Sökresultat:
952 Uppsatser om Miljöetik - Sida 47 av 64
Svenska kommuners redovisning av sociala upplysningar?
Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit mer uppmÀrksammat pÄ senare tid, dels genom stor medial uppmÀrksamhet och dels för att organisationerna har blivit mer medvetna om att intressenterna inte enbart efterfrÄgar redovisning av finansiell information. CSR kan delas in i tre olika omrÄden: socialt, etiskt och miljö, dessa omfattar organisationens helhet. Redovisning av CSR kan benÀmnas som sociala upplysningar. Denna redovisning kan se olika ut pÄ grund av olikheter mellan offentlig och privat sektor. CSR fÄngade vÄrt intresse i och med dess aktualitet.
Filosofi med barn: etisk argumentation, logiskt tÀnkande och sprÄkutveckling
Examensarbetet syftar till att beskriva och analysera yngre elevers uttryck av etisk argumentation och logiskt tÀnkande frÄn studiens inledningsskede till dess slutskede fem veckor senare, samt till att undersöka och beskriva vilken betydelse bild kan ha som uttrycksmedel vid etisk argumentation, för elever i lÀgre Ärskurser. Vidare syftar arbetet till att besvara hur ett passande arbetssÀtt och innehÄll skulle kunna utformas för att elever i de lÀgre Ärskurserna ska utveckla sin etiska argumentation och sitt logiska tÀnkande, samt sin förmÄga att uttrycka sig inom dessa tvÄ omrÄden. Inom centrala delar av studien har jag anvÀnt mig av relevanta steg inom kvalitetsredovisning i avsikt att försÀkra arbetets validitet och reliabilitet, och datainsamlingen har skett genom observationer, kvalitativa intervjuer, enkÀter och gruppsamtal. Arbetet genomfördes i en skolklass, Ärskurs 2, under fem veckors tid, och resultaten har visat en ansenlig positiv förÀndring i elevernas uttryck av skriftlig etisk argumentation. Exempelvis har antalet elever som skriftligt har uttryckt argument för stÀllningstaganden ökat i stor utstrÀckning.
Social integration av barn med autism i den svenska kommunala grundskolan - Sociala relationer och acceptans mellan barn
Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.
Den Kriminelle : Rationalisering, kausalitet, motiv och moral i före detta kriminellas berÀ?ttelser
Under flera decennier har svensk media fascinerats av politiska skandaler. VÄra svenska politiker har blivit hÄrt kritiserade och varje steg de tagit har blivit granskat. Jag har studerat fyra stycken svenska politiker som har skapat skandaler enligt svensk media. Den hÀr uppsatsens syfte var att undersöka vilka strategier dessa fyra politiker anvÀnt sig av för att försvara sig sjÀlva eller sin politik. Detta Àr intressant ur ett retoriskt perspektiv dÄ jag studerat hur dessa politiker agerat för att Äteruppta förtroendet hos svenska folket.
Sjuksköterskans möte med etiska situationer och problem
I den dagliga vÄrden möter sjuksköterskan stÀndigt situationer som har ett etiskt perspektiv. En utvecklad personlig etisk förmÄga och en god kÀnnedom om egna och andras vÀrden Àr en betydelsefull del vid dessa möten. För att kunna möta etiska problem mÄste ocksÄ den egna och patientens sÄrbarhet uppmÀrksammas och reflekteras. SÄrbarheten kan ses som en tillgÄng, men kan ocksÄ upplevas som en pÄfrestning som leder till kÀnslomÀssig stress och ohÀlsa. PÄ grund av denna pÄfrestning Àr det betydelsefullt att identifiera de situationer som sjuksköterskan uppfattar som etiskt problematiska samt beskriva upplevelsen av dessa för att kunna ge patienten en bÀttre vÄrd.
Islam pÄ universitetet. En innehÄllsanalys av islamisk predikan pÄ Chalmers
This paper analyzes the content of eight Islamic Friday-sermons, held at Chalmers Technical University in Gothenburg in spring 2010, organized by Chalmers Islamiska Förening (CIF) (Chalmers Islamic community).The forces of globalization, the accessibility of information and the Internet have given rise to discourses and movements that know no national boundaries. The accessibility of these global movements and discourses through media, Internet, etc., affect the way Muslims in Sweden interpret and practice their religion. Thus, this paper includes discussions and descriptions of global Islamic revivalist-movements, and relates the contents of the sermons at Chalmers to these movements. In the sermons, the imams often discuss the concept of a global Muslim community, the umma, and their perceptions of the prescribed ethics linked to this community. They often relate this discussion of ethics to frequently discussed issues in the West such as equality, justice and ethical standards in war.
Barns inflytande i förskolansmusikverksamhet : FörskollÀrares syn pÄ barns egen musikkultur
Syftet med detta examensarbete var att undersöka nÄgra förskollÀrares instÀllning till barns inflytande i förskolans musikverksamhet. De frÄgestÀllningar som besvarades i arbetet var: Hur pÄverkar förskollÀrarnas barnsyn vilket inflytande barn fÄr i förskolansmusikverksamhet? Vilka möjligheter och hinder ser förskollÀrarna för barns inflytande över förskolans musikverksamhet? Vilket vÀrde sÀtter förskollÀrarna pÄ barns egen musikkultur, samt hur tar de tillvara denna i pedagogiskt syfte? Den metod som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att alla förskollÀrarna har goda intentioner nÀr det kommer till barns inflytande, men i praktiken lever de inte alltid upp till dessa. De begrÀnsar istÀllet barnen genom vilka möjligheter de erbjuder i frÄga om handlingsutrymme och material.
Kunskap eller bara talang? En begreppsanalys av fronesis i omvÄrdnad
Inledning: Begrepp som ?tyst kunskap?, ?praktiskt vetande?, ?erfarenhetsbaserad kunskap? samt ?fronesis? har förekommit under sjuksköterskeutbildningen men fördjupning och praktisk förankring saknades av dessa begrepp. Upplevelsen var att fokus i de praktiska lÀrandemomenten lades pÄ ett tekniskt kunnande, pÄ bekostnad av kunskaper kring det mellanmÀnskliga mötet. Detta skapade en diskrepans mellan utbildning och arbete eftersom det förvÀntas att sjuksköterskan ska besitta denna form av kunskap i arbetslivet. Med denna kunskapsbrist försvÄras förstÄelsen för vad ord som empati, etik, moral och lyhördhet har för betydelse för god omvÄrdnad samt hur det Àr relaterat till det praktiska utförandet.
Sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjÀlp i palliativ vÄrd - En kvalitativ litteraturstudie
Bakgrund: Sjuksköterskans kunskaper, förhÄllningssÀtt, etiska principer och
medkÀnsla betyder mycket, inte bara för patienten utan Àven för patientens
anhöriga i livets slutskede. Dessa faktorer spelar Àven en stor roll för att
sjuksköterskorna ska kunna ta stÀllning vid passiv dödshjÀlp. Passiv dödshjÀlp
förekommer i Sverige och Àr tillÄten. Denna form av dödshjÀlp innebÀr att en
behandling avbryts eller inte sÀtts in pÄ sjukvÄrdens initiativ, patientens
eller anhörigas begÀran. Syfte: Syftet Àr att belysa faktorer som pÄverkar
sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjÀlp inom palliativ vÄrd.
Relationsmarknadsföring och KundpÄverkan: Den personliga bankmannen - rÄdgivare eller försÀljare?
Problem: Bankerna har i en situation med ökande konkurrens anammat en relationsmarknadsföringsstrategi för att genom denna ansats bÀttre kunna tillfredsstÀlla kunderna och dÀrmed stÀrka marknadsandelarna. Vid denna strategis tillÀmpning tillskrivs den personliga bankmannen en central, men ocksÄ mycket komplicerad roll. Hon eller han stÀlls följaktligen inför uppgiften att balansera de krav som organisationen har pÄ vinst och lönsamhet med de finansiella önskemÄl och behov som kunderna har. Emellertid kan denna dubbla uppmÀrksamhet resultera i att bankmannen, för egen kortsiktig vinning, exploaterar och pÄverkar kundens svagare situation vilket kan medföra att strategin i ett lÀngre perspektiv undergrÀvs. Syfte: Att klargöra huruvida bankerna och de personliga bankmÀnnen Àr medvetna om problemen med pÄverkan, samt att utreda ifall de agerar för att förhindra att kunderna utnyttjas och pÄ vilket sÀtt detta i sÄ fall sker.
SPINDELN I N?TET Rekryterarens anpassning i m?tet mellan arbetsgivare och arbetstagare
Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa
arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess
beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens
olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en
sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en
lyckad rekrytering.
Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att
man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation
sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande.
Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa
intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.
Det finns en hel karta av pÄverkansmetoder : Gymnasieelevers pÄtryckningar i betygssÀttningsprocessen
The setting of pupils' final grades in the Swedish upper secondary school system is the responsibility of their teachers and once grades are set, they are not open to appeal. This can be compared with the British system where an external, central examination board sets the final grades based on the result of externally marked examinations (A-levels). These grades are then open to appeal if it is felt that an injustice has been made.This research paper has been an investigation into how pupils in one Swedish upper secondary school attempt to influence their teachers in the grade-setting process and how these teachers are affected by these different methods. Five teachers in total were interviewed in a qualitative case study. The study has also taken up the controversial issue of how grades, which are set individually by thousands of teachers across the country, can be deemed to be fair and equivalent.The study revealed that pupils employ many different methods when trying to influence their teachers in the grade-setting process e.g.
LIVET MED EN IMPLANTERBAR DEFIBRILLATOR : En litteraturstudie om patienters livsupplevelser och tankar inför livets slutskede
Bakgrund: En implanterbar defibrillator kallas ocksÄ Implantable Cardioverter Defibrillator och förkortas ICD. ICD kan förhindra plötslig hjÀrtdöd. Den vanligaste indikationen för att fÄ en ICD Àr en bakomliggande hjÀrtsjukdom med hög risk för livshotande rytmrubbningar. ICD-behandling blev 1985 godkÀnd för kliniskt bruk. ICD ökar patientens fysiska förmÄga men kan medföra flera orosmoment.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ICD samt att beskriva patienters tankar inför livets slutskede med ICD.Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar.
Skolmedling: en komparativ, metod- och lagstudie
Syftet med detta arbete har varit att utreda vad skolmedling Àr och att visa hur den kan anvÀn-das som en alternativ konfliktlösningsmetod i skolan. Jag har Àven gjort en granskning av rÀttslÀge. Varför ska skolor eller nÄgon annan anvÀnda medling? PÄ denna frÄga finns det flera svar. Medling Àr oftast ett snabbare sÀtt att lösa konflikter Àn den traditionella rÀttsprocessen.
Vad pÄverkar dagens sociala barnavÄrd? : Historia eller försvÄrande omstÀndigheter
Syftet med denna uppsats Àr att visa hur historien kring barnavÄrden pÄverkat dagens sociala barnavÄrd, vilka förÀndringar som har skett och vilka Àldre syn- respektive arbetssÀtt som finns kvar. Vi vill Àven undersöka dagens intentioner med det sociala barnavÄrdsarbetet, finns det eventuella hinder som försvÄrar dessa?Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning av socialtjÀnstens barnavÄrds historia, lagförÀndringar, förhÄllningssÀtt, etik och ungdomars röst. Detta mynnar sedan ut i hur det sociala arbetet ser ut idag med fokus pÄ socialsekreterarnas arbete med barn, unga och deras familjer. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat tre socialsekreterare ifrÄn tre medelstora kommuner i södra delen av Stockholm.I vÄrt resultat och analysdel har vi anvÀnt oss av bakgrunden, tidigare forskning, teoretiska perspektiv samt vÄrt intervjumaterial.