Sökresultat:
337 Uppsatser om Miljöfarliga ämnen - Sida 22 av 23
Utveckling av metod för att förutsÀga "farliga" metallers effekt pÄ peroxidblekning
Syftet med detta examensarbete var att utveckla en metod som, istĂ€llet för metallanalyser, kan förutsĂ€ga bleksvaret i efterföljande peroxidblekning av pappersmassa. Det Ă€r allmĂ€nt kĂ€nt att övergĂ„ngsmetaller katalyserar sönderfallet av vĂ€teperoxid mycket effektivt, dĂ€r mangan, koppar och jĂ€rn Ă€r de effektivaste katalysatorerna vid massablekning. Vid Ăstrands massabruk (dĂ„varande SCA Graphic Sundsvall AB), dĂ€r arbetet utfördes, var koncentrationen av mangan högre Ă€n andra skadliga metaller, varför mangan hade en mycket betydande roll. Metallanalyser kan anvĂ€ndas för att i viss mĂ„n förutsĂ€ga bleksvaret i efterföljande peroxidblekningar. Dessa analyser Ă€r dock kostsamma, lĂ„ngsamma och komplicerade varför en billig, snabb och enkel metod Ă€r att föredra.
DatummÀrkning av livsmedel : till nytta för producenter, handlare och konsumenter?
Varje dag förloras stora mÀngder livsmedel och dessa förluster sker i alla steg frÄn jordbruket till konsumenternas hushÄll. En av orsakerna till att mat gÄr förlorad Àr att produkten börjar nÀrma sig sitt bÀst- föredatum. BÀst-föredatum ska ses som en kvalitetsmÀrkning, dÀr tillverkaren av produkten fram till datumet kan
garantera en produkt som har kvar de egenskaper som krÀvs
för just det livsmedlet. BÀst-föremÀrkning kan ibland förvirra konsumenten och blandas ihop med sista förbrukningsdag. Sista förbrukningsdag anvÀnds för livsmedel som ur en mikrobiologisk synpunkt Àr mycket lÀttfördÀrvliga (exempelvis köttfÀrs) och bör inte konsumeras nÀr datumet passerats.
Det verkligt vÀssade verktyget? : En undersökning kring olagligörandet av nedladdning och dess konsekvenser för unga musikkonsumenter
Piratkulturen pÄ Internet blomstrar, fler och fler svenska musikkonsumenter ser idag nedladdning som sin primÀra konsumtionsform av musik. Samtidig minskar den lagliga skivförsÀljningen och musikindustrin upplever stora intÀktsförluster. Den första juli 2005 trÀdde dock en lag i kraft som innebÀr att det numera Àr olagligt att ladda ner eller tillhandahÄlla musik som inte Àr lagligt utgiven. Denna lag har till syfte att hÀmma den blomstrande piratkultur och den fria distribution av musik- och filmfiler som rÄder pÄ Internet. I praktiken innebÀr detta att den som nu hÀmtar hem eller tillhandahÄller musik- eller filmfiler genom olagliga fildelningsprogram pÄ Internet gör sig skyldig till ett brott.
AffÀrskultur : HÄllbar utveckling genom effektiv kommunikation
Globaliseringen som stÀndigt ökar kan i samband med utveckling av destinationer bli pÄverka de av kulturella interaktionerna pÄ platsen. Förutom att olika nationaliteter befinner sig pÄ en destination sÄ ökar Àven de kulturella olikheterna/de olika nationaliteterna i de företag och organisationer som finns pÄ platsen.Forskning som Àr inriktad pÄ enhetligt samarbete mellan chefer och övriga anstÀllda i organisationer, de mÀnniskor som kommer ifrÄn olika kulturer och som kÀmpar för att förstÄ likheter och skillnader, ökar drastiskt. Globalisering av företag blir mer vanligt vilket gör att företag bör Àndra sin "makeup" till en med mÄngkulturell struktur. Kraven för att utmana kulturella hinder för att nÄ konkurrensfördelar beror pÄ andra grundlÀggande orsaker. NÀr vÀrlden krymper genom globalisering och allt fler mÀnniskor bor och arbetar i andra lÀnder sÄ ökar kontakten med mÀnniskor som kommer ifrÄn mycket diversifierade ursprung.En förbÀttring och hantering av mÀnniskor med olika kulturella ursprung krÀver en utveckling av motivation, ledarskap och produktivitet för att utvecklas sÄ effektivt som möjligt som företag.
De vanligaste bristerna i svensk djurhÄllning : med inriktning pÄ lantbrukets djur och hÀst
SammanfattningStatens Jordbruksverk ansvarar för den centrala kontrollen av djurskyddet i Sverige. De kontrollerar och sÀkerstÀller att samhÀllet fungerar enligt de lagar som riksdagen bestÀmt. De utövar offentlig kontroll, samordnar kontrollmyndigheterna samt ger dem stöd, rÄd och vÀgledning. Sedan 2009 har lÀnsstyrelserna ansvaret för djurskyddskontrollerna i Sverige.Under Är 2010 utförde Sveriges lÀnsstyrelser 12 882 kontroller och det skrevs 1541 förelÀgganden och förbud. Under samma Är uppmÀttes antalet lantbruksdjur- och hÀstföretag till 21 586 med nötkreatur, 17 509 med hÀst, 8 657 med fÄr, 1 695 med svin samt 102 med fjÀderfÀn.
Halter av farliga Àmnen i slam och avloppsvatten i Uddebo
avloppsreningsverk
Uddebo avloppsreningsverk Àr det största i LuleÄ kommun, med ungefÀr 61 000 anslutna personer i LuleÄ tÀtort och omkringliggande byar. Man har haft vissa problem i reningsverket de senaste Ären ? misstankar finns att det kommer in miljöfarliga Àmnen som stör bl.a. de biologiska reningsprocesserna i verket. Dessutom har slammet emellanÄt uppvisat för höga halter av tungmetaller för att det ska fÄ spridas pÄ jordbruksmark.
Intellektuella skulder : Det intellektuella kapitalets dolds kreditsida
Problematiken kring omrÄdet intellektuellt kapital och redovisning Àr i dagslÀget en omdiskuterad frÄga, och diskussionen som förts har i huvudsak fokuserat pÄ det intellektuella kapitalets debetsida och de intellektuella tillgÄngarna. Dock menar en del forskare att pÄ samma sÀtt som företag kan bygga upp intellektuella tillgÄngar kan de Àven bygga upp intellektuella skulder. Om det intellektuella kapitalet ska synliggöras i redovisningen sÄ bör det gÀlla det hela kapitalet och dÀrmed mÄste Àven de intellektuella skulderna identifieras. Syftet med denna uppsats var dÀrför att pröva teorierna bakom intellektuella skulder. Detta gjordes genom att vi som ett första steg försökte utveckla en metod som skulle möjliggöra för en intressent att pÄ ett tidigt stadium kunna se om det gick att finna indikatorer eller eventuella företeelser som kunde visa om ett företag var pÄ vÀg att bygga upp intellektuella skulder.
Hantering av förorenat sediment i Ăstersjöregionen - en sammanstĂ€llning av aktörer och lagstiftningen
Föroreningar till följd av mĂ€nskliga aktiviteter har pĂ„gĂ„tt under Ă„tskilliga Ă„r, i vissa fall började det för flera hundra Ă„r sedan. Till en början var det synliga föroreningar som uppmĂ€rksammades, t.ex. fibrer och fĂ€rgade avloppsvatten, men pĂ„ 1960-talet blev man medveten om att Ă€ven osynliga föroreningar i form av kemikalier kunde orsaka omfattande negativa miljöeffekter. I och med detta stĂ€lldes högre krav pĂ„ att industrierna och kommunerna renade sina utslĂ€pp, vilket medförde en betydande förbĂ€ttring av den yttre miljön. Men Ă€n idag kvarstĂ„r stora problem med förorenade bottensediment.
Riskinventering av kemiska anlÀggningar och farligt gods transporter: En studie inom rÀddningstjÀnsten JÀmtlands insatsomrÄde
Denna rapport har gjorts pÄ uppdrag av rÀddningstjÀnsten JÀmtland och Àr en inventering av riskkÀllor, riskobjekt samt vattenskyddsomrÄden i syfte att identifiera hörgriskomrÄden för kemikalieolyckor i allmÀnhet och för vattenskyddsomrÄden i synnerhet. Förbundet skapades 2004 men saknar idag en gemensam grundplanering för hur det skall möta kemikalieolyckor Àven om enskilda kommuner har kvar sitt "arv" sedan innan förbundstiden.För att skapa ett underlag över vart kemikalier hanteras i samhÀllet inriktades arbetet inledningsvis till att studera lagrum som reglerar kemiska varor. Fem lagrum identifierade som direkt styr verksamheten med farliga Àmnen och fyra av dessa ger en rapporteringsskyldighet som kan skapa en överblick av förekomster och mÀngder. Dessa lagrum Àr:- Miljöbalken 9 kap samt förordning (1998:899) Om miljöfarlig verksamhet och miljöskydd- Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)- Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE)- Sevesolagstiftning (samlingsnamn för flera lagrum som implementerar SEVESO-direktivet frÄn EU).- MSB:s föreskrifter om transport av farligt gods pÄ vÀg och i terrÀng (ADR-S och RID-S)Ur detta beslutades att objekt och kÀllor frÄn LBE, LSO och Sevesolagstiftningen skulle anvÀndas i studien. Objekt ur miljöbalken avgrÀnsades bort pÄgrund av att underlaget Àr utspritt bland omrÄdets kommuner och inte kan hanteras inom rapportens tidsramar.
SammansÀttning pÄ hushÄllsspillvatten frÄn Hammarby Sjöstad:
hushÄllens bidrag av miljöfarliga Àmnen till avloppsvattnet
Hammarby Sjöstad, Àr en ny stadsdel som för nÀrvarande (2003) byggs i södra Stockholm. I Hammarby Sjöstad finns inga industrier och dagvattnet tas omhand separat vilket innebÀr att ett renodlat hushÄllsspillvatten bildas. Det erbjuder sÄledes möjlighet att kontrollmÀta hushÄllens andel av farliga Àmnen i avloppsvattnet och jÀmföra med andra typer av avloppsvatten. BostadsomrÄdet har högt uppsatta miljömÄl och vattenbesparande utrustning har installerats samtidigt som materialval och information ska hjÀlpa till att göra avloppsvattnet frÄn omrÄdet renare Àn frÄn andra omrÄden. Syftet med detta examensarbete var att karaktÀrisera sammansÀttningen pÄ avloppsvattnet frÄn hushÄllen i Hammarby Sjöstad och att dra paralleller till sammansÀttningen pÄ hushÄllsspillvatten i övriga Sverige.
NödvÀrnsrÀtten med fokus pÄ försvarlighetsbedömningen
I det hÀr arbetet behandlas nödvÀrnsinstitutet med inriktning pÄ den försvarlighetsbedömningsom företas, för att avgöra huruvida det vÄld som anvÀnts i sjÀlvförsvar kan anses vararÀttsenligt. SÀrskilt utrymme har Àgnats Ät att beskriva hur denna bedömning pÄverkas av detfaktum att det för den nödvÀrnshandlande funnits andra ur vÄldssynpunkt mindre allvarligahandlingsvÀgar Àn den som anvÀnts för att avvÀrja ett angrepp.FramstÀllningen inleds med att en översiktlig bild av nödvÀrnsrÀtten presenteras. HÀr fastslÄsinledningsvis att nödvÀrn, som stadgas i 24 kap. 1§ BrB, Àr en sÄ kallad objektivansvarsfrihetsgrund. HÀrmed menas att det Àr ovÀsentligt för bedömningen vad dennödvÀrnshandlande hade för uppsÄt med sin handling.
Vad Àr det som krÀvs?
Problem - Det Àr ingen nyhet att mÀnniskor idag överkonsumerar och att jordens resursersakta börjar tyna bort. KlÀdindustrin Àr stÀndigt i debatt om mÀnskliga rÀttigheter angÄendeproduktionen. Barnarbete, lÄnga arbetstider och farliga arbetsplatser Àr exempel pÄ vad somdiskuteras. Fler och fler företag har dock börjat ta sitt ansvar i frÄga om etik och miljö och detses idag som en sjÀlvklarhet bland konsumenter. Problemet Àr dock att konsumenterna intevÀrdesÀtter de hÀr initiativen utan de lÀgger större vikt kring pris och trend.
Nya energibÀrare i fordon: deras pÄverkan pÄ tunnlar och undermarksanlÀggningar vid brand
Idag domineras brÀnsleanvÀndningen av bensin och diesel i fordon. AnvÀndningen av bensin minskar till förmÄn för nya energibÀrare. De nya energibÀrare som tas upp i rapporten Àr batterier, etanol, E85, metanol, biodiesel, biogas, vÀtgas, naturgas, LPG (Liquefied Petroleum Gas) och DME (Dimetyleter). Av de nya energibÀrarna Àr det idag E85 som Àr mest anvÀnt i Sverige, följt av batterier inom hybridteknologin och metangas. De nya energibÀrarna har egenskaper som skiljer sig frÄn de vanliga brÀnslena, bensin och diesel.
RisktrÀd : en undersökning av olycksstatistik bland svenska förvaltningar och risker i samband med trÀd i urban miljö
RisktrÀd Àr ett vÀlanvÀnt begrepp inom den urbana miljön, men hantering och uppföljning av dessa skapar mÄnga frÄgetecken för förvaltare och markÀgare. I bland annat USA och Storbritannien ser domstolar allt hÄrdare pÄ ansvaret för olyckor uppkomma av fallande trÀd. Detta gör att kraven pÄ förvaltningar och markÀgare har höjts vÀsentligt under det senaste decenniet. Dokumentation som till exempel vad som inventerats, hur ofta inventeringen sker och vilka ÄtgÀrder som vidtagits Àr saker som en förvaltare i princip tvingas att göra för att kunna bevisa sin oskuld nÀr ett trÀd faller.
Kraven pÄ dokumentation leder till att mindre förvaltningar kan ha svÄrt för att klara hanteringen av trÀd ekonomiskt eller pÄ samma sÀtt som större förvaltningar kan. Förvaltningar kan dock oavsett storlek komma lÄngt i sin riskhantering av trÀden genom att göra det mest nödvÀndiga.
Barn i den fysiska planeringen, barnplan för Eslövs tÀtort : med fokus pÄ rörelsefrihet, sÀkerhet och tillgÀnglighet
Den fysiska nÀrmiljön Àr viktig för alla mÀnniskor men sÀrskilt viktig för barns utveckling. Barn utgör ungefÀr 20 % av vÄr befolkning och Àr en heterogen grupp med olika behov och förutsÀttningar. Barn har bland annat enligt FN:s barnkonvention och Plan- och bygglagen rÀtt att delta i den fysiska planeringen. Historiskt har barns medverkan och utrymme i den fysiska planeringen varit begrÀnsad. Först pÄ 1960-talet fick barndomen ett egenvÀrde, som stÀrktes ytterligare nÀr FN:s barnkonvention antogs Är 1990.