Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad. Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort. Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation. Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive konsumenter, i leverant?rskedjan. Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.

Idag kopplas ofta etik inom användarmedverkan till behovet av användare i utvecklingsstadiet av IT-produkter. Det är svårt att hitta etiska riktlinjer för bemötande av användare genom en projektprocess. I denna studie hanterades detta genom att identifiera etiska temaområden relaterade till bemötande och samarbete med användare genom en litteraturstudie. Studien syftar till att undersöka hur praktiker hanterar utmaningar som de upplever vid användarinvolvering i ett IT-projekts olika stadier. Den syftar även till att ge praktiker stöd vid upptäckt och hantering av etiska utmaningar.

Sammanfattning Syfte:Syftet med vår undersökning var att skapa förståelse för hur företag arbetar med etiska och moraliska frågor i samband med ekonomistyrning. Metod:Vår undersökning har gjorts i tre svenska företag genom personliga intervjuer med personer i chefs- eller ledarposition på varje företag. Den insamlade empirin har sedan sammanställts och analyserats genom att jämföra den med vårt teoriavsnitt. Slutsats:Vi har kommit fram till fyra punkter som enligt vår undersökning är centrala för arbetet med etiska och moraliska frågor i de företag vi undersökt. Dessa är värderingar, förståelse, ledarskap och företaget.

Genom åtta intervjuer med pedagoger, som alla undervisar i livskunskap, samt en intervju med rektorn på den utvalda skolan har vi i denna undersökning velat ta reda på hur dessa tolkar begreppet livskunskap och hur pedagogerna arbetar med ämnet i skolan. Vi ville även undersöka varför det finns ett behov av livskunskap på schemat. För att se om den teoretiska synen motsvaras av den praktiska vekligheten har vi även observerat fem lektioner i livskunskap. Resultatet visar att definitionerna av livskunskap är många men att det finns några gemensamma nämnare. Livskunskap beskrivs som bland annat, etik och moral, dagsaktuella händelser, social träning, konflikthantering och skolans värdegrund.

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför studenter väljer att fuska och vilka skäl de anger till detta handlande. Jag har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka skäl eller förklaringar till fusk anger studenterna som fuskar? Vad kan påverka studenten att välja fusk? Skapar dagens individualiserade samhälle en studiesituation där fusk blir ett medel för karriär? Undersökningen har genomförts med hjälp av en mångmetodologisk ansats där två former av textanalys (innehållsanalys och argumentationsanalys) används. 82 protokoll från landets disciplinnämnder behandlade år 2006 har studerats. 17 av Sveriges högskolor och universitet finns representerade bland dessa.

Syftet med denna studie är att diskutera de etiskt och miljömässigt präglade kärnvärdena vid skapandet av såväl nya som etablerade varumärken (inom ett företag). En diskussion leds kring det etiskt försvarbara varumärket i samband med den rådande lågkonjunkturen (2008-2009). Ur ett kommunikativt såväl som ur ett samhälleligt perspektiv har dagens konsumentmarknader fått ökad fokus på varumärken och hur dessa konstrueras. Att idag etablera ett nytt varumärke, eller uppehålla sin tidigare status, är en utmaning för företaget. Dagens samhällsintresse är riktat mot företags ansvarstagande, etik, miljö och lågkonjunktur.

Etiska frågor griper in i varje människas liv och det blir allt viktigare för individens självkännedom att få bearbeta dessa frågor. För att klara av det behövs kunskap och redskap att utveckla vår förmåga till kritiskt tänkande. Osäkerheten är stor idag och det är inte lika självklart vilka värderingar och normer vi ska leva efter. Forskning visar också att barns intresse för etik och livsfrågor ökar, samtidigt som de känner en växande vilsenhet. Vi lärare blir allt viktigare personer som tillsammans med hemmet ska påverka och ansvara för elevernas framtid.

"The choreography of fear" is a discourse-analysis study which focus at how young men speaks about fear, threat and violence in the public everyday life. The study adopts socialcontructionism as theoretical approach and also uses theories about gender, hegemony masculinity, fear as a social constructed phenomenon and moral-panic. The study is based on qualitative interview whit young men in age 18-30 and the method is mainly discourse-psychology. The section of Analysis discuss subjects as what and whom the young men consider to be a threat and which areas in the public space they consider to be dangerous and how they choose to handle the menace. The Analysis also focuses on how the informants speak about fear, how they define fear and what they consider arouse fear..

En kvalitativ socialpsykologisk uppsats med syfte att belysa betydelsen av gemenskap och detsociala i missbrukares process av tillfrisknande. Det empiriska materialet grundas i tio nyktramissbrukares livsberättelser, med vilka vi kommit i kontakt med genom organisationen VågaVa. Parallellt med vårt huvudsyfte vill vi också spegla denna stödorganisation. Den övergripande analytiska ramen diskuterar social aktivitet, etik, gemenskap i förhållande till kampen mot missbruket, vi lyfter även fram vikten av stöd- och samtalsgrupperna Nyktra Narkomaner och 12-stegsprogrammet. Teorierna som appliceras på materialet är R.

Vi har i detta examensarbete samarbetat med den nordiska koncernen COOP Norden, enheten för Hälsa och Miljö.I rapporten utreder vi Coop's möjligheter att med hjälp av modern information's- och kommunikationsteknik förverkliga sina målsättningar angående transparen's och hållbarhet. Att göra det osynliga synligt är ärendet i aktuella undersökningar som diskutera's i rapporten. När konsumenter köper varor i affären vet de sällan hur dessa genom sin livscykel påverkat(eller kommer påverka) människor, djur och miljö. Är det möjligt att ge lättillgänglig varuinformation av denna typ till konsumenterna, i möjlig förlängning av den hjälp som befintliga ekologi-, etik- och miljömärken ger?.

Genom att titta på tre stycken TV-program; Arga Snickaren, Lyxfällan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad är det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan få. För att förstå och analysera mitt material har jag använt mig av de teoretiska utgångspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfär, experter och coacher samt moral. Jag har valt att titta på TV-programmen och därefter jämföra materialet för att förstå och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har använt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgångspunkt för att förstå uppbyggnaden av TV-programmen. Experterna/coacherna verkar på olika sätt i respektive TV-program. Den gemensamma nämnaren är att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt från renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan där experten fostrar deltagaren i att förändra sitt beteende och bli en god samhällsmedborgare, allt enligt normen.

Etik efterfrågas inom många områden, i företagsvärlden, inom vården och inom politiken. Denna uppmärksamhet har bidragit till att forskning kring ämnet har ökat, däribland forskning kring vilka faktorer som kan påverka en individs etiska uppfattning. Syftet med denna studie är att undersöka om demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet hos studenter leder till skillnader i den etiska uppfattningen av givna situationer inom arbetslivet. De demografiska faktorer vi undersöker är kön, ålder, inriktning på utbildning och antal påbörjade terminer på universitetet. Vidare tänker vi diskutera kring vad de eventuella skillnaderna i etisk uppfattning kan få för följder.

Domestication has resulted in the ability for animals to adapt to environments created by the human over time. The behavior differs very little between wild and domesticated animals, but the difference seen is how often and to what degree a behavior is performed. The need for efficiency in modern animal production has led to welfare problems in the productionsystems where the animals have difficulties coping with their environment. Attempts to environmentally adapt individuals by selection for reduced frequency of natural behaviours have been made. These have shown that natural behaviours are complex and are controlled by several different mechanisms, making selection for reduced natural behavior difficult, and it may also lead to unwanted and abnormal behaviours.

People?s perceptions about health are very complex. In today?s society there is a moral value in being healthy, and a healthy person is seen as a person with strong willpower and self-discipline. But people also tend to go against the norm in the society to experience autonomy and therefore choses to live unhealthy.