Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i skolÄr 4 kommunicerar med hjÀlp av ett matematiskt problem i mindre grupp. Vid undersökningen riktas uppmÀrksamheten mot vilka matematiska ord och begrepp eleverna anvÀnder sig av och vilka strategier eleverna uppvisar i sin kommunikation. Eleverna nivÄgrupperas med hjÀlp av matematiklÀraren för att kunna göra en jÀmförelse mellan gruppernas begreppsanvÀndning. UtifrÄn detta Àr studiens syfte Àven att undersöka om nivÄgruppering bidrar till skilda strategier och sÀtt att kommunicera inom matematik. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av en kvalitativ empirisk undersökning innehÄllande bÄde observationer och intervjuer.

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

HuvudvÀrk Àr ett samlingsnamn för olika smÀrttillstÄnd i huvudet som kan uppstÄ av mÄnga olika anledningar och Àr den vanligast förekom-mande formen av smÀrta. Syftet med denna studie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av att leva med kronisk huvudvÀrk. Elva ve-tenskapliga artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kate-gorier: att smÀrta ger bÄde kroppsliga och kÀnslomÀssiga effekter, att inte fÄ förvÀntad hjÀlp av vÄrden, att fÄ konsekvenser i familjelivet och i det sociala livet samt att anvÀnda sig av strategier och fÄ stöd. Att le-va med kronisk huvudvÀrk Àr ett liv fullt av smÀrta och funktionella begrÀnsningar.

Uppsatsens syfte Àr att bidra till utvecklingen av kunskap om tyst kunskap i allmÀnhet och inom dramapedagogik i synnerhet. I denna uppsats undersöks tyst kunskap inom dramapedagogik genom att synliggöra en dramapedagogs pedagogiska strategier. I förlÀngningen Àr Àven förhoppningen att uppsatsens resultat kan bidra till att utveckla de pedagogiska strategierna samt stÀrka den dramapedagogiska professionen. Teoretiska utgÄngspunkter Àr i huvudsak olika teorier om tyst kunskap. De metoder som anvÀnds Àr observation, intervju samt analys med hjÀlp av tvÄ strateginÀt i dataprogrammet Complador. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att en stor del av informantens professionella övervÀganden och handlanden baseras pÄ hennes tysta kunskap.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellanhem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtÀtning i relationen mellan hem ochskola och dÀr den nÀra relationen har setts som normativt god och positiv för samtligainblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola harframförallt gjorts utifrÄn förÀldrars och lÀrares perspektiv och eleverna har mÄnga gÄngerförsummats i forskningen. Den forskning som trots allt Àr gjord utifrÄn ett elevperspektiv pÄförÀldrarsamverkan visar hur nÀrmanden mellan parterna leder till förhandlingar dÀr eleveranvÀnder olika strategier för att slÄ vakt om sin autonomi. De frÄgestÀllningar som vi besvarari uppsatsen Àr; a) Vad framkommer i forskningen gÀllande hur elever separerar sfÀrerna hemoch skola vid samverkan? samt b) vilka strategier anvÀnder yngre elever för att separerasfÀrerna hem och skola vid samverkan?I vÄrt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken irelationen mellan hem och skola.

Denna uppsats undersöker vad specialpedagoger vid rehab- och habilitering upplever att elever, som har varaktig kognitiv funktionsnedsÀttning efter behandling av hjÀrntumör, behöver för stöd i sin skolgÄng. I studien söks svaret pÄ vilka utmaningar eleverna stÄr inför efter sjukdom och behandling samt vilka anpassningar, metoder och strategier som eleverna kan behöva. Studien har inspirerats av innehÄllsanalys som vetenskaplig metod och resultatet bygger pÄ intervjuer med Ätta informanter. Analysen av datamaterialet resulterade i ett övergripande tema Elevens frÀmlingskap till sig sjÀlv och strategier för nyorientering och tre kategorier Identitet- en utmaning, Samverkan vid anpassningar samt RÄd till pedagoger.Resultatet visar att eleverna har en spretig kunskapsprofil med ojÀmna kognitiva förmÄgor och att svÄrigheter blir synliga dÄ kraven ökar. MÄnga elever upplevs kÀnna ett frÀmlingskap till sig sjÀlv vilket pÄverkar hur stödet tas emot i skolan.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av sÄ kallade störande moment i undervisningssituationer och hur dessa pÄverkade stÀmningen och lÀrandemiljön. Vi var Àven intresserade av att undersöka vilka strategier lÀrare anvÀnde sig av för att bemöta de olika störningsmomenten samt i vilken grad eleverna upplevde att lÀrarna lyckades i dessa intentioner. Metoderna vi anvÀnde oss av var dels observationer, dels kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes i en klass som gÄr sitt Ättonde Är i grundskolan. Observationerna gjordes under en dag och dessa följdes upp med intervjuer av tre lÀrare och tolv elever.

Denna studie undersöker de förÀndringar som följt av att den svenska apoteksmarknaden har omreglerats. FörÀndringar vi undersöker Àr avgrÀnsade till omrÄdet verksamhetsstyrning med inriktning pÄ strategier, arbetsmetoder samt ledning & organisation. Vi har anvÀnt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förÀndringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio apotekschefer samt insamling av sekundÀrdata frÄn Ärsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktÀriserad av lÄga marginaler och ökat kundfokus.

Att lyckas med att skapa nytta av sina IT-investeringar Àr nÄgot som mÄnga företag har problem med. MÄnga företag anser att de investeringar inom IT som genomförts Àr misslyckade och har enbart genererat i en ökad kostnad. Forskare anser att en anledning till att de inte lyckas med att generera nytta av IT-investeringar Àr att deras IT-strategi och affÀrsstrategi inte stÀmmer överens med varandra. Strategic alignment handlar om hur strategier Àr i nivÄ med varandra och arbetar för att nÄ samma mÄl. Det krÀvs enligt forskarna att företaget arbetar för att fÄ en god strategic alignment, eller strategisk samstÀmmighet, mellan IT- och affÀrsstrategier för att de IT-investeringar som görs genererar i nytta för företaget.

Den hÀr undersökningen beskriver hur den svenska skivbranschen skall överleva vid nya teknikskiften. Syftet med undersökning Àr att genom en fallstudie fÄ en djup förstÄelse och kunskap om hur branschen och dess externa faktorer ser ut, och dÀrefter analysera och utvÀrdera tre företag i skivbranschen och dess lÄngsiktiga strategier.Genom att ha genomfört intervjuer med tre personer frÄn tre olika skivbolag har syftet kunnat besvaras. Intervjuerna som genomfördes var ostrukturerade och ej standardiserade, detta för att fÄ en djup kunskap och förstÄelse för branschen som undersöks, samt att fÄ ut sÄ mycket relevant information som möjligt.I undersökningens analys har empirin analyserats utifrÄn de variabler som har tagits ut frÄn de valda teorierna. De svenska skivbolagen befinner sig pÄ en marknad dÀr konkurrensen Àr hög, vilket bolagen inte har uppmÀrksammat. Omstruktureringar har varit nödvÀndiga i organisationerna pÄ grund av den nya digitala tekniken.

Att en organisation fattar beslut om överordnade mÄl och strategier innebÀr i sig inte nÄgot organisatoriskt lÀrande. För att möjliggöra en integration av uppstÀllda mÄl och strategier sÄ att dessa genomsyrar organisationen behöver det ske en process - ett organisatoriskt lÀrande. Vi har i denna uppsats studerat hur denna process gÄr till i organisationen Lunds universitet, nÀr det gÀller integration av mÄl och strategier rörande ledarskap och hur universitetet i denna process tillvaratar individuell kunskap och kompetens sÄ att organisationen fÄr en högre kompetens och dÀrmed en ökad möjlighet att nÄ uppstÀllda mÄl. Vi har utgÄtt frÄn litteratur kring organisatoriskt lÀrande, dÀr vi gjort en sammanstÀllning av de teorier och den forskning som vi anser har relevans för vÄr frÄgestÀllning. Ur dessa har vi tagit fram följande kriterier för organisatoriskt lÀrande: kommunikation, tillgÀngliggörande, reflektion och samsyn och integration.

Bakgrund: Svenska lagar bygger pÄ att alla medborgare i Sverige Àr skyddade mot frihetsberövande och pÄtvingad vÄrd utan givet samtycke. Ett flertal studier Àr eniga om att tvÄng förekommer i vÄrd av personer med demens. Risken för tvÄng ökar vid svÄrare grad av demens, försÀmrad talförmÄga, aggressivitet, attityder hos vÄrdpersonalen och vid personalbrist. Det Àr vÀsentligt att möta personer med demens som unika individer och lÄta dem bestÀmma, för att de ska kÀnna ökad autonomi och vÀrdighet. För att bevara vÀlbefinnandet hos personer med demens Àr det avgörande att ha medkÀnsla, empati och ha professionell kunskap.

Detta examensarbete har genomförts hos General Electric Healthcare Life Science i UmeÄ, GEHC UmeÄ, som tillverkar högteknologiska laboratorieinstrument. GEHC UmeÄ upplevde att deras kundklagomÄlsprocess hade stor förbÀttringspotential, men var inte helt sÀkra i vilket avseende de helst ville förbÀttra den. För att kartlÀgga problemkategorierna inom processen genomfördes en förstudie med nÄgra medarbetare, i UmeÄ som Àr involverade i processen. De identifierade problemkategorierna var ledtid, lÀrande av kundklagomÄlen, utförligheten och professionalismen av svar pÄ kundklagomÄlsÀrenden samt utbildningsbrist hos medarbetarna. UtifrÄn förstudien skapades en teoretisk referensram och processen analyserades genom litteratur inom offensiv kvalitetsutveckling och Lean.

Innovationsföretagets tillvÀxt och företagsledningens stÀndiga fokus pÄ tillvÀxt har lett till att beslut, kommunikation och styrning mellan ledningsnivÄerna inte har prioriterats och anpassats efter tillvÀxten, vilket har pÄverkat implementeringsprocessen av en tillvÀxtplan. MÄl och strategier har förÀndrats innan dessa har uppnÄtts och implementeringen har kantats av en osÀkerhet dÄ det som ska implementeras inte har varit tydligt. Denna avsaknad av uppföljning har bidragit till att misstag som skett sker igen. En formalisering inom företaget, anpassad till tillvÀxten, skulle troligtvis leda till en klargörelse mellan ledningsnivÄerna i vart företaget befinner sig vilket skulle kunna bidra till en gemensam och tydlig bild kring vilka mÄl och strategier som finns inom Innovationsföretaget. Om ledarna sÄg Innovationsföretaget i samma fas, vilket inte Àr fallet idag, skulle förmodligen implementeringsprocessen av en tillvÀxtplan bli bÀttre och samma syn pÄ vilken tillvÀxt som ska uppnÄs skulle infinna sig..

Bristande medvetenhet Àr vanligt till följd av stroke och anses vara ett hinder i rehabiliteringen, dÀrför Àr en grundsten i rehabiliteringsprocessen att söka medvetandegöra klienten. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för att öka klienters medvetenhet efter stroke. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlig gjordes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter verksamma inom strokerehabilitering. Data analyserades med stöd av kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tvÄ kategorier med tillhörande underkategorier. Dessa var Strategier för att medvetandegöra samt Att anpassa strategier till framgÄngar och utmaningar i processen.