Sökresultat:
492 Uppsatser om Miljöinriktade - Sida 8 av 33
En kvalitativ studie om anv?ndning av estetiska uttrycksformer f?r barns spr?kutveckling
Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.
Vem Àr du, vem Àr jag, vem Àr anstÀllningsbar?
Arbetslösheten i Sverige Àr med historiska mÄtt mÀtt hög och utgör ett samhÀllsproblem som krÀver en lösning. För att om möjligt öka vÄr förstÄelse kring varför vissa fÄr arbete och andra stÀlls utanför arbetsmarknaden inriktade vi oss pÄ att undersöka vilka övervÀganden som rekryterare gör under en rekryteringsprocess. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger pÄ 8 intervjuer med rekryterare pÄ ett större företag i NordvÀstra SkÄne. Resultatet av studien visar pÄ att de intervjuade gör sina övervÀganden och fattar beslut om anstÀllning utifrÄn antaganden baserade pÄ olika bilder som de skapar sig av den sökande under processens gÄng. Vilka dessa antaganden och bilder Àr beror pÄ rekryterarens sociala verklighet och pÄverkas av de sociala institutioner som de rör sig inom.
Musik som instrument : Kvalitativ intervjustudie inom missbrukarvÄrden
Beroende- och missbruksproblematik Àr ett vanligt förekommande arbetsomrÄde för socionomer och mÄnga arbetsmetoder har utvecklas inom behandling av missbruk/beroende. Ett arbetsverktyg som inte Àr etablerat i Sverige men som anvÀnds i andra lÀnder Àr musikterapi. Forskningen kring musikterapi Àr omdiskuterad och musik nÀmns inte i Socialstyrelsens metodguide för behandling av missbruk/beroende. Denna kvalitativt inriktade rapport undersöker hur musikverksamheter bedrivs inom missbrukarvÄrden och vilka erfarenheter som finns av den genom semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn SiS LVM-hemmen RÀllsögÄrden och RunnagÄrden samt med klienter pÄ RÀllsögÄrden. Resultaten redovisar att musikverksamheterna pÄ LVM-hemmen bedrivs som ett komplement till andra vÄrdande och behandlande insatser inom missbrukarvÄrden och att verksamheterna finns och uppkom pÄ grund av intresse hos klienter och personal.
Tillf?rlitlig och s?ker v?xling mellan manuell, fj?rrstyrd och autonomstyrning av en liten passagerarf?rja
Autonoma och fj?rrstyrda fartyg blir successivt vanligare inom sj?fart. Denna utveckling st?ller stora krav p? den funktionella s?kerheten hos styrsystem. S?rskilt viktigt ?r det att ?verg?ngarna mellan olika k?rstationer sker p? ett tillf?rlitligt s?tt f?r att undvika farliga systemtillst?nd.
Belöningssystem i tjÀnsteföretag: tvÄ fallstudier inom bankbranschen
Ekonomistyrning har traditionellt sett varit anpassad till varuproducerande företag och belöningssystem har varit inriktade pÄ att mÀta och belöna försÀljnings- och kostnadsmÄl. Idag vÀxer tjÀnstesektorn allt mer och de anstÀllda utgör en stor del av den upplevda tjÀnsten. Det Àr viktigt att de anstÀllda kÀnner sig nöjda eftersom det finns ett samband mellan tillfredstÀllda anstÀllda och tillfredstÀllda kunder. Problemet med belöningssystem Àr att individer motiveras av olika saker och dÀrmed Àr det svÄrt att utveckla ett belöningssystem som passar alla. Syftet med denna uppsats var att belysa hur tjÀnsteföretag motiverar sina anstÀllda med belöningar för att nÄ företagets mÄl.
Modellering inom reklam
Det hÀr arbetet kommer att behandla den snabbt vÀxande branschen datorgrafik inom just reklam. FrÄgan som kommer att besvaras i den hÀr uppsatsen Àr. ?Vilka tekniker finns för att snabbast arbeta fram ett texturerat 3D objekt, dÄ passande för reklam kÀnt för dess korta deadlines??Metoderna jag anvÀnde baseras pÄ utförda tester, tidigare erfarenheter och Àven genom ny kunskap jag lÀrt mig under arbetets gÄng. Programmen jag anvÀnde mig av var huvudsakligen 3D studio max, Zbrush 4R2 samt Photoshop.En av de viktigare slutsatserna jag kom fram till var att att Àven om modellering för hand skapar goda slutresultat, sÄ Àr önskvÀrt att komplimentera med mjukvara som kan hjÀlpa till att skapa viss slumpartad geometri.
SprÄket och den tysta verkligheten
Den föreliggande texten Àr en utifrÄn ett socialkonstruktionistisk och relativistiskt perspektiv baserad undersökning av relativismens och realismens skilda ontologier. Texten argumenterar för giltigheten i en socialkonstruktionistisk förstÄelse av det sociala och framvisar ett antal framtrÀdande problem med realismens Weltanschauung. Relaterat till detta behandlas en diskursteoretisk syn pÄ sociala fenomen tillsammans med etnometodologiskt och foucauteanskt inriktade perspektivs olika uppfattningar om valet av relevant kontext vid samhÀllsvetenskapliga analyser. Vidare genomförs en diskurspsykologisk lÀsning av en tidsskriftsartikel, en lÀsning som framför allt exemplifierar problematiken med realismens konstruktion av verkligheten som objektiv och sjÀlvframtrÀdande. Slutligen görs i textens avslutande del ett försök att fördjupa den socialkonstruktionistiska kritiken av realismen, framför allt i syfte att antyda en möjlighet att bryta dualismen autonom verklighet?konstruerad verklighet samt utstaka riktningen för en motsÀttningarnas sociologi..
Attraktion av internationella investerare inom kulturella och kreativa nÀringar
Detta Àr en kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Handels- och IT-Högskolan i BorÄs. Denna studie Àr inriktad pÄ hur internationella investerare inom kulturella och kreativa nÀringar attraheras till en stad. Kulturella och kreativa nÀringar skiljer sig frÄn hur internationella investerare traditionellt attraheras till en stad. Vi har upptÀckt ett glapp i litteraturen, att det inte finns modeller som Àr inriktade pÄ att attrahera internationella investerare till kulturella och kreativa nÀringar. I studien anvÀnds Stockholm Business Region Development som ett fall och studien utgÄr frÄn deras arbetssÀtt med att attrahera investerare till staden.
Postkolonial framstÀllning av Afrika? : Afrika i gymnasiets lÀroböcker för historia och samhÀllskunskap
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida lÀroböcker för samhÀllskunskap och historia i gymnasiet upprÀtthÄller eller motverkar de konstruktioner som beskriver Afrika som underordnat vÀstvÀrlden. Detta sker med hjÀlp av en lÀromedelsanalys, nÀrmare bestÀmt en ideologikritisk textanalys, av sex stycken lÀroböcker för gymnasiets A-kurser i samhÀllskunskap och historia. Analysen av lÀroböckerna har genomförts utifrÄn tre analysredskap som framarbetats med utgÄngspunkt i postkoloniala teorier inriktade pÄ Afrika. Dessa analysredskap Àr: a) över- och underordning, b) dikotomier och c) etnocentrism och eurocentrism. Resultatet visar att lÀroböcker upprÀtthÄller de konstruktioner som beskriver Afrika som underordnat vÀstvÀrlden.
Pedagogiskt material i etologi för gymnasiet
Syftet med undersökningen var att försöka se om elever lÀr sig mer genom en praktisk lektion med hundar eller genom att spela memory. TvÄ lektioner, en praktisk och ett memoryspel, utarbetades utifrÄn kursmÄl i gymnasiekurserna Etologi och Hundar, med bakgrund i aktuell forskning kring hundens sinnen, signaler och sociala beteende. Elevunderlaget i undersökningen bestod av en SP-klass, en NV-klass och tvÄ naturbruksklasser. Undersökningen visade inga pÄtagliga skillnader mellan vilka som lÀrde sig mest, dock fick memorygrupperna ett nÄgot bÀttre resultat Àn de som fick en praktisk lektion. Viss skillnad mellan elever pÄ teoretiska program och praktiskt inriktade program kunde ses pÄ enskilda frÄgor.
Matematikdidaktik : en studie av kommunikationen i klassrummet
Examensarbetet har till stora delar genomförts av tvÄ studenter men avslutats av en. Examensarbetet Àr en studie av kommunikationen under matematiklektioner med fokus pÄ lÀrarens yttranden. För att undersöka detta anvÀnder vi oss av ett sociokulturellt per-spektiv pÄ inlÀrning. Vi har observerat tre lÀrare under deras matematiklektioner. Ob-servationerna har varit inriktade pÄ att kartlÀgga lÀrarnas yttranden.
Fritidshemsl?rares anv?ndning av mellanm?lets som en inl?rningsaktivitet.
I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.
SJUKSK?TERSKANS ROLL VID PL?TSLIGA D?DSFALL INOM AKUTSJUKV?RD. Faktorer som p?verkar omh?ndertagandet av n?rst?ende
Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r
samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och
olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och
personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.
FrÄn individuella utvecklingsplaner till pedagogisk dokumentation
VÄrt examensarbete handlar om ett förÀndringsarbete dÀr sex förskolor gÄr frÄn
individuella utvecklingsplaner till att anvÀnda pedagogisk dokumentation. Syftet och
frÄgestÀllningen Àr inriktade pÄ att studera hur pedagoger frÄn förskolorna yttrar sig om
individuella utvecklingsplaner och pedagogisk dokumentation. Den tidigare forskning
som vi valt att anknyta till Àr den etiska aspekten pÄ pedagogisk dokumentation, ett
förÀndringsarbete dÀr den pedagogiska dokumentationen Àr central, individuella
utvecklingsplaner i fyra olika kommuner och internationell forskning om individuella
utvecklingsplaner i Finland. Vi intervjuade sex pedagoger som i sin tur representerade
varje förskola. VÄrt resultat visar att vÄr undersökningsgrupp överlag Àr negativa till att
anvÀnda den individuella utbildningsplanen i förskolan.
MatematiklÀrares pedagogiska problem : Vilka Àr enligt lÀrarna vanligast, och hur skiljer sig olika lÀrare i frÄgan?
I detta arbete undersöks vad matematiklÀrare som undervisar Matematik A pÄ gymnasiet anser Àr de största pedagogiska problemen de stöter pÄ i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkÀt som delats ut pÄ fem gymnasieskolor. LÀrarna har dels fÄtt fundera fritt kring pedagogiska problem, men Àven fÄtt svara pÄ vad de ser för problem inom tre inriktade omrÄden som jag specialstuderat, nÀmligen bedömning, rÀknare och alternativ matematikundervisning. Jag har Àven undersökt huruvida det finns nÄgra skillnader i svar mellan lÀrare som undervisar de yrkesförberedande programmen jÀmfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lÀrarna frÀmst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utstrÀckning bland de yrkesförberedande programlÀrarna Àn bland deras studieförberedande programkollegor, vilket ocksÄ var den största skillnaden lÀrarna emellan..