Sökresultat:
1360 Uppsatser om Miljölagstiftning - Sida 14 av 91
Trygga v?rdnadshavare f?r trygga barn
Enligt l?roplanen ?r det arbetslagets ansvar att se till att en god introduktion erbjuds till barn och familj. V?rdnadshavarna ska ?ven f? m?jlighet till delaktighet i verksamheten samt att ett gott samarbete m?jligg?rs mellan parterna. Syftet med unders?kningen ?r att genom v?rdnadshavares erfarenheter och uppfattningar bidra med ?kad kunskap och f?rst?else f?r hur trygghet skapas under barnets introduktion tillsammans med v?rdnadshavare och pedagoger.
Den svenska bolÄnemarknaden : FörÀndringar efter introduktionen av sÀkerstÀllda obligationer
NÀr en person tar ett lÄn för att köpa en fastighet sÄ tar denne ett BolÄn. I Sverige har det funnits en fungerande bolÄnemarknad sedan lÀnge, men Är 2004 infördes en ny lag som kom att förÀndra hur den underliggande sÀkerheten hos lÄnen disponeras. Den nya typen av bolÄn benÀmndes sÀkerstÀllda obligationer, en typ av obligation som skulle vara sÀkrare för bÄde de som investerar och ger ut obligationen. Eftersom liknande lagstiftning redan fanns i flera andra lÀnder i övriga vÀrlden, syftade Àven lagstiftningen till att underlÀtta för investerare internationellt. Lagen togs i bruk 2006 dÄ flera av de stora svenska bankerna byta ut sina gamla obligationer för bolÄn mot de nya sÀkerstÀllda obligationerna, och lagstiftningen ledde följaktligen till en del förÀndringar pÄ den svenska bolÄnemarknaden.UtifrÄn den genomförda studien kan vi konstatera att bolÄnemarknaden inte genomgÄtt nÄgra markanta förÀndringar, men att lagstiftningen öppnat upp nya dörrar för mÄnga potentiella investerare.
Laga befogenhet : en möjlighet som polisen inte vÄgar anvÀnda
För att polisens ska klara av att upprÀtthÄlla den allmÀnna ordningen och sÀkerheten i landet har de utrustats med olika maktbefogenheter, det vill sÀga befogenheter att pÄ olika sÀtt ingripa mot enskilda. I Sverige fÄr polisen anvÀnda sitt tjÀnstevapen i enlighet med nöd, nödvÀrn och laga befogenhet. Den sistnÀmnda ger polisen rÀtt att anvÀnda vÄld och i vÀrsta fall sitt skjutvapen för att genomföra en tjÀnstÄtgÀrd. AnvÀndandet grundar sig framförallt i lagstiftningen frÄn Är 1969. Det har de senaste Ären förts en diskussion om att lagstiftningen behöver uppdateras till dagens samhÀlle.
Samverkan för bÀttre stöd
Jag har i arbetet försökt ge en bild av de funktionsvÄrigheter en lÀrare möter i sin dagliga yrkesutövning, med fokus pÄ ADHD samt de vanligaste överlappande diagnoserna. Det kan vara svÄrt att veta hur man ska förhÄlla sig till dessa. En av frÄgorna som diskuteras i litteraturen Àr om ADHD/ beror pÄ biologiska- eller psykosociala orsaker. Detta Àr inte intressant i sig, men sett ur perspektivet att en del barn feldiagnostiseras Àr det relevant.
Syftet med uppsatsen Àr att tydliggöra vilken grupp som har kompetensen inom de olika omrÄdena och se pÄ vilket sÀtt grupperna kan komplettera varandra.
BESTRAFFA ELLER BEL?NA? En kvantitativ studie om milj?politik och v?ljarbeteende
A possible explanation for the inability of the governments of the world to implement
necessary environmental policies is that they are worried of being punished by voters for
implementing too forceful policies. But do voters actually punish governments that
implement more stringent environmental policies? Few studies have explored this question
directly. Parts of the literature on environmental policy and public opinion indicate that voters
would predominantly reward governments that implement more stringent environmental
policies, while other parts indicate that voters would predominantly punish them. It is also
possible that voters punish governments that implement more stringent environmental
policies in some contexts, but reward them in others.
"Vi Àr mÄngfald" - en studie om definiering och implementering av begreppet mÄngfald pÄ tre högstadieskolor i Malmö
MÄngfald Àr begrepp som anvÀnds ofta i den offentliga debatten. I lagstiftning och politiska mÄlsÀttningar finns inga direkta direktiv pÄ hur mÄngfald ska definieras och implementeras men det finns riktlinjer och visioner. Studien syftar till att förstÄ hur tre skolor i Malmö, genom hur rektorer som ledande aktörer förstÄr och implementerar mÄngfald i sin verksamhet i relation till lagstiftning och politiska visioner, detta undersöks dÄ skolor bl.a. har en viktig roll i att förmedla och diskutera vÀrden och förhÄllningssÀtt till andra. För att erhÄlla kommunala och statliga insatser och perspektiv om mÄngfaldsarbete pÄ skolor deltar Àven chefen för Resurscentrum för mÄngfaldens skola samt ansvarig pÄ Myndigheten för skolutveckling i Malmö i studien.
Finansiell rÄdgivning, konsumenten & lagen - En studie gÀllande lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter, sett ur bankens perspektiv i praktiken
Problembakgrund: Regeringen fattade beslut om att tillsÀtta en utredning för att kartlÀgga frÄgor avseende finansiella rÄdgivares skyldigheter och ansvar gentemot konsumenten samt analysera frÄgor betrÀffande konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning. Enligt de direktiv som utredningen erhöll skulle den samtidigt rekommendera lÀmpliga ÄtgÀrder för att förstÀrka och tydligöra konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning samt förorda ny lagstiftning. Den lagstiftning som föreslagits av utredningen kom dÀrmed att benÀmnas, lag om finansiell rÄdgivning till konsumenter. Lagen trÀdde i kraft den 1 juli 2004. Denna lag Àr bakgrunden till den problemformulering som författarna har valt att behandla i studien.Vilka effekter har lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter genererat i samt hur har dessa effekter pÄverkat den finansiella rÄdgivningen i praktiken?Syfte: Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse och ge lÀsaren en djupare inblick för hur lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter har pÄverkat den finansiella rÄdgivningen i praktiken samt dess effekter av finansiell rÄdgivning till konsumenter.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, riktad emot fyra banker, i form av semi-strukturerade intervjuer.
Kvartalsrapportens betydelse : och regleringen av regelbunden finansiell informationsgivning för svenska aktiemarknadsbolag
Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nÀmligen rapporterna till en kortsiktig syn pÄ investering och innebÀr dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förÀndringar av EU:s öppenhetsdirektiv har pÄ senare tid uppkommit, innehÄllandes bland annat förslag pÄ avskaffande av krav pÄ kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar.Syftet med min framstÀllning Àr först och frÀmst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer pÄ vÀrdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna fÄ för dem. Ett argument för att behÄlla kvartalsrapporterna Àr att investerarna ska ha rÀtt till samma information samtidigt.
RevisionsbyrÄernas TjÀnsteutveckling : Hur har den avskaffade revisionsplikten förÀndrat revisionsbyrÄernas tjÀnsteutveckling?
 BakgrundI november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ aktiebolag i Sverige. Anledningen till lagÀndringen var att regeringen ville sÀnka kostnaderna för smÄ bolag, samt att regeringen ville att Sveriges lagstiftning skulle harmoniseras med EU:s lagstiftning. Regeringen menade att bolagen efter revisionspliktens avskaffande skulle anvÀnda den insparade kostnaden till att köpa andra tjÀnster frÄn revisionsbyrÄerna.SyfteSyftet Àr att beskriva hur den avskaffade revisionsplikten för smÄ företag har förÀndrat kundunderlaget och tjÀnsteutvecklingen för nÄgra utvalda revisionsbyrÄer. Vidare Àr syftet att beskriva vilken betydelse revisionsbyrÄerna anser att revisionen har för de smÄ företagen.MetodI uppsatsen har en kvalitativ metod anvÀnts. Intervjuer med 6 olika revisionsbyrÄer i Sundsvall har genomförts.
MÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl: En problematisk lagstiftning?
MÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl regleras i 4 kap. 1a § BrB och innebÀr att nÄgon genom olaga tvÄng, vilseledande, utnyttjande av nÄgons utsatta belÀgenhet eller med annat sÄdant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att exploatera honom eller henne för sexuella ÀndamÄl. I de fall dÀr offret Àr under 18 Är, döms gÀrningsmannen för mÀnniskohandel Àven om denne inte anvÀnt sig av nÄgot sÄdant otillbörligt medel. Uppsatsens mÄlsÀttning Àr att studera huruvida lagstiftningen rörande mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl har tillÀmpats sedan lagen infördes Är 2002. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att studera om det förekommer nÄgon förÀndring i brottsrubricering mellan Äklagarens yrkande och domstolens beslut och varför denna eventuella förÀndring i brottsrubricering sker.
Bolags etableringsfrihet inom EU
MĂ„nga medlemsstater inom EU tillĂ€mpar idag sĂ€tesprincipen. Denna princip innebĂ€r att bolag lyder under den bolagsrĂ€ttsliga lagstiftning som gĂ€ller dĂ€r bolaget har sitt sĂ€te (styrelse, huvudkontor, huvudsaklig verksamhet etc.) Vissa medlemsstater tillĂ€mpar dock registreringsprincipen vilken innebĂ€r att ett bolag lyder under den bolagsrĂ€ttsliga lagstiftning som gĂ€ller i den medlemsstat dĂ€r det Ă€r registrerat oavsett var bolaget bedriver sin verksamhet. MotsĂ€ttningarna mellan dessa principer har tidigare inneburit att bolags etableringsfrihet varit begrĂ€nsad. Denna frĂ„ga har de senaste Ă„ren aktualiserats i ett antal förhandsavgöranden frĂ„n EG-domstolen bl a Segers, Daily Mail, Centros, Ăberseering och Inspire Art. Syftet med denna uppsats Ă€r att analysera vad EG-domstolens rĂ€ttspraxis har för konsekvenser för bolags etableringsfrihet inom EU.
Integritet inom ramen av LSS 6 § : En rÀttssociologisk studie om anstÀlldas förhÄllningssÀtt till funktionshindrades integritet
Uppsatsen huvudsyfte Àr att belysa tre personals attityder till begreppet integritet inom ramen av LSS 6 §. Uppsatsen vilar pÄ en rÀttsociologisk ansats. Uppsatsen baseras pÄ tre semi- strukturerade kvalitativa intervjuer och resultatet av dem jÀmfördes med gÀllande lagstiftning. Uppsatsens slutsats Àr att dessa tre personal var vÀl införstÄdda i betydelsen av LSS 6 §. Dessutom visade uppsatsen pÄ att dessa tre personals förhÄllningsÀtt till integritet pÄverkar hur de hur de arbetar med integriteten hos brukarna..
HÄllbarhetsredovisningens för- och nackdelar: en fallstudie av behovet av hÄllbarhetsredovisning i ett mindre energibolag
Under senare Är har organisationers ansvarstagande flitigt diskuterats utifrÄn miljömÀssiga och sociala aspekter. PÄ grund av detta har organisationer börjat kÀnna en ökad press att arbeta för en hÄllbarutveckling. För att visa vad man gör för en hÄllbar utveckling och för att skapa trovÀrdighet, har organisationer börjat redovisa hur man arbetar med dessa frÄgor. FrÄn denna utveckling har hÄllbarhetsredovisningen vuxit fram och blivit en viktig del av en organisations strategi. I dagslÀget Àr det frÀmst de stora energibolagen som har fullt utvecklade hÄllbarhetsredovisningar.
SÀrkullbarns omedelbara arvsrÀtt: RÀttvist mot efterlevande make och gemensamma bröstarvingar?
Efter 1987 Ärs reform av Àrvdabalken fick efterlevande make arvsrÀtt framför makars gemensamma barn. Barn till den första avlidne maken men inte till den efterlevande, sÄ kallade sÀrkullbarn, fick behÄlla sin omedelbara arvsrÀtt. Syftet med lagÀndringen var dels att stÀrka den efterlevande makens stÀllning sÄ att denne inte skulle behöva flytta frÄn det gemensamma hemmet, dels att skydda sÀrkullbarnets arvsrÀtt. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida syftet med lagÀndringen fÄtt avsedd effekt samt hur sÀrkullbarnets omedelbara arvsrÀtt pÄverkar efterlevande makes samt makars gemensamma bröstarvingars arvsrÀtt vid ett arvskifte. I arbetet har traditionell juridisk metod anvÀnts vilket innebÀr att lagtext, förarbeten, praxis och doktrin har studerats.
Nationalparker i Sverige med Haparanda SandskÀr som exempel
De svenska nationalparkerna har tillkommit under ungefÀr 100 Är, etthundra Är av skiftande tid och samhÀllsförÀndringar. Uppsatsens syfte har varit att göra en periodisering av nationalparksbildandet i Sverige och se vad denna periodisering har för olika orsaker i samhÀllslivet. Sex olika perioder har kunnat urskiljas som har sin grund i industrialisering, depression, folkhemsbygge, lagstiftning kring kulturminnesvÄrd, hembygdsrörelsens utbyggnad och miljövÄrd. Nationalparken Haparanda SandskÀr har anvÀnts som belysande exempel pÄ hur en nationalpark bildas och som ett exempel ur den senaste perioden..