Problem/bakgrund: Det finns invandrare som efter flera års boende i Sverige av olika anled-ningar inte lyckats lära sig att tala och/eller skriva svenska i sådan utsträckning att det genererat till självförsörjning som följd av fast arbete eller anställning. Projektet som utvärderats har sin utgångspunkt i att försöka öka svenska språk och skrivkunskaper till dessa personer i en sådan utsträckning att det kan leda till självförsörjning och integrering i det svenska samhället. Språket ses som en av de enskilt viktigaste faktorerna för en integrering i det nya sociala landskapet. Syfte: Syftet är att genom en fallstudie (innehållande flera kompletterande metoder) utvärdera ett kommunalt projekt som är under utveckling. Fallstudien omfattas av en målutvärdering och en processutvärdering; målutvärderingen problematiserar kring projektets långsiktiga målsättningar som består av integrering och stärkt självkänsla.

Arbetets art: Examensarbete LAU 370 ? 15hp GöteborgsUniversitet lärarprogrammets allmännautbildningsområde.Titel: Skapande verksamhet och kultur i skola ochsamhälleFörfattare: Rima Somi & Anna SjödinTermin och år: Vårterminen 2009Kursansvarig institution: För LAU370: Sociologiska institutionenHandledare: Joakim ForsemalmExaminator: Ninni TrossholmenRapportnummer: VT-09-1190-10Nyckelord: Skapande verksamhet, estetiska läroprocesser,fantasi och kreativitet, lekfullt lärande,lustfyllt lärande, integrering.______________________________________________________________________SammanfattningSyftet med det valda området är att vi vill uppmärksamma vilken syn lärare har och i vilken utsträckning desedan bemöter och använder sig utav områden inom de skapande verksamheterna (musik, dans, drama, slöjd,bild). Vi undersöker vilka hinder, respektive möjligheter lärare ser vid integrering av de skapande ämnena iskolan, samt om det finns en koppling mellan kulturutbudet och skapande verksamhet och även hur det kankopplas samman med verksamheten i skolan.Valet av metod blev kvalitativa intervjuer vilket utfördes med kultursamordnare, kulturombud och lärare påolika skolor som arbetar inom skolans tidigare år. Genom litteratur, föreläsningar, styrdokument och teorierom de skapande verksamheterna och våra intervjufrågor, ville vi finna svar på våra frågeställningar ochdärmed besvara vårt syfte.Vi använde oss utav en bandspelare och antecknade även då vi genomförde intervjuerna, för att sedan skrivaut, analysera och tolka intervjuerna som gjordes.I vår undersökning har vi kommit fram till att lärares syn, bemötandet och användande av skapandeverksamhet och hur man använder sig utav kulturutbudet, beror på lärarnas intressen, kunskap, erfarenheter,resurser och tid. Lärare arbetar med att integrera skapande verksamheterna i skolans övriga ämnen både i ochutanför klassrummet, genom att använda sig utav kulturutbudet som finns i samhället vilket kan vara besök påolika museer, bibliotek, gå på olika föreställningar och få besök av kulturskolan.

Studiens bakgrund beskriver vad diabetes mellitus innebär för människans levda kroppsamt dess påverkan på patientens hälsa. Problem finns gällande motivering av patientertill egenvård. Även hur patientens syn på hälsa och sjukdomskontroll samt hur enallmänsjuksköterska ska bemöta detta är delar av studiens problemformulering. Därförvaldes syftet att beskriva vad som påverkar möjligheter till hälsa för patienter meddiabetes mellitus typ 2.Metoden utgår ifrån Axelssons (2012, ss. 203-220) metod för litteraturstudie.

Siffror om könsfördelning inom IT-branschen och på högre tekniska utbildningar talar sitt tydliga språk. Andelen män inom ämnesområdena data och teknik är ofta betydligt större än andelen kvinnor. Detta kan ge till följd att samhället går miste om en stor del potentiella begåvningar. En jämnare könsfördelning brukar dessutom resultera i ett trevligare och gemytligare klimat. För att öka intresset bland kvinnliga studenter för vissa IT-utbildningar har en del universitet och högskolor ändrat utbildningsformer och innehåll. Några har även utformat särskilda program som vänder sig till kvinnor.

BakgrundI dagens samhälle är diagnos är ett sätt att kategorisera. Vi har undersökt erfarenheter från vårdnadshavare till barn med neuropsykiatriska diagnoser så som ADHD, Autism och Asperger. Dessa diagnoser kommer att beskrivas och vi diskuterar normalitetsbegreppet samt integrering, segregering och inkludering. Vår teoretiska utgångpunkt är det biologiska perspektivet, det miljöbetingade perspektivet samt perspektiv på segregering och kategorisering.SyfteSyftet med den här undersökningen är att ta del av fem individers personliga erfarenheter av diagnostisering och dess inverkan. Med inverkan syftar vi på om barnet upplevs få en sämre/ bättre vardag och om diagnosen skapar möjligheter respektive hinder för barnet och dess familj.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om det finns några för- och nackdelar med samarbetet mellan grundskola och särskolan hur detta samarbete ser ut och om informanterna anser att det går att minska glappet mellan de båda skolgångarna. Arbetet handlar även om vilka konsekvenser det kan innebära, inför vidareutbildning och arbetslivet, för en elev som läser under särskolans kursplan. Jag har intervjuat tre personer som alla arbetar inom skolan. En arbetar i grundskolan, en i särskolan och en arbetar på särskolans inriktning träningsskolan. Frågorna jag ställde till informanterna handlar om för- och nackdelar med integrering av särskoleelever i grundskolan.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Under senare år har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förändring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Studiens första problemställning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars narkotikakonsumtion utifrån teorier om normalisering av lättare narkotika genom populärkultur och sociala förändringar i samhället. Studiens andra problemställning undersöker huruvida kulturell förändring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika utifrån teorier om den kulturella förändring som ökad immigration har fört med sig där etnicitet har en påvisad effekt på framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av Stockholmsenkäten 2008 har studiens två problemställningar besvarats.

För att en kvalitativ och driftsäker kraftomvandling från vind till elkraft skall erhållas ställs krav på en mängd olika faktorer. Klimatologiska och tekniska faktorer kräver korrekt dimensionering och anpassning av omvandlingstekniken för att största möjliga energimängd skall kunna omvandlas på ett driftsäkert och energieffektivt vis som vindkraftsägare, nätägare kräver. Vinden är som bekant en oberäknelig kraftkälla. Variationerna i styrka och tid kan innebära en hel del driftoptimeringsproblematik med efterverkningar för vindkraftsverket, nätet och belastningen. Konsekvenserna kan bero på vilken typ av teknik som är installerad i de olika delarna av energisystemet och i områdets elnät.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningar för att på ett el och energiprogram lägga ut delar av de gymnasiegemensamma ämnena Svenska, matematik och engelska på APL.Den bakomliggande tanken med att lägga ut gymnasiegemensamma ämnen på APL är att detta potentiellt skulle kunna ?hjälpa? karaktärsämnena i termer av att skapa mer undervisningstid i dessa kurser, samt skulle kunna bidra till en utbildning som är mer sammanhängande och som utgör en helhet för eleven.Precisering: Det finns en tydlighet i målen och det centrala innehållet i kurserna engelska 5 och matematik 1a som klart riktar sina mål i den yrkesinriktning som eleven valt. Denna tydlighet finns inte riktigt i svenska 1 men det omnämns ändå i de övergripande målen med kursen.De frågeställningar jag har är:1. Hur förhåller sig lärare i gymnasiegemensamma ämnen (Svenska, matematik och engelska) till att lägga ut delar av deras undervisning på APL?2. Finns det vinster (pedagogiska eller tidsmässiga) i en sådan här slags integrering?3. Kan lärarna i engelska, matematik och svenska se några problem i en sådan integrering?4. Kan lärarna i svenska, matematik och engelska tänka sig att reducera undervisningstid? 5. Hur skulle de lärare som undervisar i svenska, matematik och engelska ställa sig till att ha kursmoment på APL? 6. Hur skulle denna nyordning tas emot av de som idag är handledare för våra elever på APL?Metod: Studien är gjord genom intervjuer som är av halvstrukturerad karaktär och metodiken är kvalitativ. 10 personer är intervjuade varav sex stycken är lärare på olika gymnasieskolor.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Syftet med uppsatsen har varit, att undersöka vad några lärare anser om barns inlärning genom musiskt lärande. Jag har undersökt om det finns barn som inte skulle klara av det musiska lärandet. Genom litteraturläsning har jag lärt mig att människan hela tiden strävar efter helheter i sin vardag. Integrering av bland annat sinnen sker ständigt för att vi ska förstå oss på vår omvärld och kunna leva i den. Att arbeta integrerat i undervisningen skulle därför bli en naturlig del för eleverna.

För att förbättra sitt miljöarbete och samtidigt ge sig själva en konkurrensfördel eller för att undvika konkurrensnackdelar väljer allt fler företag att införa ett miljöledningssystem. De flesta organisationer väljer att införa ett system som certifieras enligt tredje part för att dra mesta möjliga nytta av det. Det vanligaste och mest accepterade av dessa certifierbara system är ISO 14001 och det är konstruerat så att alla företag skall kunna använda det, oavsett verksamhetsområde eller storlek. Avsikten med denna rapport är att undersöka om ISO 14001 alltid är applicerbart. För att genomföra detta görs en fallstudie vid Coca-Cola Drycker Sverige AB, som ingår i den multinationella koncernen The Coca-Cola Company.

Den här uppsatsen behandlar värdegrunds- och socialisations integrering imusikklassrummet på högstadiet och lyfter fram ämnets fördelar som social skolning.Den genomförda studien baseras på tre olika musiklärares erfarenheter gällandeförmedlande av värden i enlighet med värdegrund, socialisation och demokratiskasådana som i enlighet med Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet, 2011. Studien belyser musikämnets fördelar gällande integrationen avvärdegrund, socialisationsfrågor och demokratiska värden och framhåller specielltämnesformen ensemblespel som ett forum för förmedlande av värden..

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall på vilket sätt som specialpedagogik tillämpas på en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen när det även förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsättning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller åtgärder och har elev och föräldrar kunnat ta aktiv del i hur åtgärderna skall utformas? Vad är specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lärarkåren när det gäller elever med en fysisk funktionsnedsättning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats.