De senaste årtiondena har sjukskrivningar och stressrelaterad ohälsa ökat drastiskt i Sverige. Det är därför viktigt att ta reda på vad man kan göra för att minska dessa problem. Arbetsplatsen är en viktig del i detta, då stressrelaterade problem och sjukskrivningar i många fall grundas i arbetetssituationen. En del i arbetet för att främja hälsa på arbetsplatser skulle kunna utgöras av naturkontakt på jobbet - denna uppsatsens mål är att visa vilken påverkan naturkontakt kan ha på den anställde. Metoden för arbetet har varit en litteraturstudie av först och främst miljöpsykologisk forskning som behandlar natur på arbetsplatser.

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Genus och jämställdhet är områden som finns inskrivet i Läroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2010. Således ligger det i förskolans uppdrag att på ett eller annat sätt implementera detta i den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man aktivt och medvetet kan arbeta med genus och jämställdhet i förskolan. För att få svar på detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, yrkesverksamma på olika förskolor inom samma kommun. Undersökningen resulterade i att några arbetsområden utkristalliserades, nämligen bemötande, böcker och sånger, miljö och möblering samt arbete i pojk- och flickgrupper.

Vi är båda musikintresserade och vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt och syfte till musikaktiviteter samt hur de utövar musik i verksamheten.En kvalitativ enkätundersökning genomfördes med pedagoger i förskolan för att få svar på våra frågor. Resultatet visade att fjorton av tjugo pedagoger ansåg att deras eget förhållningssätt påverkade hur mycket musik som används i förskolan. De menar att det är lättare att ge barnen en positiv inställning till musik om man själv tycker det är roligt. Musik utövas nästan varje dag enligt pedagogerna. Oftast sjungs det i sångsamlingar, men även vid spontana tillfällen under dagen.

Alla barn har rätt att lyckas med sin läs- och skrivinlärning. Syftet med studien är att undersöka om tidig medveten träning ger många tidiga läsare och därmed undviker onödiga läs- och skrivsvårigheter. Den empiriska delen av uppsatsen har genomförts i två kommuner. Studien består dels av en kvantitativ enkätundersökning vars syfte var att spåra skolor med många tidiga läsare och dels av en kvalitativ intervjustudie, i syfte att undersöka bakomliggande faktorer till grupper med många tidiga läsare. Respondenterna består av åtta lärare verksamma i sex förskolegrupper i två kommuner i södra Sverige. Studien visar vad gäller de undersökta skolorna att metodisk träning ger bra resultat, men också att bakomliggande sociala faktorer har betydelse.

Föreliggande examensarbete studerar och diskuterar läs- och skrivutveckling i förskolan. Syftet med examensarbetet är att få kunskap om de olika arbetssätt som förskolor använder sig av när de arbetar med läs- och skrivutveckling. De frågeställningar som vi har utgått från är Vad har pedagogerna för uppfattningar om barns tidiga läs- och skrivutveckling?, Hur arbetar de fyra olika förskolorna med att stimulera barns läs- och skrivutveckling? och Varför har man på förskolan valt just detta arbetssätt? Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med fyra olika förskollärare. Detta för att vi ville få en djupare förståelse för hur de olika förskolorna arbetar med läs och skrivutveckling.

Förskollärarna ska ge alla barn i förskolan samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen, utan begränsningar utifrån bilder och uppfattningar av könsroller. Denna studie har som syfte att undersöka en förskolas organiserade samlingar ur ett genusperspektiv. Studien beskriver hur tre förskollärare arbetar med genusfrågor samt vilket förhållningssätt de har till flickor respektive pojkar under samlingarna. För att kunna analysera förskollärarnas intresse för genus, har undersökningen gjorts med hjälp av både kvalitativa intervjuer och observationer av samlingarna. Jag har intervjuat tre förskollärare om deras syn på genus.

Syftet med denna studie är att ta reda på om det bedrivs någon medveten träning i muntlig framställning i ämnet svenska på gymnasiet. Vilken attityd och inställning har lärarna till muntlig framställning och retorik och i vilken omfattning ingår det i de olika kurserna? Vidare studeras i vilken mån lärarna upplever att eleverna behöver stöd och hjälp i sin utveckling till offentliga talare.Undersökningen består av enkät och intervjuer. Resultaten visar att flera lärare bedriver ett engagerat och medvetet arbete med systematatisk talträning. Arbetet med detta omfattar i de flesta fall 30% eller mer av kurstiden.

?Språkutveckling genom musik och sagor? är skriven av Rebecca Ljungdahl och Maria Svensson. Syftet med arbetet är att se hur förskollärare använder sig av sagor och musik i ett språkutvecklande syfte. Vi har gjort vår studie genom observationer av barn och pedagoger samt kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Vi koncentrerade oss på två verksamheter i en storstad i Skåne.

Strategin Big Bath Accounting betecknar situationer då VD upprättar externredovisning efter förutbestämda mål och medvetet ändrar företagetsredovisningsmetoder. Artiklar som ifrågasätter företags externa redovisningförekommer regelbundet i svensk affärspress. Journalister diskuterar med storskepsis sanningen kring vissa börsbolags redovisade resultat. Uppsatsen syftartill att undersöka om denna strategi förekommer bland företag påStockholmsbörsen. Big Bath Accounting operationaliseras i denna studie tillnedskrivning av goodwill vid VD-byte eller vid negativt resultat.

Konfirmationsundervisning är ett mycket omdiskuterat ämne, åtminstone inom Svenska kyrkan. Syftet med denna uppsats har varit att visa på att trots den märkbara nedgången av antalet ungdomar som väljer att delta i den konfirmandverksamhet som Svenska kyrkan erbjuder, så har även de ungdomar som väljer bort konfirmandtiden ett stort intresse för andliga frågor. Jag hävdar dessutom i denna uppsats att de icke konfirmerade ungdomarna har gjort ett mera motiverat val, än de ungdomar som väljer att delta i konfirmandverksamheten. Uppsatsen visar att även dessa icke konfirmerade ungdomar svarar på enkätens frågor både medvetet och genomtänkt. Jag vill visa med denna uppsats att det inte är ointresse för andliga frågor som gör att man väljer bort konfirmand­verksamheten, utan orsakerna är av annat slag.

Syftet med studien var att genom semistrukturerade intervjuer undersöka vilken betydelse förskollärare tillskriver sina egna intressen och erfarenheter i arbetet med estetik samt vilken uttryckform förskollärare anser som lättast och svårast att arbeta med. Semistrukturerade intervjuer valdes då det gav plats för följdfrågor och djupare intervjuer. Resultatet visar att förskollärares intressen och erfarenheter kan påverka hur estetik väljs att användas i förskolan. Resultatet visar även att förskollärare såg olika på vad som var lättast respektive svårast med estetik men det som ansågs lättast var musik och det svåraste var drama. Slutsatser som framkom utifrån studien var att förskollärarna ansåg sig vara medvetna om vad estetik innebar men att kunskaperna kring olika uttrycksformer var otillräckliga för att medvetet våga användas i verksamheterna.

The purpose of this degree project is to study if there is a intentional work with technology in the elementary school, preschool to fifth grade, in a municipality. The work will also study what conditions there are in the schools in order to work with technology. 95 questionnaires were distributed to the responsible teachers in all primary schools in the municipality, from preschool to fifth grade. The results of the survey show that more than half of the respondents do not consider themselves to work with technology in the school. The conditions, in order to work with the school subject technology in the municipality, are primarily external such as: material, facilities and the ability to divide students into smaller groups.

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning om barn som har socioemotionella svårigheter. Forskningen berör olika faktorer som är betydelsefulla i arbetet med dessa barn så som miljö och förhållningssätt. Här presenterar vi även centrala begrepp för studien och styrdokumentens riktlinjer.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring sina erfarenheter i arbetet med barn som har socioemotionella svårigheter i förskolan.Vilka pedagogiska kunskaper har förskollärare för att möta barn med socioemotionella svårigheter på ett bra sätt i förskolan?MetodI studien har vi använt oss av kvalitativ metod och vi har använt öppen intervju som redskap. Vi har intervjuat åtta förskollärare, på fyra förskolor, i tre kommuner i Västra Götalandsregionen.ResultatResultatet av vår studie visar på att förskollärarna betonar vikten av ett medvetet förhållningssätt, utformningen av verksamheten och betydelsen av reflektion.

Syftet med vår studie är att ge en förståelse för vilken betydelse pedagoger har i skapandet av en god lärandemiljö. Vi vill även framhäva vad som utmärker en god lärandemiljö. Vi valde därför att göra kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger på olika förskolor för att synliggöra deras uppfattningar om ämnet. Vår förhoppning var att påvisa hur dessa pedagoger såg på sin egen betydelse kopplat mot lärandemiljön men även vad de ansåg vara en god lärandemiljö. Det som framkom var att pedagogens betydelse står i centrum för arbetet.