Sök:

Sökresultat:

191 Uppsatser om Miljömedvetande - Sida 2 av 13

Mr Mandela says: En undersökning om musikupplevelser genom ett kollektivt musikaliskt medvetande

I studier av musikupplevelser visar resultaten på att varje enskild individ skapar sina egna känslor och bilder utifrån vad han eller hon har för tidigare erfarenheter. Samtidigt visar resultaten även på att det förefaller som det i den västerländska traditionen finns ett kollektivt musikaliskt medvetande som får oss att reagera likartat på vissa typer av musik. Uppsatsens forskningsfrågor är baserade på om det finns musik vi reagerar likartat på, oavsett sinnesstämning och kontext? Om så är, vilka musikaliska element genererar de skilda känslostämningar som lyssnaren upplever?Metoden har varit att komponera ett stycke där jag medvetet använt musikaliska element för att förmedla en viss känsla. Detta genom att ha valt ut fem ord att gestalta musikaliskt, som i sin specifika egenskap, ur en personlig upplevelse motsvarar en känsla.

Produktivitet vid stubblyftning :

Stump wood was used between 1850 and 1950 for production of tar and as firewood. In the 1950s the use decreased because of the introduction of the cheap fossil oil. In the 1970s stump wood became an interesting issue again as a raw material for the pulp industry. Stump lifting has today become a possible source for bioenergy. The objectives with this study were to investigate the productivity of stump lifting and stump extraction, and to analyse the economy.

Bojkotta Hitlerolympiaden! Bojkottkampanjen 1936 som praktik

Uppsatsen ställer frågan om vilket medvetande som formerades i en kampanj för bojkott av de olympiska spelen i Berlin 1936. Bojkottkampanjen behandlas som en praktik, det vill säga som ett sammanhang där betydelser skapades genom många människors samverkan. Syftet är att visa på en underström inom den svenska arbetarrörelsen vid tiden för formeringen av den svenska samförståndsandan, samt att föra ljus mot en svensk antinazism..

Kring bostaden : Reflektioner runt planerar- och arkitektrollen

Planering är en bred och komplex uppgift. Det finns mycket som ligger till hinder för att fokusera på den gemensamma stora frågan - det uthålliga samhället. Vad är det och hur ska vi förändra vår bebyggda miljö och befolkningens medvetande om dessa frågor? Behovet av en stark vision och en nationellt samlande handlingsplan är starkt.  Planerare och arkitekter är nyckelpersoner i denna förändringsprocess och måste illustrera detta steg med djärva förslag baserade på genomarbetade och högkvalitativa koncept..

Programmering av styrning av tvättarm på tvättrobot.

Ramsta Robotics är ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som används för att göra rent i djurstallar. Tvättarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvätt. I framför allt svinhus ärarbetsmiljön direkt hälsovådlig ? bland annat på grund av alla de kväveföreningar som löses ut när vattnet blöter upp anläggningen.

EN ANNAN RETORIK? Nationalistiska partiers anv?ndning av nationalistisk milj?- och klimatpolitik

Climate change is a phenomenon that know no boundaries. While focus on environment and climate change has become highly prioritized, nationalism has spread across Europe. Nationalism is by many considered to refuse action to combat climate change although some argue that nationalism could combat global climate change. Previous research on how nationalism is implemented in environment and climate politics has mainly focused on single parties. The thesis therefore aims to give a broad approach and compare how nationalism is used in environment and climate politics by analyzing 4 European parties with either ethnic or civic nationalism and different roles in their party system. With a qualitative content analysis on party programs and election manifestos the findings imply that parties use nationalism in the climate and environment discourse in a variety of ways.

Väcka intresse genom överraskningar

Syftet med studien var att utreda om överraskningsmomentet inom reklamkampanjer gör att de som blivit exponerade lättare kommer ihåg namnet på varumärket. Undersökningsmetoden är kvantitativ och datan samlades in via enkäter. Vi trodde baserat på tidigare forskning att ett överraskningsmoment inom en reklamkampanj skulle hjälpa till att skapa ett högre brand recall, vilket också blev fallet. Annonser som innehåller ett överraskningsmoment får ett större medvetande hos de som exponeras, det här leder till att de lättare kommer ihåg händelsen och de får därför ett högre brand recall..

Väcka intresse genom överraskningar

Syftet med studien var att utreda om överraskningsmomentet inom reklamkampanjer gör att de som blivit exponerade lättare kommer ihåg namnet på varumärket. Undersökningsmetoden är kvantitativ och datan samlades in via enkäter. Vi trodde baserat på tidigare forskning att ett överraskningsmoment inom en reklamkampanj skulle hjälpa till att skapa ett högre brand recall, vilket också blev fallet. Annonser som innehåller ett överraskningsmoment får ett större medvetande hos de som exponeras, det här leder till att de lättare kommer ihåg händelsen och de får därför ett högre brand recall. .

Miljöstrategi: Miljökrav, profil, organisation samt medvetande : en jämförelse mellan Ica och Coop

The main reason for this project is my interest of our environment. What are our two largest grocerychains doing to maintain our environment? The aim of the project is to show the consumer which similarities and differences there are between ICA and Coop. My questions are: What are ICA and Coop doing to satisfy the demands to preserve our environment, are they going further than they have to? What do they think is important? Environment, price, consumer friendly? Answers: ICA and Coop are working to keep up with the demands, but are they doing more than they have to? The branch is a close world; it's hard to get impartial information. They are turning towards different consumer groups. ICA and Coop has different ways to interest consumers, ICA points out the importance of the meals, while Coop points at the environment. New questions has risen during my work: How far will their own brandnames go? Will ICA, Coop and others have their own farms, producers and suppliers? How can the consumer be protected? The competition will decrease with an increase of their own brandnames..

Svenska som andraspråk - lärarnas och elevernas syn på upplägget av andraspråksundervisning

Syftet med mitt arbete är att undersöka vilka metoder lärarna använder sig av för att ta reda på elevernas andraspråksutveckling. Mitt syfte är också att ta reda på hur eleverna förhåller sig till andraspråksundervisningen. Undersökningen är gjord på tre olika skolor i södra Sverige där jag har intervjuat lärare i andraspråk samt ett antal elever som har svenska som sitt andraspråk. Förutom att lärarna arbetar på ett medvetande sätt med andraspråkselever visar resultatet också att performansanlysen är metoden som lärarna på dessa tre skolor väljer att använda. Undersökningen visar också att eleverna ser andraspråksundervisningen som något positivt där de får möjlighet att förbättra sitt svenska språk..

Risker för kompetensbortfall vid IT-outsourcing

Denna uppsats behandlar IT-ansvarigas hantering av risken för kompetensbortfall i samband med IT-outsourcing. Uppsatsen innehåller en teoristudie som förtydligar begrepp som kompetens och kärnkompetens. Den innehåller även allmän fakta kring outsourcing samt risker för kompetensbortfall i samband med outsourcing av IT-verksamhet och till sist vad dessa risker kan få för konsekvenser för företaget. Verklighetsanknytningen är en fallstudie utförd på tre företag där IT-ansvariga har intervjuats. Slutsatserna visar att det finns ett stort medvetande om risken för kompetensbortfall, däremot har inte IT-ansvariga samma syn på kompetensbortfall som litteraturen på området.

Hjärnan visar vägen

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter det finns för skolan och historieundervisningen om man sätter den mänskliga hjärnan i centrum. Berättade som metod i historieundervisningen presenteras närmare och en diskussion om identitet som begrepp och verktyg i undervisningen avslutar undersökningen. Studien syftar till att väva samman neurovetenskapens område med historiedidaktikens fält. Metoden för uppsatsen bygger i första hand på insamlad fakta från olika forskningsområden: neurovetenskaplig forskning, kognitionsvetenskap, psykologi, kognitiv psykologi, filosofi samt studier i historiedidaktik. Resultatet bygger på en diskussion som sammanställer forskningen och ger förslag på hur forskning kring hjärnan kan utnyttjas för att forma en mer enhetlig skolverksamhet..

Elevers medvetenhet om lärande via kamrater

Vi ville undersöka om ett aktivt arbete med samtal och gemensamma reflektioner kan leda till ett hos eleven ökat medvetande om att kunskap utvecklas i interaktion med andra. Undersökningen genomfördes i fyra klasser på en högstadieskola i Norrlands inland. Elevernas ålder vid undersökningstillfället var 14-15 år. Arbetet integrerades i den ordinarie undervisningen inom temat etik och ämnet litteratur. Undersökningen ägde rum under en period på åtta veckor, varav arbetet pågick under två veckor i varje klass.

Lärares syn på estetik i skolan : Estetik som pedagogisk metod i undervisningssammanhang

Syftet med denna studie var att undersöka varför människor ingriper i farligasituationer. För att bemöta syftet har 11 respondenter med ingriparerfarenheter frånfarliga situationer intervjuats. Det är respondenternas tankar om varför de ingripit sompresenteras i denna studie. Det inspelade intervjumaterialet har transkriberats ochanalyserats utifrån en induktiv tematisk metod. Ur analysen framträdde sexhuvudteman som påverkat respondenterna att ingripa: Instinkt, Erfarenhet, Moral,Empati, Medvetande och Disinhibering.

Reciprok egoism, skeptisk empirism och modern fysikalism : Titelförslag på några principer och diskurs kring dessas korrelation

Denna essä är en ontologisk och epistemologisk undersökning av bland annat etiska och medvetandefilosofiska implikationer av en konsekvent fysikalistisk hållning. I detta kontrasteras mot en transcendentalistisk hållning, som den av T. M. Scanlon, den skeptiska empirismen av David Hume, reciprokt baserade moraliska system (e.g. J. L.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->