Sökresultat:
1264 Uppsatser om Miljömässigt agerande - Sida 53 av 85
Marknadsundersökning : -En studie om Karlstads Kiropraktorklinik
Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis). I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.
Beslutsfattande i krisföretag - var gÄr grÀnsen för revisorn?
NÀr ett företag rÄkar i ekonomisk kris stÀlls ofta revisorn inför nya eller Àndrade förutsÀttningar. Revisionen kommer att bli mera omfattande, och revisorns stÀllningstagande vid olika bedömningar kommer att pÄverkas. PÄverkan kan bero pÄ olika faktorer. Bland annat kan en revisors personliga riskbenÀgenhet avgöra huruvida denne ska vÄga gÄ över grÀnsen frÄn sitt revisionsuppdrag till rÄdgivning. Enligt ABL 13 kap ska kontrollbalansrÀkning upprÀttas nÀr det egna kapitalet Àr förbrukat till hÀlften (ABL 13:12), men Àven om företaget saknar utmÀtningsbara tillgÄngar (UB 4 kap).
Pedagogens roll i de yngsta barnens kontakttagande
Syftet med denna kvalitativa studie var att studera pedagogens roll i kontakttagandet mellan smÄ barn som inte anvÀnder ett utvecklat verbalt sprÄk. För att fÄ empiri till studien utfördes observationer pÄ tre förskolor i norra Sverige. Under observationerna fokuserade vi pÄ hur barnen tar kontakt med varandra samt hur pedagogerna bemöter barnen i deras försök till kontakttagande. DÀrefter utfördes fokusgruppsamtal med varje enskilt arbetslag pÄ dessa förskolor. Fokusgruppsamtalen genomfördes för att fÄ en bild av hur pedagogerna ser pÄ sin roll i de smÄ barnens kontakttagande, samt vilken inverkan de tror att deras agerande har.Som utgÄngspunkt i studien har vi anvÀnt en tolkande ansats.
Du Àr ingen riktig man : En studie om socialarbetares arbete med mÀn som utsatts för relationsvÄld ur genus-, maskulinitets- och hegemoniperspektiv
Du Ă€r ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med mĂ€n som utsatts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer och hur de hanterar förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet om mĂ€nFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmĂrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                          SammanfattningStudien handlar om vĂ„ld mot mĂ€n i nĂ€ra relationer och syftet Ă€r att undersöka hur förestĂ€llningar om mĂ€n som finns i samhĂ€llet pĂ„verkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med vĂ„ldsutsatta mĂ€n. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhĂ€ver att respondenterna Ă€r medvetna om de förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet. Detta Ă€r nĂ„got som de mĂ„ste förhĂ„lla sig till i mötet med de utsatta mĂ€nnen.
Finns det ekonomiska incitament att vÀlja bidrag framför arbete?
Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om det finns ekonomiska incitament att individer vĂ€ljer ekonomiskt bistĂ„nd framför lönearbete. Detta har gjorts i form av en fallstudie bestĂ„ende av typfamiljer dĂ€r det ekonomiska lĂ€get mellan ekonomiskt bistĂ„nd och lönearbete jĂ€mförs. Typfamiljerna har valet mellan ekonomiskt bistĂ„nd och lĂ„glönearbete. Ăven en jĂ€mförelse av ett arbete med medellön har gjorts för att visa individers lĂ„ngsiktiga incitament att ta ett lĂ„glönearbete. De individer som oftast har lĂ„ngsiktiga incitament Ă€r den yngre befolkningen dĂ€rför att de har just börjat sin arbetskarriĂ€r.
?Man hinner inte tÀnka? En kvalitativ studie om socialsekreterares reflektioner och intuitiva agerande vid akutplaceringar av yngre barn
I den svenska sociala barnvÄrdens historia har det alltid förts en diskussion om detvÄ placeringsalternativen institution och familjehem. Placering i familjehemuppmuntras av svenska lagstiftare för att det anses vara det mest naturliga för barnetatt vara i en familj. I den hÀr studien ville vi undersöka hur socialsekreterare i svensksocial barnvÄrd tÀnker nÀr de behöver fatta ett beslut om placering för ett barn undertolv Är vid ett omedelbart omhÀndertagande enligt Lag (SFS 1990:52) med sÀrskildabestÀmmelser om vÄrd av unga. Vi anvÀnde oss av sju kvalitativa intervjuer medsocialarbetare i VÀstra Götalandsregionen för att samla in material. Kodningen avempirin inspirerades av Grounded theory och motivanalys.
Nya Svenska LantmÀnnen och dess MO-organisation : agent- och transaktionskostnader till följd av resultatansvaret
Den första januari 2001 fusionerade Ätta av Sveriges lantmÀnnenföreningar samt SLR till en rikstÀckande förening, SvL. Denna delas in i marknadsomrÄden, MO:n, vilka drivs med resultatansvar inför koncernstyrelsen. Genom MO:na bibehÄlls lokal kontakt med jordbruksproduktionen i landet.
Uppsatsen granskar förhÄllandet mellan SvL och MO:na. MO:na ska genom givna ansvarsomrÄden och med resultatansvar optimera resultatet i det egna omrÄdet.
Har LÀraren nÄgot att lÀra sig av Clownen? : En diskursanalytisk och jÀmförande studie mellan teaterclownens teknik och den sÄ kallade relationella pedagogikens synsÀtt pÄ undervisning
Syftet med studien var att utforska och uppmÀrksamma vissa aspekter i clownens agerande och uttryck som enligt mig kan bli en tillgÄng för lÀrare. Genom en diskursanalytisk ansats studerade jag hur den sÄ kallade relationella pedagogikens sÀtt att formulera pedagogik som en frÄga om mellanmÀnskliga möten kan kopplas samman med teaterclownens teknik. Genom att identifiera/skapa gemensamma diskurser inom dessa tvÄ till synes skilda begreppsomrÄden blev det möjligt att förstÄ teaterclownens teknik som just ett erbjudande för lÀraren att möta eleverna pÄ nya sÀtt. De viktigaste aspekter som jag funnit i detta möte handlar om: det nödvÀndiga med mötet; det kontrollerbara och ickekontrollerbara;att se den andra; att avvakta, ge tid och att visa sig. Genom vidare resonemang kring dessa kopplingar mellan den relationella pedagogiken och teaterclownens teknik, ges nÄgra förslag pÄ hur lÀraren kan förhÄlla sig och eventuellt agera i en undervisningssituation.
Att Bygga Broar -att som sjuksköterska skapa en förtroendefull kontakt med en skadad person prehospitalt
Det krÀvs mycket av en sjuksköterska för att kunna skapa tillit och förtroende
prehospitalt med en skadad person. Syftet har varit att undersöka vilka
faktorer/ÄtgÀrder/förhÄllningssÀtt som krÀvs av en sjuksköterska i första mötet
med en skadad person för att skapa en förtroendefull och kontakt med kÀnsla av
tillit. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie och resultatet
visar pÄ att om en förtroendefull kontakt ska skapas mellan sjuksköterskan och
en skadad person prehospitalt krÀvs det framför allt att en kommunikation dem
emellan kommer till stÄnd. Andra slutsatser i resultatet Àr att en
sjuksköterska mÄste utföra vissa kommunikationsstrategier för att en kontakt
ska uppstÄ. De kommunikationsstrategier som Àr vÀsentliga för att skapa en
förtroendefull kontakt Àr bland andra sjuksköterskans förhÄllningssÀtt samt att
sjuksköterskan har sjÀlvinsikt och kunskap om effekter av ett sitt agerande.
Positiv och negativ förstÀrkning i skolan : En studie om hur lÀrare anvÀnder positiv och negativ förstÀrkning och skillnaden mellan pojkar och flickor
Syftet med studien var att studera lÀrares agerande gentemot elever under idrott- och hÀlsalektioner samt Àven ur ett könsperspektiv. FrÄgestÀllningen var hur lÀrare bemöter elever i form av positiv och negativ förstÀrkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation dÄ denna metod kÀndes som den mest relevanta för att fÄ sÄ riktiga svar pÄ frÄgestÀllningen som möjligt. Observationerna genomfördes pÄ totalt 5 lektioner som vardera var 45 min lÄnga. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats.
Legitimering av uppförandekoder En studie av H&M, Lindex och KappAhl - tre företag inom konfektionsbranschen.
Vi har frÀmst anvÀnt oss av intressentmodellen och legitimitetsteorin i vÄr analys. För att ge lÀsaren en teoretisk bakgrund gÄr vi Àven bland annat in pÄ det ansvarsfulla företaget, CSR och olika sÀtt att rapportera. Vi utgick i vÄr studie frÄn tre stora svenska företag inom konfektionsbranschen. Vi har kommit fram till att företag anvÀnder olika verktyg för att framstÄ som legitima. Dessa verktyg Àr införande av uppförandekoder som de försöker fÄ sina leverantörer att leva upp till.
Genus vid överlÀmningen
Studiens mÄl Àr att se om det rÄder skillnader pÄ det pedagogiska bemötandet i förskolan utifrÄn ett genusperspektiv. Valet av att benÀmna det som pedagogiskt bemötande Àr pÄ grund av pedagogens professionella agerande inom förskolan som institution. Studien Àr avgrÀnsad till morgonens överlÀmning eftersom det Àr dagens första möte mellan barn och pedagog, och dÄ det ocksÄ Àr en situation som Àr viktig för att skapa en trygg och bra stÀmning för barnet, för att resten av dagen skall fungera (Broberg, 2012).
Studien var en kvalitativ undersökning dÀr mÄlet var att fÄ en sÄ bred undersökning som möjligt, detta genom intervjuer och observationer. Pedagogerna som medverkat i studien Àr frÄn fyra olika förskolor i en storstad, 2-3 pedagoger frÄn varje förskola . Studien jÀmförde Àven huruvida det fanns skillnad pÄ det pedagogiska bemötandet mellan pojkar respektive flickor beroende vilken förskola pedagogerna arbetade pÄ.
Hirdmans teori om genussystemet ligger till grund för att analys och diskussion av
resultatet.
Kreditgivning och kredituppföljning: En studie om och hur bankernas kreditförfarande kan förbÀttras
Det rÄder ingen tvekan om att smÄ och medelstora företag (SME) fyller en mycket viktig funktion i samhÀllsekonomin. Det rÄder heller ingen tvekan om att tillgÄng till finansiering Àr av avgörande betydelse för tillvÀxt och utveckling av SME-sektorn.Enligt den vetenskapliga litteraturen Àr det dock inte helt enkelt för enskilda bolag i SME-sektorn att fÄ kredit frÄn bankerna. Detta gÀller Àven Sverige och i mÄnga andra vÀstlÀnder med ett bankorienterat ekonomiskt system.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur bankerna agerar i kreditgivningsprocessen, kredituppföljningsprocessen och hur bankerna agerar nÀr en av bankernas kreditkunder hamnat i finansiella problem. Studien syftar vidare till att diskutera hur förfarandena kan förbÀttras för att slutligen kunna avgöra om dagens förfarande Àr tillfredstÀllande eller om ny lagstiftning behövs för att komma tillrÀtta med eventuella brister. Syftet har avgrÀnsats genom att endast undersöka bankernas utlÄning till SME samt genom att endast undersöka hur bankernas förfarande ser ut idag.
Tandhygienistens roll i arbetet med tobaksavvÀnjning i SkÄne
Det hÀr examensarbetet handlar om problematiken iarbetet med
omdömen och framför allt i arbetet med den summativa och den formativa bedömningens -Àven kallade bedömning av lÀrande respektive bedömning för lÀrande? implementering under lÀrandeprocessen. Det handlar ocksÄ om att de krav som sfi-lÀrarna och sfi-eleverna har pÄ sig att uppfylla kunskapsmÄlen
kan betraktas som grunden till problematiseringen.
Syftet har varit att försöka belysa hur samspelet mellan dessa tvÄ bedömningsformer ser ut ur lÀrarnas och elevernas perspektiv i klassrummet genom att fokusera pÄ hur de implementeras, anvÀnds och uppfattas av bÄde lÀrare och elever och hur det pÄverkar deras relation till varandra.
Resultatet visar att det fortfarande finns att göra för att implementera ett samspel mellan bÄda bedömningsformerna och att det trots allt finns en viss medvetenhet om vart man Àr pÄ vÀg att bedöma efter lÀrarnas agerande.
Vidare verkar det vara relativt svÄrt att fÄ eleverna att inse att det inte bara gÀller att skriva det nationella provet och att det Àr en lÀrandeprocess.Det finns en viss brist pÄ samsyn bland lÀrarna i frÄgan trots kollegiala satsningar pÄ samförstÄelse.
Litteraturen förstÀrker kÀnslan av att arbetet med bÄda bedömningsformerna ger positiva effekter vilket arbetet delvis ger belÀgg för, Ätminstone inom den aktuella skolan.
Det gÄr egentligen inte att dra generella slutsatser pÄ grund av att undersökningen bara genomfördes i en skola och dÀrför föreslÄs nÄgon typ av vidare forskning i omrÄdet med andra variabler och större antal informanter..
Jag tvÀttar bordet!
I förskolan har mÄltiden traditionellt beskrivits som omsorg, men innebÀr idag en koppling mellan omsorg och den lÀrprocess som genomsyrar aktiviteterna i förskolan. I lÀroplanen nÀmns barns delaktighet som ett viktigt begrepp nÀr det gÀller utveckling, dÄ det Àr en förutsÀttning för barns inflytande, bÄde i förskolan och i samhÀllet. Genom att analysera mÄltiden med hjÀlp av FAMM samt en stegmodell för delaktighet kan möjligheter och hinder till delaktighet upptÀckas samt hur barns delaktighet frÀmjas och motverkas. Studiens syfte Àr att utforska hur barns delaktighet kan se ut i förskolerestaurangen, genom ostrukturerade observationer samt skuggning av en förskolelÀrare. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och en modell för grad av delaktighet utformades.