På den svenska mediemarkanden har det skett förändringar, vilket resulterat i att konsumenters medievanor fragmenterats. Trots att antalet medier ökat så har den sammanlagda tiden som en person spenderar med de olika medierna inte tilltagit. Samtidigt som en individ ser på Tv, kan denne lyssna på radio och/eller chatta på Internet. Ovanstående faktorer tillsammans med ny teknik som möjliggör bortfiltrering av reklam, har lett till att dagens konsumenter erhållit ökad kontroll över vilka reklambudskap de väljer att ta del av. Följaktligen har konkurrensen om konsumenternas uppmärksamhet stigit och idag gäller det för företag att finna nya vägar för att målgruppen skall uppmärksamma just deras produkter.

Uppsatsens syfte är att undersöka några socialsekreterarens attityder till personer med invandrarbakgrund och om dessa attityder påverkar deras bemötande av denna klientgrupp. Rapporten baseras på litteraturstudie samt forskning inom området och studien be­står av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod. Intervjudeltagarna är anställda och klienter med invandrarbakgrund hos socialtjänsten i en medelstor stad. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av teorier om strukturell och institutionell diskriminering och vardagsrasism. Resultaten som framtagits i denna studie visar att de intervjuade socialsekreterarna bemöter personer med utländsk bakgrund annorlunda på grund av klienternas etniska bakgrund definierad som språksvårigheter och andra faktorer.

Vårt examensarbete handlar om vad bra kost är och om elever är medvetna om vad de bör äta för att klara av dagar med skola och fritid. Vårt syfte är att med undersökningarna söka komma fram till om eleverna i skolår 6 har en medvetenhet kring vad bra kost är och om de lever som de lär. Vi har genomfört en observationsundersökning med en hel klass i skolår 6 för att få en helhet och sedan gjort en intervjuundersökning med sex utvalda elever från samma klass som vi observerade. Våra frågeställningar lyder; ? Är elever i skolår 6 medvetna om hur de bör äta för att få i sig tillräckligt med näring för att orka med en hel skoldag? ? Vem lär elever i skolår 6 vad man bör äta för att må bra? ? Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolår 6 vad de bör äta, följer de då detta? Lever de som de lär? För att få svar på våra frågeställningar beskriver vi i vår kunskapsbakgrund olika teorier kring vad bra kost är och vem som har ansvaret för elevers medvetenhet kring bra kost.

Fondsparandet i Sverige har ökat från 300 miljoner kronor till 1600 miljarder kronor på drygt 30 år. Denna ökning har skapat ett behov av kompetent rådgivning för att fatta investeringsbeslut inom detta finansiella område. Fondrådgivning till konsumenter ges för att underlätta finansiella beslut och bör därför ha strategier för att ge ett lämpligt beslutsunderlag. Denna studie syftade till att ge en djupare förståelse för rådgivningsstrategiernas uppbyggnad och hur dessa kan optimeras. Vidare förklarades den bakomliggande processen till dessa strategier samt vilka skillnader som fanns mellan olika aktörer på marknaden.

Matematik ingår i förskolans strävansmål, och är ett av många strävansmål i förskolan. Detta innebär att pedagoger skall sträva efter dem och hitta tillfällen att lyfta fram dem med barnen. Vi har valt att undersöka hur pedagoger jobbar med matematik, hur de presenterar matematik för barnen för att underlätta barnens vidareutveckling och hur medvetna de är om strävans mål i just matematik för förskolan. Vi har även valt att undersöka barnens tankar kring matematik och dess användning i framtiden. I förskolans vardag kan man alltid finna sätt att lära ut matematik, men tyvärr hittar få pedagoger tid att sätta sig in i det och förstå barns tänkande och kunskaper. Mycket annat skall göras och uppmärksammas vilket leder till att matematiken för de flesta pedagoger ligger i skymundan.

Före 1996 var den svenska elmarknaden reglerad. För konsumenterna innebar regleringen att elenergin skulle upphandlas från eldistributören på bostadsorten. Elföretagen hade på detta sätt ensamrätt på ett visst område och konsumenterna hade ingen möjlighet att påverka elpriset. Den första januari 1996 avreglerades elmarknaden. Beslutet föregicks av en proposition från regeringen där målen med avregleringen presenterades.

Inledning: I dagens matbutiker är utbudet av produkter stort, vilket kan göra det svårare för konsumenter att veta vad de skall köpa. Vid val av småbladssallat, kan det vara svårt att veta vad som skiljer de olika sorterna åt och vad de bäst kan användas till. Att beskriva sallaternas smaker och dofter med ord kan hjälpa konsumenterna att välja. Syftet med studien var att undersöka effekten av sensoriska beskrivningar i valet av småbladssallat hos konsumenter. Metod och material: Den metod som användes var observation och genomfördes på 59 respondenter.

Examensarbete: Regnbågen har många färger - Bifrostinspirerad undervisning. Författare: Erik Nygren. Syftet med denna undersökning är att beskriva ett Bifrostinspirerat tematiskt arbetssätt samt visa på lärares, elevers och föräldrars uppfattningar kring denna undervisningsform. Jag vill ge sken åt en pedagogik olik en förmedlingspedagogik där katederundervisning utgör arbetssättet. (se bilaga 1). För min undersökning har jag intervjuat lärare, elever och föräldrar på en skola som arbetar Bifrostinspirerat. Tre olika perspektiv som ger en djupare bild av arbetssättet och verksamheten.

Inledning: I dagens matbutiker är utbudet av produkter stort, vilket kan göra det svårare för konsumenter att veta vad de skall köpa. Vid val av småbladssallat, kan det vara svårt att veta vad som skiljer de olika sorterna åt och vad de bäst kan användas till. Att beskriva sallaternas smaker och dofter med ord kan hjälpa konsumenterna att välja. Syftet med studien var att undersöka effekten av sensoriska beskrivningar i valet av småbladssallat hos konsumenter. Metod och material: Den metod som användes var observation och genomfördes på 59 respondenter.

Inledning: I dagens matbutiker är utbudet av produkter stort, vilket kan göra det svårare för konsumenter att veta vad de skall köpa. Vid val av småbladssallat, kan det vara svårt att veta vad som skiljer de olika sorterna åt och vad de bäst kan användas till. Att beskriva sallaternas smaker och dofter med ord kan hjälpa konsumenterna att välja. Syftet med studien var att undersöka effekten av sensoriska beskrivningar i valet av småbladssallat hos konsumenter. Metod och material: Den metod som användes var observation och genomfördes på 59 respondenter.

Inledning: I dagens matbutiker är utbudet av produkter stort, vilket kan göra det svårare för konsumenter att veta vad de skall köpa. Vid val av småbladssallat, kan det vara svårt att veta vad som skiljer de olika sorterna åt och vad de bäst kan användas till. Att beskriva sallaternas smaker och dofter med ord kan hjälpa konsumenterna att välja. Syftet med studien var att undersöka effekten av sensoriska beskrivningar i valet av småbladssallat hos konsumenter. Metod och material: Den metod som användes var observation och genomfördes på 59 respondenter.

Syftet med studien är att studera populärmusikens påverkan och dess betydelse för elevers identitetsskapande och hur pedagoger kan främja elevernas intresse för musik i en fritidsverksamhet. Metoden bygger på gruppintervjuer och de har bearbetats kvalitativt. Gruppintervjuerna genomfördes med sammanlagt 12 elever som fördelades på två grupper, med sex deltagare i varje grupp. Eleverna tillhörde samma fritidshem och de gick i årskurs 3. De resultat som visade sig i undersökningen är att eleverna var mycket medvetna om vad som är populärt och inte populärt.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på hur lärare medvetet arbetar för att utveckla och stärka elevernas kommunikativa förmåga inom matematiken och vilka hinder som kan föreligga. Forskning betonar samtalets betydelse för att utveckla en bra förståelse i matematikämnet. Med kommunikativ förmåga menar vi hur eleverna språkligt talar och uttrycker sig i det matematiska språket. Vi har genomfört kvalitativa djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i klasserna 1-6. Vi använde öppna frågor av lågt strukturerad art utan fasta svarsalternativ.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på hur lärare medvetet arbetar för att utveckla och stärka elevernas kommunikativa förmåga inom matematiken och vilka hinder som kan föreligga. Forskning betonar samtalets betydelse för att utveckla en bra förståelse i matematikämnet. Med kommunikativ förmåga menar vi hur eleverna språkligt talar och uttrycker sig i det matematiska språket. Vi har genomfört kvalitativa djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i klasserna 1-6. Vi använde öppna frågor av lågt strukturerad art utan fasta svarsalternativ. Vi kunde efter undersökningen dra följande slutsatser: • Pedagogerna är väl medvetna om språkets vikt i matematiken. • Lärarna har de kunskaper, den önskan och de idéer som krävs för att arbeta på ett lärorikt och inspirerande sätt. • Ingen av de intervjuade nämnde att de vid sin matematikundervisning utgick från styrdokument eller vetenskapliga teorier, vilket gör att vi ifrågasätter i vilken grad de var medvetna om samtalets betydelse. • Lärarna varierar sig i hur de arbetar med matematiken och med dess språk. • Tre av lärarna arbetar idag inte med samtalet i den utsträckning de skulle vilja. De hinder som förekommer består bland annat av stora klasser, stora nivåskillnader mellan eleverna, oroliga klasser och tidsbrist..

Syfte & forskningsfråga:Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för utvecklingen av dagens modemarknad och fenomenet ?fast fashion? genom att analysera och undersöka trenders uppkomst, hur trender anammas av konsumenter samt konsumenters inverkan på modebranschen. Uppsatsens forskningsfråga formulerades med uppsatsens syfte i åtanke och frågan blev följande: Vad är karaktäristiskt för dagens modemarknad och vilken betydelse har konceptet ?fast fashion? för marknadens utveckling?Metod:Vår uppsats är baserad på en kvalitativ forskningsmetod då vi önskade att få en djupare förståelse kring det valda forskningsämnet. Vidare kom uppsatsen att få en abduktiv karaktär då vi haft ett växelspel mellan vald teori och empiri.