Neuropsykiatriska funktionshinder är ett ständigt aktuellt ämne i både media och inom skolans värld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet är rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder.  Utifrån detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsätt, individuellt eller socialt, som framträder i rektorernas syn på elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans värld. Rektorernas uppfattningar ställs i arbetet mot två olika sätt att se på problematiken, det individuella och det sociala synsättet. För att avgränsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödåtgärder/behandling lyfts fram.

Bakgrund och problem:Idag expanderar allt fler modeföretag utomlands, och det krävs mycket av företagen för att de ska lyckas konkurrera på en internationell nivå. Uppsatsens problem ligger i huruvida svenska modeföretag bör justera sin ursprungliga marknadsföringsstrategi eller inte när de går ut på nya internationella marknader. Ska marknadsföringen anpassas helt och hållet eller räcker det med att anpassa mindre delar? Denna debatt har länge pågått och det finns argumentationer för att tillämpa både standardiserad eller anpassad strategi. Forskningsfråga:Hur anpassar svenska modeföretag sin internationella marknadsföring på de utländska marknader de är etablerade på? Syfte:Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse i vilken utsträckning de utvalda fallföretagen använder sig av anpassad eller standardiserad marknadsföring på internationella marknader.

Sverigedemokraterna har nu kommit in i riksdagen, nästa steg enligt Jimmie Åkesson är att få 30 % av rösterna! Med anledning av partiets bakgrund och den debatt som florerat kring deras främlingsfientlighet och annat, tycker jag det är angeläget att undersöka vad partiet står för. Syftet med detta arbete är därför att undersöka och besvara frågan:Vilken syn har Sverigedemokraterna på demokrati och de mänskliga rättigheterna, och visar de samma förhållningssätt till demokrati och mänskliga rättigheter i sitt principprogram och valmanifest som i andra dokument?Metoden jag har använt för att göra denna undersökning är olika typer av kvalitativ textanalys, först en enklare diskursanalys för att se vad akademiska teorier har för syn på demokrati och mänskliga rättigheter. Ett antal nyckelbegrepp inom demokrati valdes sedan ut; människosyn, folk-medborgare, stat-nation och kultur-religion, därefter konstruerade jag en modell där jag kunde besvara mina delfrågor genom att i tur och ordning titta på vilken syn på nyckelbegreppen de olika aktörerna hade, genom en aktörscentrerad systematisk textanalys av demokratiteorier och FN:s deklaration och konventioner om de mänskliga rättigheterna. Slutligen gjorde jag en innehållslig textanalys av Sverigedemokraternas principprogram, samt diverse material som jag funnit på deras hemsida, t ex TV-klipp, bloggar mm.Resultatet jag kom fram till är att Sverigedemokraterna inte alltid respekterar de mänskliga rättigheterna, de delar inte den människosyn och syn på kultur, som präglar demokratiteorier och FN.

Frågan om socialsekreterares arbetssituation är en fråga som är aktuell. På många håll känner sig socialsekreterare utsatta och pressade, då deras arbetsbörda är alltför hög i förhållande till de redskap och resurser de har att tillgå. Arbetsbördan ökar då personalomsättningen är hög och man tvingas täcka upp för andras tjänster, något som har lett till en stor debatt i samhället och även demonstrationer. Det är utifrån denna bakgrund som författarna bestämde sig för att genomföra denna studie. De ville undersöka vad för stress det finns i socialsekreterares vardagliga arbete, hur de hanterar den samt vad det är i socialsekreterarnas arbetssituation som gör att de löper en ökad risk att bli utbrända.

This master?s thesis attends to a debate in the Swedish daily press concerning the public library which arose after the Swedish Moderate Party?s publication of their cultural political document Kulturen 2.0. This document contains a number of standpoints, of which three directly concern the public library: charges on book loans, libraries on contract and politically balanced purchase policy. In all, 28 articles are examined by means of an idea and ideological analysis. The purpose is to find out what is behind the conflicts surrounding attitudes about the public library's mission and activity in an era of needs for change.

39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet ?stereotypa könsroller? och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet ?stereotypa könsroller? innebär.Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive flickor förväntas vara.

Riskkapitalbolagens verksamhet är mycket omdebatterad då förespråkare hävdar att riskkapitalbolagen bidrar till långsiktigt stabila företag och kritiker menar att de bryter ner värde hos sina portföljbolag. Denna debatt har föranlett många studier i ämnet men ytterst få har undersökt portföljbolagens syn på riskkapitalbolagens inblandning. Författarna har därför valt att bygga vidare på en tidigare studie som, genom att jämföra värdeutvecklingen för 13 portföljbolag under två år med utvecklingen hos en grupp jämförbara bolag, undersökt om riskkapitalbolagen skapar uthålligt värde hos sina portföljbolag. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida strategiska skillnader mellan portföljbolagen och jämförelsebolagen har påverkat värdeutvecklingen i den tidigare studien samt hur riskkapitalbolagens inblandning har bidragit till dessa skillnader. Detta gjordes genom en enkätundersökning där samtliga bolag i den tidigare studien tillfrågades att medverka, av dessa valde 13 företag, sju portföljbolag och sex jämförelsebolag, att delta.

Den här uppsatsen utgår ifrån Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fält för att se på kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens värde. Analysen bygger på en jämförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av åttiotalet där de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fält. De kommer där fram till att litteratur ges värde genom referenser till annan litteratur och att värdet även skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frågor. På samma vis ser den här uppsatsen på hur kulturen ges värde i kulturdebatten. Analysen är begränsad till att se på kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vänster-högerdebatten kring kulturen.

Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan också för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rätten till land, och huruvida den skulle förbehållas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rätten skulle inkludera alla samer oavsett levnadsuppehälle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning främst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, präglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro på att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje.

Under det senaste decenniet har det förekommit flera företagsskandaler vilket har startat en debatt kring revisionsprofessionen. Intressenterna anser att revisorerna inte har utfört sitt jobb på ett yrkesmässigt korrekt sätt, när de inte ifrågasatt fortlevnaden hos bolag som senare gått i konkurs. Tidigare forskning har visat att revisorerna har dålig träffsäkerhet när de bedömer ?going concern? och när revisorerna utfärdar ?going concern? varningar formulerar de sig på olika sätt. I revisionsstandard 570 återfinns en formulering som revisorerna bör använda, men formuleringarna påverkas av revisorns kompetens och oberoende.

Titel ?Det finns ingen «quick fix« i energifrågan.? ? En kvalitativ studie av energifrågan i västerbottnisk dagspressFörfattare Johanna StenmarkUppdragsgivareJMG, Göteborgs universitetKurs Examensarbete, Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2013 Handledare! Mathias A. Färdigh Sidantal 39 sidorAntal ord 12 930 stSyfte Att undersöka hur energifrågan omskrivs i västerbottnisk dagspress före och efter olyckan på Fukushima. Metod Kvalitativ innehållsanalys enligt Altheides ECA-modell ! Material 155 ( 150) st texter av karaktären insändare, debatt och ledare från tidningarna Folkbladet, Norran och Västerbottens- Kuriren från mars månad under åren 2010, 2011, 2012 samt 2013. Huvudresultat Energifrågan i den västerbottniska dagspressen visar sig ofta vara regionalt orienterad.

Strandskyddsproblematiken är startskottet för detta examensarbete. Det är en problematik som har sitt ursprung i strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst väckt en rad känslor, den är både omdiskuterad och omstridd. På senare år har diskussionen om strandskydd blommat upp på nytt, det i takt med att kraven på strandnära boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag står inför en förändring.

This is a reception study on how the idea of Paneuropa, as launched by the austrian count Richard Nikolaus Coudenhove-Kalergi in 1923, was received by the political weekly magazine Tidevarvet, a product of ? and an opinion forming organ for ? the social liberal wing of the Swedish suffrage- and peace movements. The main purpose is to examine to what extent there was an existent Europeanism in the public debate in Sweden during the interwar period, and how that discourse was constructed through the conceptual pairings disruption/unity and parts/whole. The study is conducted mainly through discourse analysis, combined with partly new research into sources such as the parliament, the newspapers and civil society to try to initiate a mapping over the wider reception of the Paneuropa project in a Swedish context. The study finds that the subject of Paneuropa is present throughout the almost entire period of the publication, namely 1924?1936, and that the question of a federal Europe is closely connected to the pacifist attitude of the editorial staff in general and writer/editor Elin W?gner in particular.

AbstraktUppsatsen är en kvalitativ undersökning gjord i syfte att studera hur mellanchefer i en tillverkningsindustri arbetar med kompetensutveckling, samt hur de själva ser på sin roll i detta arbete. Uppsatsens empiriska del grundar sig på tio intervjuer med mellanchefer, genomförda på Trioplast AB i Smålandsstenar. Det finns en tydlig skiljelinje mellan kollektivanställda- och tjänstemannasidan vad gäller arbetet med kompetensutveckling. I produktionen är de direkta vinsterna av kompetensutveckling mindre sårbarhet vid sjukdom och andra ledigheter, då målet är att samtliga anställda ska kunna alla arbetsmoment. En annan viktig del av personalutbildning är säkerhetsaspekten, då ett felaktigt arbetsutförande kan vara direkt skadligt.

Skollagen (1985:1100), påtalar att alla barn ska ha lika tillgång till utbildning oavsett förutsättningar. Skolan har ett stort ansvar att tillgodose alla individers behov, vilket bland annat skapar diskussioner angående diagnosens betydelse och användande. Tack vare att styrdokumenten ger dessa intentioner samt att mängden av diagnostisering ökar uppstod ett intresse att granska den pedagogiska verksamheten och hur den påverkas av diagnosens betydelse. Syftet med denna uppsats är att skildra debatten om specialpedagogik och diagnosens betydelse i den pedagogiska verksamheten. Fokus ligger på att belysa diagnosens betydelse utifrån olika perspektiv på specialpedagogik och undersöka om dessa synpunkter speglas i skolans verksamhet.