Sök:

Sökresultat:

848 Uppsatser om Miljödirektiv - Sida 42 av 57

?Corporate Social Responsibility : ?Hur nÄgra svenska storbankers CSR-arbete implementerats pÄ lokal nivÄ och vilka effekter som orsakats av CSR-arbetet pÄ samma nivÄ

?SAMMANFATTNINGTitel: Corporate Social Responsibility, Hur nĂ„gra svenska storbankers CSR-arbete implementerats pĂ„ lokal nivĂ„ och vilka effekter som orsakats av CSR-arbetet pĂ„ samma nivĂ„.Kursen: Magisteruppsats i företagsekonomi, FÖA 400, 15 hpFörfattare: Gulafat Guliyeva gga09001@student.mdh.seGeorges Yenga Muhindo gya09001@student.mdh.seSeminariedatum: 2010-09-30Handledare: Esbjörn SegelodNyckelord: CSR, socialt ansvar, företagsetikSyfte: Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka hur nĂ„gra svenska storbankers CSR- arbete implementerats pĂ„ lokal nivĂ„. Dessutom vill vi Ă€ven undersöka vilka effekter som orsakats av CSR-arbetet pĂ„ det lokala planet.Metod: Data har samlats in via intervjuer styrda av en intervjumall med öppna frĂ„gor samt en webbaserade enkĂ€t (Survey Monkey).Slutsats: Vi kom fram till att koncernövergripande policies inom CSR-omrĂ„det implementeras pĂ„ lokal nivĂ„ i form av riktlinjer, direktiv och vĂ€rderingar som lokala kontorschefer tillĂ€mpar i sina dagliga verksamheter. Vi har mĂ€rkt att kreditpolitiken och kreditprocessen Ă€r en av viktigaste instrument genom vilka CSR-arbetet implementeras.CSR-dokumenten Ă€r viktiga men lider likvĂ€l av brister i det att de till vissa delar var obegripliga för nĂ„gra av kontorscheferna. Dessutom har det varit omöjligt att bekrĂ€fta nĂ„gon implementering av huvudkontorets CSR-arbete vid nĂ„gra av de lokala bankkontoren.Vad gĂ€ller effekterna har vi för nĂ„gra av bankerna kunnat notera ett positivt eller begrĂ€nsat genomslag i de omrĂ„den dĂ€r de verkar.

Slöjda för historien? - Levandegöra historieundervisningen

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka vad slöjdlÀrare och lÀrare som undervisar i historia pÄ grundskolan, skolÄr 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska Àmnet historia och det praktiska Àmnet slöjd. Undersökningen svarar pÄ frÄgorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlÀrare samarbeta för att levandegöra historieÀmnet? Hur skulle ett grÀnsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkÀt till textillÀrarlistan, ett forum för textillÀrare, har jag fÄtt svar pÄ vilka möjligheter och hinder som uppstÄr eller kan uppstÄ för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger Àven en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist pÄ erfarenheter ger ocksÄ en bild om hur det ser ut pÄ olika skolor, vilket överensstÀmmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har anvÀnt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieÀmnet, slöjdÀmnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning.

Fördelningsnyckeln i CCCTB : Medlemsstaternas möjlighet att konkurrera pÄ lika villkor

Efter ett 10 Ärigt arbete mot att harmonisera direkt beskattning inom EU har Kommissionen lagt fram ett förslag till direktiv avseende en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB). Syftet med förslaget Àr att företag som bedriver grÀnsöverskridande verksamhet endast ska behöva följa en regeluppsÀttning samt arbeta gentemot en skattemyndighet. Tanken Àr att resultaten frÄn alla koncernens bolag inom EU slÄs samman och sedan portioneras ut till koncernföretagen genom en fördelningsnyckel.Kommissionen har angivit att konsolideringen ska medföra att medlemsstaterna kan konkurrera pÄ lika villkor och att fördelningen av skattebasen ska ske rÀttvist mellan medlemsstaterna. Det finns medlemsstater som Àr osÀkra pÄ förslagets konsekvenser och medlemsstaternas konkurrensmöjligheter efter förslagets antagande. DÀrav, Àr syftet med uppsatsen att utreda om fördelningsnyckeln i förslaget medför att skattebasen fördelas rÀttvist mellan medlemsstaterna genom att medlemsstaterna har möjlighet att konkurrera pÄ lika villkor pÄ den inre marknaden.Fördelningsnyckeln bestÄr av tre komponenter; arbetskraft, tillgÄngar och försÀljning.

Slopad revisionsplikt = ökad andel aktiebolag?

Alla aktiebolag i Sverige mÄste idag anvÀnda sig av minst en revisor vilken har till uppgift att granska bolagets Ärsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkstÀllande direktörens förvaltning. Hösten 2006 lÀmnade regeringen in ett beslut om att genomföra en utredning med syfte att lÀmna förslag om hur Europaparlamentets och rÄdets direktiv om lagstadgad revision ska genomföras i svensk rÀtt.Slopandet av revisionsplikt för de smÄ bolagen har till syfte att, genom sina kostnadssÀnkningar, stÀrka de smÄ företagens konkurrenskraft. Genom att göra regelverken enklare och ta bort de regler som leder till kostnader som kan uppfattas som onödiga hoppas man uppnÄ detta. Av denna anledning har man i mÄnga lÀnder i Europa tagit bort revisionsplikten för de minsta företagen.I debatten om revisionspliktens avskaffande lyfts ofta de höga kostnaderna fram som en av de viktigaste anledningarna till att slopa revisionsplikten. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur belastande revisionskostnaden egentligen Àr för mikrobolagen.

Starka varumÀrkens betydelse och innebörd för konsumenten - ett hinder för hÄllbar konsumtion?

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid anvÀndandet av olika styrmodeller och dÀrför Àr det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det Àr Àven viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och vÀlja den rÀtta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer anvÀnder sig av styrmodeller som inte Àr kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger pÄ olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att, via enkÀtstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mÄl- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i Àgandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill Àven veta hur det tar sig i uttryck.

Styrningens pÄverkan pÄ butikschefers motivation

Bakgrund: Sedan 1990-talet har de stora klÀdkedjorna tagit allt större marknadsandelar, vilket i sin tur har lett till att klÀdbranschen blivit mer centraliserad. PÄ grund av detta blir butikschefen, som har huvudansvaret för butiken, mer styrd i sitt arbete. Butikschefen har mÄl att förhÄlla sig till samtidigt som han eller hon blir styrd i sina handlingar för att uppnÄ mÄlet.Syfte: Syftet Àr att genom intervjuer ge en förstÄelse för hur butikschefers motivation pÄverkas av den utformade styrningen och redogöra för vilka motivationsfaktorer butikscheferna finner mest motiverande i sitt arbete.Genomförande: Studien har genomförts genom sex semistrukturerade intervjuer med butikschefer och Àr i och med det en kvalitativ metod. Detta metodval möjliggör att studera butikscheferna mer pÄ djupet. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats med hjÀlp av teoriramen i studien.

VÀrdet av information : En diskussion om för- och nackdelarna med informationsreglering

För att upprÀtthÄlla förtroendet för den finansiella marknaden och dess aktörer stÀller det krav pÄ fri konkurrens och lika informationsflöde för alla. Detta i egenskap av att kunna effektivisera marknadens funktion. Om inte alla har tillgÄng till samma information kan asymmetrisk informationsdelning bildas och resultera i en ineffektiv marknad. Detta innebÀr att olika parter har olika information om vÀrdet pÄ tillgÄngar. Vilket kan uppkomma med anledning av deras stÀllning i sitt bolag eller att de fÄtt tillgÄng till vÀrdefull information som inte Àr offentlig.

Samverkan för ett civilt försvar : En fallstudie av civil-militÀr samverkan inom MilitÀrregion syd

Denna uppsats Àr en fallstudie som undersöker samverkan för civilt försvar inom typfallet MilitÀrregion syd (MR S). Uppsatsen bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med fem lÀnsstyrelser inom i MR S samt med tvÄ representanter frÄn MR S. Materialet har kategoriserats utifrÄn en analysmodell skapad utifrÄn Emerson et als teoretiska ramverk Collaborative Governance. Ramverket lyfter fram viktiga förutsÀttningar för samverkan och visar pÄ beroenden mellan dessa förutsÀttningar. FörutsÀttningar anvÀnds för att kategorisera och jÀmföra svaren frÄn lÀnsstyrelserna och MR S samt för att undersöka hur vÀl dessa förutsÀttningar uppfylls och om de har samma syn pÄ förutsÀttningarna.

Motstridiga styrmodeller och dess effekter -En fallstudie av Volvo Cars

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid anvÀndandet av olika styrmodeller och dÀrför Àr det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det Àr Àven viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och vÀlja den rÀtta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer anvÀnder sig av styrmodeller som inte Àr kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger pÄ olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att, via enkÀtstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mÄl- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i Àgandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill Àven veta hur det tar sig i uttryck.

Kostnaden för revision : Hur belastande Àr revisionskostnaden för mikrobolag?

Alla aktiebolag i Sverige mÄste idag anvÀnda sig av minst en revisor vilken har till uppgift att granska bolagets Ärsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkstÀllande direktörens förvaltning. Hösten 2006 lÀmnade regeringen in ett beslut om att genomföra en utredning med syfte att lÀmna förslag om hur Europaparlamentets och rÄdets direktiv om lagstadgad revision ska genomföras i svensk rÀtt.Slopandet av revisionsplikt för de smÄ bolagen har till syfte att, genom sina kostnadssÀnkningar, stÀrka de smÄ företagens konkurrenskraft. Genom att göra regelverken enklare och ta bort de regler som leder till kostnader som kan uppfattas som onödiga hoppas man uppnÄ detta. Av denna anledning har man i mÄnga lÀnder i Europa tagit bort revisionsplikten för de minsta företagen.I debatten om revisionspliktens avskaffande lyfts ofta de höga kostnaderna fram som en av de viktigaste anledningarna till att slopa revisionsplikten. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur belastande revisionskostnaden egentligen Àr för mikrobolagen.

KlÀderna gör mannen : En studie om mÀns förhÄllande till begreppet Estetisk Kompetens

Syfte: Denna uppsats Àr skriven utifrÄn ett genus perspektiv och behandlar frÀmst mÀns förhÄllningssÀtt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet angÄende begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens Àr relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur mÀn förhÄller sig till och Àr medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet.Metod: Arbetet har en abduktiv ansats som dÀrefter har utgÄtt frÄn en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal mÀn. Materialet frÄn de genomförda intervjuerna har dÀrefter sammanförts med diverse olika informationskÀllor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att dÀrefter finna en anvÀndbar teori.Resultat & slutsats: Begreppet estetisk kompetens var för majoriteten av mÀnnen nÄgot frÀmmande och de allra flesta av mÀnnen som deltog i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt men att fokus skulle ligga pÄ att vara lagom.

ICA DE KALLHÄLLSPROJEKTSTYRNINGSMODELL : HUR OCH VARFÖR SKILJER DEN SIG FRÅNPRAKTISK PROJEKTSTYRNING

I dagens affÀrsvÀrld har dem flesta företag projekt som arbetsform, det kan handla omomstrukturerings- eller utvecklingsprojekt. PÄ grund av detta har ett antal olika modeller, som tillexempel Praktisk Projektstyrning (PPS) och PROPS, utvecklats för just detta ÀndamÄl. PPSutvecklades sent pÄ 1980-talet av Tieto, och idag anvÀnds den modellen pÄ en rad olika företag iSverige. Företagen vÀljer antingen att köpa in konsulteringstjÀnster frÄn Tieto eller sÄ anpassardem PPS-modellen till sin egen verksamhet. Ett projekt kan generellt delas in i tre stycken moment, förberedelse, genomförande och avslut.

KÀnslor syns inte utanpÄ men kÀnns inuti : Barns behov av vuxna i sin krisbearbetning

Varje skola har skyldighet att inneha en aktuell krisplan att tillgÄ vid hÀndelser och situationer som kan utlösa en krisreaktion hos en eller flera individer pÄ skolan. Det finns inga direktiv frÄn varken arbetsmiljöverket eller skolverket kring hur dessa krisplaner skall vara utformade eller vilka hÀndelser och situationer som bör tas upp. Detta ger varje enskild skola stora friheter i utformningen av krisplanerna. Jag har inhÀmtat krisplaner frÄn fem grundskolor med Ärskurser frÄn förskoleklass till Ärskurs fem och gjort kritiska diskursanalyser av dessa varpÄ jag upptÀckt stora skillnader och Àven likheter mellan dessa vilka jag ger en redogörelse för i mitt resultat. Jag har fokuserat pÄ tre utkristalliserade teman:Elevs dödsfallUppföljning av elever som mÄr dÄligt till följd av intrÀffat dödsfallSituationer som en enskild skola Àr ensam om att lyfta uppVidare för jag en diskussion kring krisplanernas utformning och de utkristalliserade teman jag funnit och kopplar dessa till psykologisk forskning kring barns kÀnslor, krisreaktioner samt barnens bearbetningsprocess vid en kris.Jag söker Àven efter indikationer pÄ att barn som mÄr dÄligt till följd av att förÀldrarna separerar lyfts upp i krisplanerna.

Svenska vÀrldsarv som besöksmÄl

Denna studie har som syfte att undersöka hur Svenska vĂ€rldsarv utvecklas som besöksmĂ„l genom att identifiera och kartlĂ€gga strategier inom attraktivitet, marknadsföring och service samt huruvida andra Ă„tgĂ€rder genomförs för att attrahera besökare.Tidigare forskning kring utveckling av Svenska vĂ€rldsarv har visat sig vara knapphĂ€ndig dĂ„ vĂ€rldsarv i Sverige Ă€r en förhĂ„llandevis modern företeelse, dĂ€rav skildrar detta examensarbete besöksverksamheten hos vĂ€rldsarven i deras olika faser av utvecklingsprocessen. För att ge en grundlĂ€ggande bild av studiens fokusomrĂ„den beskrivs geografiska perspektiv och begrepp, strategier för utveckling av vĂ€rldsarv samt turismutveckling.Urvalet av undersökningens sju medverkande vĂ€rldsarv Ă€r baserat pĂ„ geografiskt lĂ€ge dĂ„ vi vill ha med svenska vĂ€rldsarv frĂ„n norr till syd och öst till vĂ€st. Sex av de utvalda har kultur som grundvĂ€rde och ett Ă€r naturarv. De utvalda Ă€r Drottningholms slott, Falun, Gammelstads kyrkstad, Grimeton radiostation, Hansestaden Visby, Höga kusten/ Kvarkens skĂ€rgĂ„rd och Örlogsstaden Karlskrona.Uppsatsen har ett induktivt angreppssĂ€tt dĂ€r kvalitativa empiriska undersökningar genomförs i form av intervjuer med representanter frĂ„n de utvalda vĂ€rldsarven som kompletteras med innehĂ„llsanalyser av vĂ€rldsarvens förvaltningsplaner, handlingsplaner eller liknande dokument med direktiv för besök och turism.Resultat frĂ„n insamlad data visar att vĂ€rldsarven anvĂ€nder sig av liknande strategier. De utvecklar sin besöksverksamhet och attraktionskraft genom att erbjuda omfattande och personlig service samt marknadsföra sig sjĂ€lva och orten som att de erbjuder nĂ„got unikt och autentiskt som endast kan upplevas pĂ„ denna plats.

Behov i fokus vid ovÀntad död - Needs in focus facing unexpected death

Bakgrund OvÀntad död Àr en traumatisk upplevelse förnÀrstÄende, kris och sorg i nÄgon form Àr ofrÄnkomligt isamband med död och saknad. VÄrdpersonal stÄr inför en svÄrutmaning i omvÄrdnaden för att ge ett kompetentomhÀndertagande. Det korta mötet mellan vÄrdpersonal ochnÀrstÄende har visat sig vara av betydelse. Syfte Syftet medlitteraturstudien var att belysa nÀrstÄendes behov ochvÄrdpersonals uppfattningar om nÀrstÄendes behov i sambandmed en ovÀntad död. Metod Metoden var en litteraturstudie dÀrdet ingick bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->