Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka om musikla?rare och klassla?rare i a?r 1 ? 3 reagerar pa? och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som anva?nts a?r observation och urvalet av deltagare a?r la?rare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en bo?rjan att skillnaden i vad musikla?rare och klassla?rare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler a?n skillnaderna.

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Pa? bega?ran av Marinfloc AB har en studie gjorts da?r ett antal faktorer underso?kts som pa?verkar behandlingen av avloppsvattnet pa? olika reningsverk. Ma?tningarna har utfo?rts pa? respektive anla?ggnings biologiska steg da?r de organiska material och a?mnen bryts ner. De faktorer som har granskats a?r vilka metoder som anva?nds fo?r att syresa?tta avloppsvattnet, vilken syrehalt som uppna?s och hur mycket energi syresa?ttningen fo?rbrukar.

Detta examensarbete är i grunden ett konstruktionsprojekt med syfte att utveckla en ny generation av dekontamineringsutrustning kallad Incinerator åt Getinge Sterilization AB. Incineratorn är en tryckbehållare som ska avdöda farliga sporer och utvecklades ursprungligen på 70-talet. Denna har uppdaterats flera gånger under dess livsspann men konstruktionen för med sig flera problem som nu ska lösas med en helt ny generation, kallad Incinerator 2.0. Projektet har främst handlat om konstruktion men beskriver även processteknik och dekontamineringprocess av farligt media. Då detta examensarbete berör tryckbehållare och dekontamineringsprocesser så har flera standarder och direktiv som t.ex.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Ombord på fartyg transporteras, hanteras och används farliga kemikalier. Ansvariga för arbetsmiljön är fartygsbefälen. Syftet med studien är att undersöka hur de ansvariga ombord förhåller sig till skyddsutrustning och vilket ansvar de tar för att se till att skyddsutrustning används på rätt sätt. I undersökningen har kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet visar att fartygsbefälen är medvetna om att de är ansvariga att se till att lagar och regler följs.

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur föräldrar idag påverkas av hälsodebatten kring socker. Frågeställning: Hur kan föräldraskap och föräldraidentitet konstrueras i förhållande till en debatt om ?det farliga sockret?? Materialet består av tematiskt öppna intervjuer med föräldrar inom fem familjer (sammanlagt åtta personer och fem intervjuer). Intervjuerna är gjorda med föräldrar i Stockholms innerstad och när-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur föräldraskap och föräldraidentitet görs i förhållande till olika aktörer och sociala kontexter.

Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka och ja?mfo?ra hur kvinnor framsta?lls som hja?ltar i tva? samtida actionfilmer.Metod: I denna studie har vi pa? ett komparativ sa?tt analyserat tva? samtida actionfilmer. Vi har anva?nt oss av av kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Fairclough?s modell och a?ven Van Dijks analys pa? mikro­ och makroniva?. Dessa metoder a?r tilla?mpbara pa? studien da? de bero?r a?mnen som analys av text i relation till sociala och kulturella aspekter, samt hur representationer kan forma strukturer och praktiker av en social natur. Semiotik har a?ven anva?nts som ett verktyg i analysen av symboler och tecken i materialet.

Fo?rbra?nning av traditionellt fartygsbra?nsle medfo?r utsla?pp av a?mnen som har negativa effekter pa? miljo?n. Uppkomsten av stra?ngare internationella regler ga?llande utsla?pp fra?n sjo?fartstrafiken kra?ver ett skifte fra?n det konventionella marina bra?nslet tjockolja till alternativ med la?gre utsla?pp. Va?gkraft och metanol a?r tva? mo?jliga alternativ inom sjo?farten som kan uppfylla de internationella regleringarna fo?r utsla?pp, och har i denna studie ja?mfo?rts med tjockolja.

Rapportens mål är att undersöka i vilken utsträckning de åtgärder som verksamhetsutövare planerar efter en allvarlig olycka eller tillbud vid Sevesoverksamheter faktiskt genomförs. 1999 infördes EU:s direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser med farliga ämnen. Detta direktiv benämns Sevesodirektivet och är implementerat i svensk lagstiftning. Verksamheter som innehar en viss mängd farliga ämnen klassas som Sevesoverksamheter vilket innebär särkskilda regler för verksamheterna. Om en verksamhet är klassad som Sevesoverksamhet ska den beslutas vara farlig verksamhet enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO).