Studien undersöker hur religionsundervisning kan utvecklas för att göra det mer intresseväckande för eleverna i gymnasiet. Genom tre intervjuer med både elever och en lärare har synen på religionsundervisning kommit fram. Utifrån olika tema har intervjuerna analyserats i relation till teoretisk bakgrund. Detta för att uppnå syftet och målen med denna uppsats nämligen att svara på hur man kan diskutera och reflektera kring elevernas religionsundervisning samt hur man få undervisningen mer närvarande för eleverna. Med närvarande menar jag relationen mellan elevernas deras vardagsliv och religionskunskap.Ulf Sjödin och Jönsson Rune, Perssons Liljefors Bodil har ägnat sig åt studier om religionskunskap engagemang i grundskolan.

Title:A study of ?Situational followership?.Level:Final assignment for Bachelor Degree in Business AdministrationAuthor:Lykke SilfwerbrandSupervisor:Jonas KågströmDate:2011 ? JanuaryAim:This study looks at the new concept: ?situational followership?. It discusses howfollowership and leadership are connected and takes the approach of the follower. The studymainly looks into the following questions:·How can situational followership can be described?·What is the most important parameter for a follower?·Does the choice of leader differ according to the situation?·How is situational leadership and situational followership connected?Method:This is a qualitative study with ten respondents.

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det är möjligt att bygga upp en kursmall i en lärplattform, i det här fallet It´s learning, som ska kunna användas av lärare för att bygga upp både distanskurser och närundervisningskurser. Fokus lades på att dels hitta minsta gemensamma nämnare för en sådan kursmall och dels på att vidareutveckla arbetet med It´s learning på Örkelljunga Utbildningscentrum där jag är anställd. Undersökningsgruppen var i första hand lärare med sina kunskaper och erfarenheter av undervisningen både på distans och i klassrummet, i andra hand elever med sitt behov att ha insyn i vad som gjordes, vad som ska göras, vad har man missat och vilket är resultat av deras lärandearbete i form av lärarens feedback och betyg. Metoder som användes var enkät, intervjuer och samtal. Arbetets slutsats är att man kan, med en kursmall som grund, bygga upp både distanskurser och närundervisningskurser i It´s learning, det kräver dock mycket tid och engagemang från lärarnas sida då mallen ska fyllas på med vettigt undervisningsmaterial och planeringen synliggöras för eleverna. Allt handlar inte bara om tid och engagemang, även bristande datakunskaper hos en del av undervisarna är ett grundproblem som måste övervinnas. Projektet utmynnade i att de flesta av mina kollegor började använda sig av lärplattformen, dock ej alla som målsättningen var från början. Kursmallen underlättade arbetet initialt men den stora insatsen ligger under årets lopp då varje påbörjad kurs ska fyllas på med lektionsplaneringar och digitalt undervisningsmaterial av hög pedagogisk kvalité. Nyckelord: lärplattform, utbildningsplattform, It´s learning, distansundervisning, närundervisning, kurs, struktur, kursstruktur, kursmall.

Under senare tid har det i samhället varit ett enormt fokus på jordens miljöhot och det har förts en het debatt kring exempelvis klimatförändringarna. Dessa frågor har idag kommit att bli mer oroande än någonsin förr. Denna uppmärksamhet har bidragit till att det uppstått ökade krav på företagen och deras miljö- och sociala ansvar gentemot omvärlden, vilket tvingat dem att se över vad verksamheten har för effekter på omgivningen. Som svar på samhällets ökade krav på transparens har det blivit alltmera vanligt att företagen upprättar en hållbarhetsredovisning där de redogör för deras miljömässiga och sociala påverkan. I Sverige är upprättandet av en hållbarhetsredovisning ett frivilligt åtagande från företagens sida.

Studien undersöker hur religionsundervisning kan utvecklas för att göra det mer intresseväckande för eleverna i gymnasiet. Genom tre intervjuer med både elever och en lärare har synen på religionsundervisning kommit fram. Utifrån olika tema har intervjuerna analyserats i relation till teoretisk bakgrund. Detta för att uppnå syftet och målen med denna uppsats nämligen att svara på hur man kan diskutera och reflektera kring elevernas religionsundervisning samt hur man få undervisningen mer närvarande för eleverna. Med närvarande menar jag relationen mellan elevernas deras vardagsliv och religionskunskap.Ulf Sjödin och Jönsson Rune, Perssons Liljefors Bodil har ägnat sig åt studier om religionskunskap engagemang i grundskolan.

Gamification tar sikte på att spels engagerande förmåga borde kunna användas i andra sammanhang än endast i spel, som till exempel på företag, för att engagera kunder eller anställda. Gamification som riktar sig mot företagets anställda kallas intern gamification och har under de senaste åren ökat i användning. På företag är sociala motiv ofta en viktig drivkraft bakom människors beteenden. Sociala motiv syftar till viljor som relateras till grupper, som till exempel viljan att prestera bättre än andra i en grupp, eller viljan att passa in i en grupp. Trots att socialamotiv ofta är en viktig drivkraft på arbetsplatser saknas studier kring hur intern gamification kan väcka motivation genom sociala motiv.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Medverkan som en väg till hållbart samhälle är centralt i Agenda 21. En av riktningslinjerna i det lokala Agenda 21-arbetet är att det ska säkras ett nedifrån- och upp-perspektiv, med bred medverkan från invånarna. En reell medverkan betyder att människor aktivt deltar i alla faser och processer som berör deras lokalmiljö, från planering till förvaltning. Denna rapport baserar sig på antagandet att lokalt engagemang är en grundläggande förutsättning för medverkan. Den centrala frågeställningen är att finna vad som påverkar och stärker lokalt engagemang.

Syftet med projektet var att undersöka om elever kan motiveras i skrivprocessen och i elevrespons med hjälp av Internet, dator och bloggteknik. Syftet var även att se om undervisningen kunde individualiseras i högre grad med hjälp av dessa medier. Projektet utfördes i svenskundervisningen i en klass sju under fyra veckor. Eleverna arbetade med att fördjupa sig i sagogenren, producera egna sagor samt ge varandra konstruktiv kritik i form av bloggrespons. Eleverna observerades under arbetet och fem individer valdes ut för en närmre observation och intervju angående motivation och engagemang.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna, trots att de ibland använder språkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn på lärandet, beskriver ett arbetssätt med som också rymmer en sociokulturell inriktning. Lärarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Lärare i förskolan och skolan möter föräldrar i utvecklingssamtal en till två gånger per år och vi vill genom denna studie undersöka hur de beskriver kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal.Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver utvecklingssamtal i förskolan och skolan samt mötet som sker mellan lärare och föräldrar i samtalet.En kvalitativ studie har genomförts genom intervjuer med fyra lärare i förskolan och fyra lärare i skolan. I resultatredovisningen, under sex olika avsnitt, sammanställer vi de beskrivningar vi erhållit och varje avsnitt avslutas med en sammanfattning.Resultatet visar att lärares beskrivningar angående kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal inte skiljer sig nämnvärt. Det framkommer att alla intervjuade är överens om att föräldrars engagemang i utvecklingssamtal skiljer sig åt, majoriteten av lärarna förespråkar ett större engagemang från föräldrars sida. De anser att ett gynnsamt utvecklingssamtal för både dem och föräldrar innebär ett samspel där de tillsammans diskuterar barnets situation och kommer fram till lösningar på eventuella problem. För att skapa ett gynnsamt utvecklingssamtal är tillit och förtroende viktiga komponenter, likaså att båda parter är väl förberedda.

I samhället finns oro över den digitala utvecklingens framfart där fokus läggs alltmer på att skapa innovation, vilket är en tillgång ur konkurrenssynpunkt men där individers behov och förutsättningar bortses från. Den snabba utvecklingen kan medföra att individer med låg förståelse och acceptans av informations- och kommunikationsteknik riskerar att hamna utanför samhället. Seniorer är den åldersgrupp vilken har benägenhet att besitta en lägre förståelse och acceptans för den digitala utvecklingen. Detta är ett aktuellt dilemma eftersom ett fungerande samhälle förutsätter att alla individer ska kunna använda sig av de samhälls- och kommersiella tjänster som finns att tillgå. Till följd därav är det oumbärligt att utveckla användbar informations- och kommunikationsteknik vilken möter slutanvändares behov och förutsättningar.

SammanfattningSyfte och frågeställningarDenna studie syftar till att undersöka vilket syfte lärare i idrott och hälsa har med olika typer av feedback. Studien ämnar även undersöka hur elever uppfattar att de påverkas av lärargiven feedback samt undersöka om de olika formerna av feedback tas emot olika beroende på om eleven är kille eller tjej.Vilka intentioner har lärare med sin verbala feedback till elever?Vilka känslor uppkommer hos elever vid olika typer av lärargiven feedback?Hur påverkas elevers engagemang vid olika typer av lärargiven feedback?Tas den lärargivna feedbacken emot olika beroende på om eleven är tjej eller kille?MetodI studien anva?nds två metoder. Intervju används för att besvara den fo?rsta fra?gesta?llningen medan enka?t anva?nds fo?r att besvara den andra, tredje och fja?rde fra?gesta?llningen.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.