analysera detta har jag kombinerat empiri med vald teori. Den insamlade primÀrdatan bestÄr av telefonintervjuer med beslutsfattande personer pÄ sÄvÀl 3 som andra konkurrerande företag och institutioner. Teoriavsnittet Àr uppdelat i tvÄ huvuddelar - pris- och spelteori, dÄ marknaden karaktÀriseras av ofullstÀndig information dÀr priset Àr den variabel företagen anvÀnder sig av för att konkurrera. De slutsatser som kan dras Àr att operatörerna historiskt sett har haft incitament att upprÀtthÄlla en oskÀligt hög prisnivÄ för att kunna göra överavkastningar.
Energibesparande och miljövÀnliga investeringar : Kommunal- och privatÀgda hyresfastighetsföretagens starkaste motiv till miljöansvar
ABSTRACTTitel:Energibesparande och miljövÀnliga investeringar - Kommunal- och privatÀgdahyresfastighetsföretagens starkaste motiv till miljöansvar.NivÄ:Kandidatuppsats företagsekonomiFörfattare:Daniel Meyer och Peter WirdeHandledare:Peter LindbergDatum:2014-05Syfte:Uppsatsen ska belysa vilka motiv av politik, lönsamhet, primÀra intressenter ochlegitimitet som har starkast pÄverkan för beslut angÄende energibesparande investeringar hosde svenska fastighetsföretagen. Uppsatsen ska Àven klarlÀgga om det finns en skillnad kringdessa motivs styrkor beroende pÄ Àgarstruktur och omsÀttning.?UtgÄr energibesparande investeringar efter att uppnÄ lönsamhet eller legitimitet, pÄgrund av politiska pÄtryckningar eller pÄ grund av primÀra intressenter??Finns det skillnader mellan de kommunalÀgda och de privatÀgda fastighetsföretagen ideras motiv kring energibesparande investeringar??Finns det skillnader i de energibesparande investeringsmotiven beroende pÄ hur storomsÀttning företagen har i de olika Àgarstrukturerna?Metod:Studien Àr av kvantitativ karaktÀr och Àmnar undersöka vad svenskahyresfastighetsföretag i bostadssektorn har för motiv till energibesparande ÄtgÀrder.Datainsamling har gjorts genom onlineenkÀter utformade i Google Forms som skickats tillberörda fastighetsföretag.Resultat & slutsats:Förslag till fortsatt forskning:Det som framkommer i uppsatsen Àr att de svenskafastighetsföretagen har ett stort engagemang inom energiinvesteringar. Framtida forskningkan utgÄ frÄn fastighetsföretagens motiv och klarlÀggavilka energiinvesteringar som Àr mesteffektiva och lönsamma.Uppsatsens bidrag:Bidrar med klarlÀggande kring hur olika motiv styr de svenskafastighetsföretagens energiinvesteringsbeslut.Nyckelord:CSR, energibesparing, investeringar, fastighetsföretag, lagar.
En demokrati för alla? : En fallstudie om demokratiska mÄlsÀttningar och förutsÀttningar gÀllande barn och unga i VÀxjö Kommun.
I VĂ€xjö kommun finns mĂ„lsĂ€ttningen att det ska finnas ett ungdomsperspektiv i de beslut som tas i den lokala politiken. VĂ€xjö kommun Ă€r ocksĂ„ en av 97 stycken svenska kommuner som deltagit i projektet LUPP. LUPP Ă€r en enkĂ€t utformad av Ungdomsstyrelsen i syftet att svaren skall ligga till grund för en kunskapsbaserad ungdomspolitik. VĂ€xjö kommun har genomfört LUPP-enkĂ€ten tvĂ„ gĂ„nger pĂ„ sammanlagt 3000 barn och unga under 18 Ă„r och svaren visade att endast 10 % av de 1 622 tillfrĂ„gade ungdomarna i Ă„rskurs 8 och sista Ă„ret pĂ„ gymnasiet Ă„r 2007 ansĂ„g att de har ganska stora eller mycket stora möjligheter till politiskt inflytande i kommunen. Jag frĂ„gar mig i min uppsats: Finns det en diskrepans mellan VĂ€xjö kommuns mĂ„lsĂ€ttningar om kommunalt ungdomsinflytande och de faktiska förutsĂ€ttningarna för unga att faktiskt delta? och: Ăr idealet om att det i de beslut som tas i den lokala politiken ska finnas ett ungdomsperspektiv en genomtĂ€nkt mĂ„lsĂ€ttning i VĂ€xjös kommunpolitik? Svaret pĂ„ min första forskningsfrĂ„ga Ă€r att det beror pĂ„ frĂ„n vems hĂ„ll vi vĂ€ljer att de det.
Den samhÀllsekonomiska lönsamheten av att grÀva ned elledningarna i Sveriges lokalnÀt -en kostnads-intÀktsanalys
Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt att grÀva ned de elledningar som ingÄr i Sveriges lokalnÀt för att pÄ sÄ vis göra elleveranserna sÀkrare. Ett lagförslag som diskuterats under hösten 2005 fÄr som följd att nÀtbolagen mÄste betala ut höga avbrottsersÀttningar till dess kunder om avbrott intrÀffar. Det innebÀr att nÀtbolagen mÄste sÀkra sina elleveranser för att undvika höga avbrottsersÀttningskostnader. I lagförslaget stÄr det inte att nÀtbolagen skall grÀva ned sina elledningar, men för att kunna sÀkra elleveranserna till sÄvÀl tÀtort som glesbygd menar nÀtbolagen att de Àr tvungna att grÀva ned elledningarna vilket skulle innebÀra stora investeringskostnader. Höjda investeringskostnader för nÀtbolagen skulle kunna leda till höjda nÀtavgifter för dess kunder och frÄgan Àr om kunderna Àr beredda att betala höjda elkostnader för att sÀkra elleveranserna till glesbygden.
Norge - finansieringen av den Äldrande befolkningen
As most developed countries Norway has an ageing population meaning that the number of pensioners is predicted to grow rapidly over the coming years. As a consequence the Norwegian pension system will not be able to provide for these future pensioners. Meanwhile, a rising number of early retirees and disability pension claimants is diminishing the real retirement age. Also the individual pension amount is growing while the pension system itself reaches maturity. In short, major reforms are needed in the Norwegian pension system.
Det ekonomiska vÀlstÄndets pÄverkan pÄ befolkningens vÀlmÄende - Sker kortsiktig tillvÀxt pÄ hÀlsans bekostnad?
Den hÀr uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den svenska befolkningens tilltagande ohÀlsa de senaste Ären. Syftet Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, morbiditet Àr relaterat till konjunkturlÀget och pÄ sÄ vis försöka utröna om Ätminstone en del av den försÀmrade hÀlsan kan tÀnkas förklaras av det rÄdande ekonomiska lÀget med bÄde högkonjunktur och bra tillvÀxttakt. Den hÀlsovariabel som frÀmst anvÀnds Àr ?AllmÀnt dÄligt hÀlsotillstÄnd? och utgör en del av SCB:s undersökningar av levnadsförhÄllanden. Perioden som undersöks Àr 1980-2004.
Och i framtiden kommer man att... : En uppsats om framtidsstudiers tillförlitlighet och funktion
Framtidsstudier har i alla tider anvÀnts av makthavare för att fÄ information om framtiden. Metoderna har varierat genom Ären. De moderna framtidsstudierna inleddes kring 50-talets början i USA. Framtidsstudier anvÀnds ofta som underlag till lÄngsiktiga beslut i politik och nÀringsliv. DÀrför Àr det intressant att titta pÄ om metoderna kan ge en tillförlitlig bild av framtiden.