Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.

Fastighetsutveckling ? En studie i möjligheten till aktivering av dolda ytor i befintliga fastigheter. Syftet med denna uppsats Àr att utreda om fastighetsÀgare kan öka lönsamheten genom att aktivera dolda ytor i befintliga fastigheter. Uppsatsen Àr genomförd pÄ ett induktivt vis. Uppsatsen baseras mycket pÄ empiriska och egenupplevda observationer. Det empiriska materialet Àr inhÀmtat genom kvalitativa intervjuer frÄn bÄde fastighetsÀgare och myndigheter Det finns mÄnga ÄtgÀrder som kan göras för att förbÀttra fastigheters resultat och aktivt höja lönsamheten i dag.

Modeindustrin st?r f?r n?rvarande inf?r betydande h?llbarhetsutmaningar p? grund av dess skadliga milj?p?verkan. Den h?r studien unders?ker hur blockkedjetekniken kan anv?ndas f?r att ?ka transparensen i modef?retagens v?rdekedja. Genom att utforska blockkedjans potential f?r att fr?mja h?llbarhet och ansvarsskyldighet inom branschen syftar forskningen till att belysa innovativa l?sningar f?r att hantera milj?h?nsyn och etiska metoder. Viktiga aspekter som tas upp i studien ?r bland annat motiven bakom inf?randet av blockkedjeteknik i v?rdekedjor inom mode, hur dynamiken i leveranskedjan och principerna f?r cirkul?r ekonomi p?verkar behovet av ?kad transparens samt vilka konsekvenser inf?randet av blockkedjor f?r f?r h?llbarheten i modesektorn.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Syftet med examensarbetet har varit att ta fram berÀkningsschabloner eller berÀkningsprinciper för trafik som alstras av Banverkets fastigheter. Detta har gjorts genom en inventering av över 200 jÀrnvÀgsförrÀttningar hos Banverket VÀst. Ur detta material har hÀmtats cirka 100 anlÀggningsförrÀttningar dÀr mer Àn sextio förrÀttningar innehÄller uppgifter om tonnage i enlighet med den vedertagna tonkilometermetoden. Cirka femtio fastigheter innehÄller uppgifter om andelstal. Materialet har analyserats statistiskt och en empirisk berÀkningsschablon har tagits fram.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

BakgrundI Sverige har kommunerna ansvar för att alla invÄnare har tillgÄng till bra bostÀder. För att kunna erbjuda bra bostadsalternativ som gör att fler vill bosÀtta sig i kommunen krÀvs att det finns mark för bostÀder. Idag finns fastigheter bildade för bostadsÀndamÄl som inte har blivit bebyggda. I kommuner dÀr det rÄder bostadsbrist och det finns en tydlig efterfrÄgan pÄ mark för bostadsÀndamÄl Àr det viktigt att ta reda pÄ varför fastigheterna inte blir bebyggda. Tidigare studier har utförts som i stort behandlar faktorer som kan förhindra bostadsbyggandet men privata fastighetsÀgares motiv till att inte bebygga sina fastigheter Àr ett outrett omrÄde.

Olika aktörer pÄ fastighetsmarknaden har svÄrigheter att vÀrdesÀtta kommersiella fastigheter pÄ grund av den minskade transparensen pÄ marknaden. Den minskade transparensen Àr ett resultat av att fÀrre fastigheter överlÄts genom köpehandling idag. Syftet med denna studie Àr att skapa en ökad förstÄelse pÄ fastighetsmarknaden och pÄ sÄ vis underlÀtta för olika aktörer pÄ fastighetsmarknaden att genomföra marknadsanalyser. MÄlet Àr att utreda varför vissa bolag vÀljer att överlÄta sina fastigheter med köpehandling istÀllet för att överlÄta fastigheter genom att paketera den i ett dotterbolag. TvÄ rÀttsfall har studerats för att fÄ rÀttsvÀsendets bedömningar.

Bakgrund: Fastighetsmarknaden Àr alltid ett hett diskussionsÀmne. Vi befinner oss 2009 i en lÄgkonjunktur med allt högre arbetslöshet och allt hÄrdare hÄllna krediter frÄn banker. Det intressanta med Hudiksvall Àr att det alltid har varit en stabil marknad. Med det kustnÀra lÀget, det allt högre inflyttningsantalet och de förbÀttrade kommunikationerna med Stockholm skiljer sig Hudiksvall Ät frÄn typiska smÄstÀder. Efterson prisnivÄn historiskt sett varit vÀldigt lÄg i Hudiksvall gör detta Hudiksvall till ett intressant studieobjekt.

Inledning och syfteI Göteborg finns ungefÀr 135 000 hyresrÀtter. UngefÀr hÀlften Àgs och förvaltas av Göteborgs stad och resten Àgs av privata fastighetsÀgare. Forskning visar att bostadsmarknaden i Europa blir allt mer avreglerad och marknadsorienterad. Ett led i detta Àr en förÀndrad lag om kommunala bostadsbolag som numera sÀger att bolagen skall drivas affÀrsmÀssigt och med marknadsmÀssiga avkastningskrav. De privata bolagen har ibland fÄtt kritik för att de underhÄller sina fastigheter för lite.

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

Tredimensionell fastighetsbildning Àr sedan Ärsskiftet 2003/2004 ett nytt inslag i svensk lag. Detta erbjuder nya möjligheter för stadsbyggnaden men skapar ocksÄ nya problem. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda hur tredimensionell fastighetsbildning hittills behandlats och att undersöka möjligheterna till att utveckla redovisningen av detaljplaner med hjÀlp av 3D-teknik. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier och undersökningar av detaljplaner. Examensarbetet har tvÄ delar.

Tredimensionell fastighetsbildning Àr sedan Ärsskiftet 2003/2004 ett nytt inslag i svensk lag. Detta erbjuder nya möjligheter för stadsbyggnaden men skapar ocksÄ nya problem. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda hur tredimensionell fastighetsbildning hittills behandlats och att undersöka möjligheterna till att utveckla redovisningen av detaljplaner med hjÀlp av 3D-teknik. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier och undersökningar av detaljplaner. Examensarbetet har tvÄ delar. Del 1 belyser problem och ger en orientering över juridik och vad statiga verk anser om tredimensionell fastighetsbildning och detaljplanering.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

I och med den tredimensionella fastighetsbildnings lagstiftningen möjliggörs enfastighetsindelning bÄde horisontellt och vertikalt. Den tredimensionellafastighetsbildningen ska sÄ lÄngt som möjligt omfattas av den traditionellafastighetsbildnings lagstiftningen. Det krÀvdes dock vissa kompletteringar bÄde med samverkansfrÄgor och med frÄgor om nÀr den tredimensionella fastighetsbildningen Àr lÀmplig att anvÀnda.För att nybilda och ombilda fastigheter till tredimensionella fastigheter anvÀndsavstyckning, klyvning, sammanlÀggning och fastighetsreglering.  Innan lagstiftningen för tredimensionell fastighetsbildning tillkom anvÀndes alternativ till tredimensionelltfastighetsutnyttjande genom servitut, nyttjanderÀtt och gemensamhetsanlÀggningar.Alternativen ansÄgs som otillrÀckliga exempelvis vid komplicerande anlÀggningar och otillgÀngliga bergrum.Den tredimensionella lagstiftningen Àr idag ett komplement till de traditionellaalternativen att utnyttja tredimensionellt avgrÀnsade utrymmen. För att fÄ bilda entredimensionell fastighet krÀvs att det stÄr klart att ÄtgÀrden Àr lÀmpligare Àn andraÄtgÀrder med hÀnsyn till ÀndamÄlet, samt att sÀrskild hÀnsyn ska tas till den specifikakaraktÀr tredimensionella fastigheter utgör.Det lÀmplighetsvillkor som uppstÀllts Àr en begrÀnsning i möjligheten tilltredimensionell fastighetsbildning.