Sök:

Sökresultat:

848 Uppsatser om Miljödirektiv - Sida 41 av 57

BetygsÀttning : I Àmnet bild pÄ gymnasienivÄ

I denna uppsats undersöks bildlÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning vid gymnasieprogram med estetisk inriktning. SkÀlet till att vi valt detta Àmne Àr att mÄnga lÀrare verkar uppleva betygsÀttningen som nÄgot negativt, och som blivande lÀrare Àr det viktigt att vara vÀl insatt i dagens betygsystem. Ett betungande ansvar tillfaller den betygsÀttande lÀraren eftersom betygen har konsekvenser för elevers framtida val av högre utbildning och yrke. I och med att det nya betygsystemet har införts har ocksÄ trovÀrdigheten i lÀrarnas professionella bedömningskompetens synliggjorts. Betygen skall numera kommuniceras till eleverna pÄ ett tydligt sÀtt.

Framtagande av lokala utvecklingsplaner i samhÀllsplaneringen: Ur ett organisatoriskt perspektiv

I tidigare studier har det visat sig att uppbyggnaden av vĂ„rt samhĂ€lle uppdelat i sektorer Ă€r en av grundorsakerna till att det Ă€r sĂ„ svĂ„rt att hitta vĂ€gar för samverkan, vilket Ă€r hinder för hĂ„llbar stadsutveckling. Även pĂ„ kommunal nivĂ„ arbetar man för att hitta former för att arbeta mer förvaltningsövergripande ur ett helhetsperspektiv men det gĂ„r lĂ„ngsamt.Syftet med examensarbetet Ă€r att belysa hur en komplex samhĂ€llsplanering och samhĂ€llsbyggnad kan organiseras för att realiseras pĂ„ bostadsomrĂ„desnivĂ„. Syftet Ă€r ocksĂ„ att i ett konkret fall göra en jĂ€mförelse mellan tvĂ„ olika arbetsformer, projektarbetsformen och ett processorienterat arbetssĂ€tt. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att göra en analys med avseende pĂ„ resursanvĂ€ndning och kvalitĂ© som kan ligga till grund för val av framtida arbetssĂ€tt.Studien avgrĂ€nsas till att följa arbetet för framtagande av utvecklingsplan RĂ„neĂ„ med omland i LuleĂ„ kommun. De kvalitĂ©er arbetssĂ€tten analyseras mot Ă€r hĂ€mtade frĂ„n de direktiv och de förvĂ€ntningar pĂ„ arbetet som finns beskrivet i kommunens styrdokument och översiktsplan.I fallstudien beskrivs LuleĂ„ kommuns arbete med hĂ„llbar utveckling frĂ„n Vision LuleĂ„ 2050 till arbetet med lokala utvecklingsplaner i dag.

Ekonomisk verksamhet : En analys av det mervÀrdesskatterÀttsliga begreppet

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att analysera begreppet ekonomisk verksamhet i mervÀrdesskattehÀnseende och att utreda vid vilken grad av aktivitet en sÄdan verksamhet uppkommer samt vilka objektiva omstÀndigheter som kÀnnetecknar begreppet .Ekonomisk verksamhet Àr ett av de mest grundlÀggande begreppen inom mervÀrdesskatteomrÄdet och mervÀrdesskattedirektivet. Begreppet Àr av vÀsentlig betydelse vid bedömningen av huruvida nÄgon utgör en beskattningsbar person och ska vara underkastad mervÀrdesbeskattning. Definitionen Äterfinns i artikel 9 i mervÀrdesskattedirektivet. Med ekonomisk verksamhet  avses sÄdan verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjÀnsteleverantör. HÀr inbegrips bÄde gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och dÀrmed likstÀllda yrken.

Risk i Fondsparande : Är finansiella aktörers information angĂ„ende risk i fondsparande förenlig med investerares riskuppfattning?

Denna uppsats har skrivits i syfte att undersöka om finansiella aktörers information angÄende risk i fondsparande Àr förenlig med investerares riskuppfattning. Idag följer finansiella institutioner EU-direktiv och svensk lagstiftning nÀr de riskklassificerar sina fonder. Konkret anvÀnds 5-Ärig historisk volatilitet mÀtt med standardavvikelse. Vi har dÀrför Àmnat undersöka om det riskmÄtt och teorierna som ligger till grund för det Àr tillfredstÀllande i sin nuvarande form. Vi har undersökt detta med hjÀlp av sÄ vÀl traditionell som behovsfokuserad finansieringsteori.

ALLA barns rĂ€tt till SKRUBBSÅR : barn med funktionshinder och deras tillgĂ€nglighet till lekplatser i Norrköpings kommun

De sista 15 Ären har det skett en attitydförÀndring i statliga dokument för personer med funktionshinders rÀtt till delaktighet ochmedverkan i den offentliga miljön och dessa dokument ska genomsyra den kommunala verksamheten. För barn medfunktionshinder Àr lekplatser och tillgÄngen av dem en viktig plats i den offentliga miljön.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en ökad insyn i hur tillgÀnglighet av lekplatser för barn med funktionsnedsÀttningar synliggörs pÄpolitisk nivÄ i Norrköpings kommun. TvÄ angreppssÀtt har anvÀnts och det ena Àr hur barnperspektivet/tillgÀnglighet synliggörs ide politiska styrdokumenten och det andra hur barnperspektivet/tillgÀnglighet synliggörs via sex intervjuer. Fyra av dessa Àr medpersoner med makt pÄ olika nivÄ i Norrköpings kommun gÀllande lekplatser och deras utformning. De andra tvÄ intervjuerna Àrmed personer frÄn brukarnas perspektiv, det vill sÀga handikappföreningar.Resultatet pÄvisar att Norrköpings kommun genomfört insatser för att stÀrka barnperspektivet och tillgÀngligheten iverksamheten.

EftermarknadsaffÀren för komponenter: en fallstudie vid
Volvo CE Components

Uppdraget har handlat om att kartlÀgga en ekonomisk modell för nyutvecklings- och uppgraderingsinvesteringar. Modellen Àr en investeringskalkyl baserat pÄ olika tidsperioder vilka Àr projekt, produktion och eftermarknad. Lönsamhetsmodellen, som den kallas i examensarbetet, jÀmför egentillverkade och inköpta komponenter (ex vÀxellÄda). I modellen finns nÄgra viktiga parametrar som behöver verifieras. ReservdelsförsÀljning Àr en sÄdan.

Skolverkets diskurs kring lÀrare som mobbar elever

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Skolverkets diskurs kring lÀrare som mobbar elever. Detta görs genom en textanalys av myndighetens publikationer dÀr utsagor om mobbande lÀrare jÀmförs med utsagor om mobbande elever. Det studerade materialet utgörs av Skolverkets mest omfattande publikationer om skolmobbning mellan Är 2002 och 2011. Texterna analyseras med hjÀlp av Michel Foucaults diskursanalys och de teorier som anvÀnds Àr Steven Lukes definition av maktens tredje dimension samt Foucaults maktteori. Studien visar att mobbande lÀrare sÀllan omnÀmns i materialet och att utsagorna koncentreras kring historia, juridik och statistik.

Homo Politicus vs Homo Civicus : hur utformar olika politiska system beslut om militÀrt vÄld och vilka militÀra effekter fÄr det för den militÀra operationen?

Beslutsfattning om militÀra vÄldsmedel varierar med en nations civil-militÀra mönster. Genom att teoretiskt anvÀnda maktbegreppet för att beskriva vilka normativa styrprinciper som formar den civil-militÀra relationen kan den ocksÄ beskrivas. Teorin appliceras pÄ Falklandskonflikten och UbÄtsincidenterna i Sverige under tidigt 80-tal. Effekterna som undersöks Àr tid och uppfattning om det strategiska mÄlet som operationen syftar till.  Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av relationer mellan civila makthavare och den militÀra organisationen pÄverkar utformningen av beslut om militÀrt vÄld.

Alternativa tvÀttmedel ? tester med fokus pÄ tvÀttresultat och miljöpÄverkan

Den hÀr kandidatuppsatsen behandlar miljöproblem som kan uppkomma i sambandmed anvÀndarfasen i ett klÀdesplaggs livscykel. Den del i anvÀndarfasen somfokuserats pÄ Àr tvÀtt och hur tvÀttmedel kan bidra till mindre negativamiljöpÄverkningar. Det Àr frÀmst energiförbrukningen som gör anvÀndarfasenmiljöbelastande. Syftet med arbetet Àr att se om alternativa tvÀttmedel, som pÄstÄsvara mer miljövÀnliga alternativ till traditionella tvÀttmedel, fungerar med avseendepÄ tvÀttresultat och hur de kan leda till miljöförbÀttrande ÄtgÀrder.Efter direktiv frÄn uppdragsgivarna Teknologisk Institut och TÊnk utformas tester föratt undersöka tvÀtteffekt, mekanisk bearbetning och bakteriehÀmmande effekt pÄ Ättaalternativa tvÀttmedel (fem lÄgtemperaturtvÀttmedel och tre tvÀttbollar). Alla metodersom anvÀnds i utförandet baseras pÄ internationella standarder samt internaarbetsmetoder pÄ Teknologisk Institut.MÄnga faktorer har betydelse för resultatet av en rengöringsprocess och tvÀttmedlethar en central roll.

Den visuella identitetens förÀndringsprocess - En innehÄllsanalys av 5 nordiska företag

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid anvÀndandet av olika styrmodeller och dÀrför Àr det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det Àr Àven viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och vÀlja den rÀtta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer anvÀnder sig av styrmodeller som inte Àr kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger pÄ olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att, via enkÀtstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mÄl- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i Àgandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill Àven veta hur det tar sig i uttryck.

-En förÀndrad elmarknad- monopolisters strategiförÀndring vid avreglering

Den 1 januari 1996 infördes ett nytt regelverk pÄ den svenska elmarknaden. En marknad som sedan 1902 varit kontrollerad av staten avreglerades, och fri konkurrens för handel med elektricitet. Regeringen skriver i ett direktiv 2003 att ?den ökade konkurrensen och den nya regleringen pÄ elmarknaden har inneburit stora strukturförÀndringar?. Intresset vÀxte för hur dessa strukturförÀndringar pÄverkade aktörernas strategiska agerande.

Etnisk mÄngfald i kulturlivet. En studie om etnisk mÄngfald vid Kulturskolan

Alla mÀnniskor ska ha rÀtt till att utöva kultur och detta Àr en rÀttighet som inte alltid framkommer i samma utstrÀckning som andra rÀttigheter, sÄ som röstrÀtt och yttrandefrihet. Det finns nationella kulturpolitiska mÄl som kommunerna ska efterstrÀva, dock sÄ har de ingen tvingande makt och dÀrför kan kommunerna och förvaltningarna sjÀlva bestÀmma över vad de ska placera resurserna. Kommunernas sjÀlvstyre leder dÀrför till att vissa omrÄden, sÄ som kultur, stÀndigt drabbas av besparingar. NÀr Kulturförvaltningen Àr drabbad av en smal budget, sÄ fÄr vissa omrÄden givetvis lida för detta. Enisk mÄngfald Àr ett sÄdant omrÄde, som hamnar i skymundan nÀr budgeten Àr liten.

Polisens arbete mot narkotika

Detta arbete handlar om polisens kamp mot narkotika och deras ÄtgÀrder för att minska nyrekryteringen till missbruk. Vi har tittat hur polisen arbetar idag, framförallt i UmeÄ. Vilka hjÀlpmedel som anvÀnds och vilka det finns förslag att anvÀnda. Regeringen har tillsatt en utredning som vi tagit del av. I utredningens sammanfattning gÄr det att lÀsa om att polisen bör kunna anvÀnda sig av ?buggning? (Hemlig teknisk avlyssning) vid grova brott och framförallt vid grova narkotikabrott.

Sjuksköterskors upplevelser av att som nyutexaminerade möta palliativ vÄrd

Palliativ vÄrd Àr en aktiv helhetsvÄrd av den mÀnniska som har en obotlig och dödligsjukdom. VÄrden kÀnnetecknas av ett förhÄllningssÀtt som syftar till att ge den sjukamÀnniskan och dennes anhöriga en ökad livskvalitet. Sjuksköterskan ansvarar för attpatientens basala och specifika omvÄrdnadsbehov tillgodoses.DÄ patienter i behov av palliativ vÄrd pÄtrÀffas inom i stort sett alla vÄrdinstanser,kommer sjuksköterskan i större eller mindre utstrÀckning i kontakt med dessa patienter.Att möta mÀnniskor som lever med döden som följeslagare Àr en stor uppgift för densom vÄrdar. VÄrden som ges till patienten och dennes anhöriga Àr direkt avgörande förhuruvida de ges möjlighet till ett vÀrdigt avslut och slutligen en god död. Det krÀvsdÀrmed en trygghet och ett stort mod hos sjuksköterskan att ta sig an de kÀnslor somvÀcks hos patienten och de anhöriga sÄvÀl som hos sjuksköterskan sjÀlv.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att somnyutexaminerade möta palliativ vÄrd.

SE-bolag; igÄr, idag och imorgon : En utredning om den geografiska spridningen av bolagen inom EU och faktorer som Àr drivande vid val av stat för etablering.

Efter 30 Är av diskussioner och förhandlingar lyckades ministrarna inom Europeiska unionens rÄd, ocksÄ kallad ministerrÄdet, rösta igenom en förordning som kom att reglera en ny företagsform, SE-bolag. Den ursprungliga tanken med en att ha en gemensam bolagsform var att den skulle lyda under gemensamma EU-regler. Ambitionen kom att bli overklig dÄ harmoniseringen inom EU inte hade tagit den form som krÀvdes för att förverkliga detta, vilket den fortfarande inte har gjort. I stÀllet lÀmnades kompletterande bestÀmmelser Ät medlemsstaterna för att behandla SE-bolag som nationella publika aktiebolagSamtidigt som SE-bolagens stadga utvecklades sÄ gjorde ocksÄ bestÀmmelserna om arbetstagarinflytande det. Det publicerades ett direktiv gÀllande arbetstagarinflytandet som blev implementerat i flertalet medlemsstater.Utvecklingen har idag kommit sÄ lÄngt att det finns 510 etablerade SE-bolag inom EU.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->