Sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjälp i palliativ vård - En kvalitativ litteraturstudie
Hälsa och vårdvetenskapHealth and health scienceEtikEutanasiKvalitativInnehållsanalysLivsuppehållandeVårdPalliativSederingPassivDödshjälpUppfattningar
Bakgrund: Sjuksköterskans kunskaper, förhållningssätt, etiska principer och
medkänsla betyder mycket, inte bara för patienten utan även för patientens
anhöriga i livets slutskede. Dessa faktorer spelar även en stor roll för att
sjuksköterskorna ska kunna ta ställning vid passiv dödshjälp. Passiv dödshjälp
förekommer i Sverige och är tillåten. Denna form av dödshjälp innebär att en
behandling avbryts eller inte sätts in på sjukvårdens initiativ, patientens
eller anhörigas begäran. Syfte: Syftet är att belysa faktorer som påverkar
sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjälp inom palliativ vård. Metod:
En litteraturstudie genomfördes, baserad på sju vetenskapliga artiklar med
kvalitativ metod. Analysen inspirerades av den analysmetod som beskrivits av
Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom följande
kategorier; patientens lidande, konsekvenser, patientens önskan, erfarenheter,
brist på inflytande, etiska dilemman, patientens livskvalitet och legalisering
av eutanasi, som har betydelse för sjuksköterskors inställning till passiv
dödshjälp. Patientens lidande och de återstående alternativen som t.ex.
patientens egen önskan för att lindra lidande var avgörande för acceptansen av
passiv dödshjälp i en viss situation.
Slutsats: De flesta sjuksköterskor hade en positiv inställning till passiv
dödshjälp eftersom det i slutändan bidrog till en god död och att själva
dödsprocessen kunde ske smärtfritt.