Sökresultat:
933 Uppsatser om Miljödebatt - Sida 56 av 63
Hets mot folkgrupp kontra yttrande- och religionsfrihet
Den 1 januari 2003 infördes ?sexuell lÀggning? i lagen om hets mot folkgrupp. Den frÀmsta anledningen till att Àndringen genomfördes var p.g.a. den hetspropaganda som nynazister och andra högerextrema grupper riktade mot homosexuella som grupp. För att ett handlande skall bli straffbart skall ett uttalande eller annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan sÄdan grupp av personer med anspelning pÄ bl.a.
Att leda förÀndringsarbete under motstÄnd
PÄ senare tid har det blivit allt vanligare med förÀndringsarbeten dÀr kommuner bygger om sina centrum för att göra dem mer attraktiva att bÄde handla och vitsas i. I mÄnga fall uppstÄr dock problem i samband med nya förÀndringar. Det kan i sin tur leda till att motstÄnd uppstÄr frÄn olika aktörer, vilket Àr nÄgot som ledarna mÄste handskas med pÄ olika sÀtt. NÀr vi ser till den forskning som finns inom Àmnet förÀndringsarbete och motstÄnd beskrivs det bland annat; för att lyckas med en förÀndring mÄste ledningen arbeta med att involvera intressenter och fÄ deras synpunkter pÄ de olika förslagen som tas fram. De som Àr negativt instÀllda mÄste motiveras till att bli positiva och det kan ske genom att organisationen förmedlar de visioner och mÄl som finns angÄende projektet pÄ ett sÄdant övertygande sÀtt att de kan övervinna de negativa aspekterna.I litteraturen beskrivs Àven att motstÄnd kan uppstÄ bland annat nÀr ledningen inte Àr lyhörd och inte tillÄter medarbetarna vara med i beslutsfattandet.
Det tredje könet : En diskursanalys av debatten om "hen" i fyra svenska dagstidningar under januari-mars 2012
Denna studie har till syfte att undersöka det svenska jÀmstÀlldhetsklimatet genom debatten om ordet ?hen? i fyra dagstidningar under början av 2012. ?Hen? Àr ett könsneutralt alternativ till ?hon? och ?han? tÀnkt att anvÀndas nÀr kön Àr okÀnt eller irrelevant. FrÄgestÀllningarna kretsar kring vilken typ av förhÄllningssÀtt, kÀnslor samt för- och motargument som uttrycks av aktörerna i debatten kring anvÀndandet av ?hen?.
UTBYTBAR ELLER VĂLBETALD?EN STUDIE OM BEROENDEFĂRHĂ LLANDENS PĂ VERKAN PĂ LĂN OCH RĂRLIGHET
Svenska modellen förknippas ofta med en relativt liten lönespridning som dock har ökat sedanslutet av 1980-talet. Samtidigt pÄgÄr det en samhÀllsdebatt om huruvida ökad lönespridning ÀrnÄgot vi ska acceptera för eller försöka motverka. NÀr lönespridningen ökar blir det mycketviktigt att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för hur lönen sÀtts, för att sÀkerstÀllaatt löneverktyget anvÀnds pÄ ett bra sÀtt. Dessa faktorer kan ligga pÄ bÄde pÄ utbudssidan(arbetstagaren) men Àven pÄ efterfrÄgesidan (arbetsgivaren). Vi vill med vÄr uppsats öppna förytterligare en dimension i diskussionen om vad som bestÀmmer lönen: beroendeförhÄllandetmellan arbetsgivaren och arbetstagaren.Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur olika typer av beroendeförhÄllanden mellanarbetsgivare och arbetstagare ser ut och varför samt, hur mycket beroendeförhÄllandet pÄverkarlön samt Àven hur olika typer av beroendeförhÄllanden pÄverkar rörlighet mellan arbetsgivare.Den anvÀnda metoden Àr kvantitativ regressionsanalys utförd pÄ data frÄn LNU2000.Med hjÀlp av tidigare forskning utforskar vi varför beroendeförhÄllandet uppstÄr samt vad sombestÀmmer i vilket man befinner sig.
Möten mellan levande och döda : En semiotisk analys av tv-serien True Blood
AbstraktSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur genus representeras i HBO`s tv-serieTrue Blood och hur denna portrÀttering stÄr i kontrast till normer i samhÀllet. Viss fokus ligger Àven pÄ relationen mellan genus och etnicitet.Vampyrerna i populÀrkulturen har genomgÄtt en stor förÀndring under de senaste seklerna vilket diskuteras genom tidigare forskning av Anna Höglund och Katarina Harrisson Lindbergh. Detta hjÀlper till att ge en bakgrundsbild av de fiktiva varelser som stÄr i centrum för seriens handling.Connells teorier om genus anvÀnds för att definiera genus och faststÀlla samhÀllets bild av hur en man och en kvinna ska vara. Detta kompletteras med Fiskes forskning om hur mening skapas samt hur tv-industrin framstÀller kön och etnicitet.Baserat pÄ ett antal avsnitt frÄn seriens första sÀsong identifieras ett antal huvudkaraktÀrer, tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor, som sedan studeras noggrannare under utvalda scener dÀr de samspelar med varandra. Analysen sker genom en semiotisk analys, med hjÀlp av Roland Barthes begrepp om denotation och konnotation, för att identifiera vilka egenskaper som utmÀrker mÀnnen och kvinnorna i serien. Dessa egenskaper stÀlls sedan emot det teoretiska ramverket för att faststÀlla hur vÀl seriens genusmönster överensstÀmde med verkligheten.Ett antal gemensamma teman identifierades och analysen visar att det finns samband mellan den teoretiska ramen och resultaten funna i serien.
FastighetsrÀtt : Upplysningsplikt vid försÀljning av fastighet
SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att utröna om det finns omstÀndigheter som medför att sÀljare av fast egendom blir skyldig att upplysa köparen om fel i fastigheten. Min frÄgestÀllning Àr sÄledes om sÀljare av fastighet har nÄgon upplysningsplikt. I uppsatsen har jag anvÀnt traditionell rÀttsdogmatisk metod. En fastighet kan vara behÀftad med tvÄ huvudtyper av fel, konkreta fel och abstrakta fel. Ett konkret fel föreligger om fastigheten avviker frÄn en mellan parterna avtalad standard. Om avtalet inte innehÄller nÄgra uppgifter om fastighetens standard men avviker frÄn vad köparen haft anledning att rÀkna med vid köpet föreligger ett abstrakt fel.
Att göra plats : Det offentliga rummet i den samtida staden
Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som karaktÀriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet pÄverkar dess anvÀndning. De förÀndringar som mÄnga svenska stÀder genomgÄtt sedan 1970- talet Äterspeglas idag pÄ olika sÀtt i stadsmiljön. Göteborg Àr en av de stÀder dÀr förÀndringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra Àlvstranden och satsningar pÄ EvenemangsstrÄket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vÀgar mot tillvÀxt för en stad som tidigare levt mycket pÄ industrinÀringen. Den globaliserade vÀrld som vi idag Àr en del av stÀller nya krav pÄ stÀder och platser som konkurrensmedel.
IfrÄgasatta ledningsersÀttningar ? ett legitimitetsproblem
ErsÀttningar till ledande befattningshavare har alltid varit en kÀnslig frÄga dÄ de skiljer sigmarkant frÄn de klassiska, svenska industriarbetarlönerna. BÄde formen och nivÄerna Àrannorlunda, vilket i sig inte Àr nÄgot nytt. Vad som har vÀckt intresset för den hÀr uppsatsen Àratt det de senaste Ären har vÀxt fram en allt större debatt dÀr intressenterna till de börsnoteradebolagen höjt sina röster mot de rörliga ersÀttningssystemen. I bakgrunden till debatten liggerde uppmÀrksammade bonusskandaler som varit i Sverige, vilket har utlöst reaktioner somkrav pÄ förbÀttring av ersÀttningssystemen i det svenska nÀringslivet generellt sett. Tidigareundersökningar har gjorts angÄende ersÀttningssystemen som visar att svÄra konstruktioner,plötsligt förhöjda nivÄer samt otillrÀcklig genomlysning av bolagens information legat tillgrund för att omgivningens förtroende brister för bolagens sÀtt att ersÀtta sin ledandebefattningshavare.
NÀr pengar kostar pengar : En studie om sambandet mellan fritt kassaflöde och revisionsarvode
Idag pĂ„gĂ„r en debatt mellan företagens olika intressenter angĂ„ende aktiemarknadens resursutnyttjande, speciellt rörande utdelningspolitiken i de svenska börsbolagen. Ă
tskilliga Àgare vill se ökade utdelningar och menar att kapitalmarknaden bÀttre Àn företaget kan investera pengarna i lönsamma projekt. Ledningen Ä sin sida motsÀtter sig detta och hÀvdar vikten av en god likviditet inför framtida investeringar. MotsÀttningarna blir dessutom Àn större dÄ företaget har stora fria kassaflöden. Vid ett stort fritt kassaflöde har ledningen incitament till att investera i projekt med negativa nettonuvÀrden.
Relevans och tillförlitlighet hos verkligt vÀrde : en studie av svenska börsnoterade fastighetsbolags vÀrdering 2005-2008
Bakgrund:    Redovisningen Àr för nÀrvarande inne i vad mÄnga forskare kallar en revolution som innebÀr radikala förÀndringar pÄ hela redovisningsomrÄdet. Bland förÀndringarna mÀrks den ökade betoningen pÄ den kvalitativa egenskapen relevans. Tillförlitlighet, som tidigare varit djupt förankrad i redovisningen, har fÄtt stiga tillbaka. En framtrÀdande förÀndring som hÀnger samman med den ökade betoningen pÄ relevans, Àr införandet av verkligt vÀrde metoden för vissa typer av tillgÄngar. Verkligt vÀrde innebÀr att en tillgÄngs vÀrde tas upp till ett uppskattat marknadsvÀrde i balansrÀkningen.
Melodibasens etablering och utveckling - reflektioner kring accordeon i undervisning
Title: The development of Free BassIn this work I will explain how the accordion with free bass was developed in Sweden. I will also describe how the people, teachers and musicians, did respond when it was introduced. In this study I investigate Swedish freebass teachers' reflections upon their educational issues. I want to look deeper at how they are reflecting over these two systems, and how they are using them in their daily work. By reading some accordion magazines from the era as a method, I did researching and then I analyzed the articles written about the subject.
Likviditetsrisker i fokus ?en studie om de svenska storbankerna och Basel III
Bakgrund och problem: De fyra största bankerna i Sverige; SEB, Handelsbanken,Swedbank och Nordea, har under de senaste tio Ären vuxit med över 100 procent. Derassammanlagda tillgÄngsmassa uppgick i slutet av 2011 till ungefÀr 13 000 miljarder kronor,vilket motsvarar 375 procent av Sveriges BNP. Innan finanskrisen 2007 stod kapitalet i fokusför bankverksamhetens risker och likviditetsrisken var sparsamt nÀmnda i bÄdemyndigheternas uttalanden och bankernas Ärsredovisningar. TillgÄngen till finansiering var sÄgott som obegrÀnsad och regleringarna fÄ. Under finanskrisen fick mÄnga banker problemmed sin likviditet, vilket resulterade i en debatt om likviditetsriskerna och snart ocksÄ ett nyttregelverk sÄ kallat Basel III.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur de svenska storbankernas vÀxandebalansomslutningar har pÄverkat deras likviditetsrisk samt den finansiella stabiliteten iSverige.
SOX vs. Koden : En studie av lag- respektive sjÀlvreglering
De senare Ärens omfattande bolagsskandaler som intrÀffat i företag sÄsom Enron och World Com, har legat till grund för en omfattande debatt inom omrÄdet bolagsstyrning. Med bakgrund av detta har Ätskilliga lÀnder ansett det nödvÀndigt att införa ytterligare reglering pÄ bolagsstyrningsomrÄdet, för att Ätervinna investerarnas förtroende för den finansiella rapporteringen. Fokus för denna uppsats ligger pÄ de tvÄ regelverk som under senare tid har kommit att pÄverka svenska företag ? den amerikanska lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002 och det svenska sjÀlvreglerande regelverket Svensk kod för bolagsstyrning. Den 1 juli 2005 började 78 svenska företag att lyda under den sÄ kallade Koden, av dessa skall Ätta företag Àven lyda under det amerikanska regelverket.
Ansvaret för noterade bolags redovisning
Bakgrund och problem: Till följd av redovisningsskandaler som Enron och Worldcom harallmĂ€nhetens förtroende för redovisningen minskat. I USA har ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act (SOX), tagits fram för att sĂ€kerstĂ€lla innehĂ„llet i de finansiella rapporterna. Arbetetmed förtroendefrĂ„gor för Sveriges noterade bolag har till största del handlat om en utveckladbolagsstyrning, varför Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) infördes under 2005. Kodenbehandlar bland annat styrelsens ansvar för redovisningen och föreslĂ„r dels att styrelsen skallinrĂ€tta ett revisionsutskott, dels att styrelsen i Ă„rsredovisningen skall intyga att redovisningenĂ€r riktig. En sĂ„dan intygandemening följer Ă€ven av det sĂ„ kallade Ăppenhetsdirektivet, vilkethar föranlett en debatt i Sverige kring styrelsens ansvar för redovisningen.
Varggisslet : En argumentationsanalytisk studie av vargdebatten i VĂ€rmland 1965 - 1990
Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rÀtt till existens i VÀrmland mellan Ären 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrÄgorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod anvÀnts. Denna har applicerats pÄ materialet som har utgjorts av ledare och insÀndare ifrÄn de vÀrmlÀndska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och VÀrmlands Folkblad. MÄlet har i nÀsta steg ocksÄ varit att belysa eventuella motsÀttningar mellan de som Àr i direktkontakt med vargen, den sÄ kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i omrÄden dÀr vargen uppehÄller sig, den sÄ kallade tÀtortsbefolkningen (centrum). Följande frÄgor har stÀllts för att uppnÄ syftet:(1) Vilka argument lÀggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och VÀrmlands Folkblad i vargfrÄgan mellan Ären 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tÀtortsbefolkningen i VÀrmland?Metoden argumentationsanalys gÄr ut pÄ att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insÀndare och ledare.