Denna studie behandlar EU:s fjäderfänäring och undersöker effekterna av den nya policyn som huvudsakligen består av ett minskat exportstöd. Uppsatsen studerar effekterna på produktion och export. De förväntade effekterna vid ett avskaffande av exportstöd är att både produktion och export ska minska. Denna studie visar, genom att undersöka förändringarna i producerad och exporterad kvantitet från och med 1995 då den nya poliyn började gälla, att i detta fall påverkar andra faktorer produktion och export mer än det minskade exportstödet. Förändringar i konsumenternas preferenser är en faktor som inverkar på produktion och export..

Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det går att påvisa några samband mellan jämställdhet och ekonomisk tillväxt. Med hjälp av multipel regressionsanalys undersöks paneldata från EU-15. Den beroende variabeln, ekonomisk tillväxt, förklaras av en rad oberoende variabler. Olika modeller testas för att se om tillförandet av jämställdhetsvariabler förbättrar modellen. För att avgöra om så är fallet undersöks förändringen i justerad förklaringsgrad.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

I och med att länderna i världen blivit allt rikare har även miljöförstöringen ökat. Detta är ett problem som uppmärksammas allt mer och det sker allt fler studier om sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. I början av 1990-talet publicerade Grossman och Krueger en undersökning som visade på ett uppochnedvänt U-förhållande mellan inkomst och miljöförstörande utsläpp, dvs att miljöförstöringen först ökar med den ekonomiska tillväxten tills den vid en viss nivå vänder och börjar minska samtidigt som ekonomin fortsätter att växa. De kallade denna kurva för ?The Environmental Kuznets Curve? (EKC).

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Vi har med hjälp av intervjuer och enkäter undersökt vilka faktorer som ligger till grund för föräldrars val av förskola. Idag kan föräldrar göra ett rationellt val genom att själva undersöka, besöka och ta reda på vilken förskola som passar dem och deras barn bäst. Valmöjligheterna är många och beslutet är stort. I denna undersökning redovisas faktorer som utmärker sig vid föräldrars val av förskola i Sverige utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Föräldrar i allmänhet visste vilka faktorer som de ansåg viktigast i sitt val av förskola.

This essay examines Finnish artist Iiu Susiraja?s self-portraits in relation to Western traditions and tropes of the genre from the 20th century until today. I use an iconological/iconographic model to describe and to further interpret the images. The purpose is to find out which norms and conventions, within the art sphere and society as a whole, that Susiraja?s images reproduce or revolt against.

Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. Ändamålet med uppsatsen är att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebär och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock så viktiga, biroller. Fokus ligger på kvalitativa intervjuer med journalister från två lokaltidningar och en rikstäckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn på sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begränsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras är att journalistik är en komplicerad yrkesroll där gränserna för var rollen börjar och slutar är diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister är det brinnande intresset för samhälle och politik, viljan att förändra och att ha möjligheten att förbättra. .

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Denna uppsats analyserar matchningseffektiviteten mellan lediga jobb (vakanser) och arbetslösa. Det faktum att den svenska Beveridgekurvan skiftat utåt under 1990-talet är en indikation på att de arbetslösa inte lika effektivt ?matchas? ihop med de lediga jobb som skapas. I uppsatsen identifieras två faktorer som påverkar matchningseffektiviteten; sökbeteendet hos arbetsgivarna och de arbetslösa, samt regionala obalanser mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Sammanfattningsvis kan sägas att båda faktorerna tycks bidragit till sämre matchningseffektivitet under 1990-talet..

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida BNP-gap kan förutspåinflationen bättre jämfört med arbetslöshetsgap. Svensk kvartalsdata från1993 till och med 2005 har använts. Gapmåtten skapas med två olika metoder,en linjärregression och ett HP-filter. En direkt prognosmodell används föralla prognoser med out of sample metodik. Prognoshorisonterna somanvänds är ett kvartal, fyra kvartal samt åtta kvartal.

Titel: Den nya webben som partipolitisk kommunikationskanal ? en kvalitativ studie om den planerade användningen av sociala medier i riksdagsvalet 2010 och dess påverkan på den politiska kommunikationen i stortFörfattare: Anna HallbergÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskapDatum: 2010-06-01Syfte: Att undersöka hur svenska partier planerar att använda sig av sociala medier i valkampanjen 2010 och vilka de vill nå med dessa. Vidare syftar studien till att klargöra hur de svenska partierna ser på sociala medier, hur stor del av det totala kampanjandet de upptar samt hur svenska partier anser att sociala medier påverkar den politiska kommunikationen.Metod: Den kvalitativa metod som används är personliga intervjuer av semistrukturerad art. Dessa har genomförts med representanter från sju svenska partier, varav sex är representerade i Sveriges riksdag medan det sjunde kan antas vara aspirant till att få riksdagsmandat.Teori: Det teorier som studien vilar på är teorin om nätverkssamhället enligt bland annat Castells, Habermas teori om den offentliga sfären, teorin om den nya demokratin enligt Hacker och van Dijk och Åström samt ett flertal forskares tankar kring internet inom politisk kommunikation.Resultat: Sociala medier anses av svenska partiers representanter vara ett utmärkt verktyg för politisk kommunikation då det möjliggör diskussion med användarna samt ger politiker en möjlighet att visa en personligare sida av sig själva. När partierna använder sig av sociala medier riktar de sig till i princip alla målgrupper i samhället, dock inte samtidigt.