Sökresultat:
933 Uppsatser om Miljödebatt - Sida 38 av 63
Skogsfinnen inför tinget
Undersökningens huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur författare sjÀlva förhÄller sig och pÄverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pÄgÄr en aktiv debatt och en kamp, inom det litterÀra fÀltet, om vad som skall fÄ rÀknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive lÄg litteratur. DÀrför Àr det viktigt att ta reda pÄ hur författarna sjÀlva tÀnker om sina texter eftersom det trots allt Àr de som stÄr bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer prÀglas av ett stort utbud, blir den hÄrda konkurrensen kanske nÄgot som varje författare tvingas vÀga in i sitt författarskap. Studien har anvÀnt sig av kvalitativa intervjufrÄgor dÀr femton slumpmÀssigt utvalda författare, förutom frÄgor om masskulturens pÄverkan pÄ deras texter, Àven besvarat frÄgor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.
Ăr djur lĂ€mpliga att ha pĂ„ svenska cirkusar? : med fokus pĂ„ djurens vĂ€lfĂ€rd
Just nu pÄgÄr en debatt om huruvida djur Àr lÀmpliga pÄ cirkus. Argument emot djur pÄ cirkus sÀger bland annat att djurens naturliga beteende inte tillgodoses och att djuren mÄste stÄ ut med ett odrÀgligt liv bara för att underhÄlla oss. Argument för djur pÄ cirkus Àr bland annat att djuren pÄ cirkus ofta har det bÀttre Àn till exempel vÄra sÀllskapsdjur som ofta fÄr vara ensamma stor del av dagen.
Det vi kÀnner Àr att det ofta saknas tillrÀcklig kunskap i diskussioner om hur djuren pÄ cirkus lever och att det Àr svÄrt att kunna ta stÀllning till om djur Àr lÀmpliga pÄ cirkus eller inte, nÀr vi inte har en objektiv grund att utgÄ ifrÄn.
För att fÄ en inblick i bÄde domesticerade djurs och mer exotiska djurs liv pÄ cirkus och kunna avgöra om nÄgot djurslag eventuellt passar bÀttre Àn andra pÄ cirkus, har vi valt att fördjupa oss i tvÄ domesticerade djurslag (hund och hÀst) och tre icke- domesticerade djurslag (elefant, sjölejon och lama), som förekommer pÄ cirkusar i Sverige.
FrÄgestÀllningar som vi ska försöka besvara:
? Hur lever djuren pÄ cirkus?
? Vilka lagar och bestÀmmelser skyddar cirkusdjuren och vad sÀger de?
? Hur lever de djurslag som vi har valt att skriva om i det vilda och vilka sÀrskilda naturliga beteenden och behov har de?
? Ăr djur lĂ€mpliga pĂ„ cirkus sett utifrĂ„n hur de har utvecklats evolutionĂ€rt?
? Vilka eventuella beteendestörningar, skador och sjukdomar kan djuren fÄ av ett liv pÄ cirkus?
UtifrÄn dessa frÄgestÀllningar försöker vi hitta och sammanstÀlla relevant forskning och statistik för att sedan kunna diskutera hur lÀmpliga olika djurslag Àr pÄ cirkus, samt ge en bas Ät allmÀnheten för vidare diskussion..
Valfrihetssystem inom Àldreomsorgen : Har Lagen Om Valfrihet betydelse för utvecklingen av svensk Àldreomsorg?
New Public Management (NPM) vÄgen, som bygger pÄ ett marknadsorienterat synsÀtt, bidrog pÄ 1990-talet till att privata aktörer vÀlkomnades inom offentlig sektor. Lagen om valfrihet (LOV), trÀdde i kraft 2009, och mÄnga kommuner har infört LOV sedan dess. Det Àr valfritt för kommuner att införa valfrihetssystemet som LOV reglerar, dock finns förslag av föregÄende regering om ett lagtillÀgg att alla kommuner skall införa LOV.Det finns motstÄnd bland befolkningen mot vinster inom vÄrd och omsorg, och debatt pÄgÄr kring privatisering. Det finns en pÄgÄende diskussion kring att valfrihetssystemet gynnar friskare personer som mer aktivt kan göra ett val.I vÄrd och omsorg menar man ofta god kvalitet nÀr man anvÀnder ordet kvalitet, och Ätskilliga mÀtningar görs inom omrÄdet.Har LOV bidragit till utveckling av svensk Àldreomsorg, och har processerna pÄskyndats? Resultatet i denna studie visar inte pÄ stora eller systematiska skillnader i upplevd kvalitet hos de som har valt privat eller offentlig hemtjÀnst.
Ofrivillig isolering pÄ anstalt : Intagnas beskrivning av isoleringens effekter, önskan om stöd samt stödet frÄn KriminalvÄrden
En Äterkommande debatt rörande kriminalvÄrden Àr hur man ska kombinera de tvÄ grundprinciperna i fÀngelserna: vÄrd och straff. Om isolering Àr ett straff i straffet, hur ser dÄ vÄrden ut i anslutning till denna? FÄ eller inga andra former av frihetsberövande skapar sÄ mycket psykologiskt trauma, med sÄ mÄnga symptom pÄ psykisk sjukdom, som isolering gör.I studien undersöktes vilka effekter ofrivillig isolering, under minst tvÄ mÄnader, hade pÄ den psykiska och fysiska hÀlsan, samt vilket stöd tidigare fÀngelseintagna fÄtt under och efter sin tid av isolering. Dessutom undersöktes vilket stöd den intagne sjÀlv hade önskat att fÄ.Resultatet bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med tidigare fÀngelseintagna som ofrivilligt blivit isolerade. Resultatet analyserades med hjÀlp av tidigare forskning och begreppen Ängest, depression, avsaknad av social interaktion samt sociala band till andra.TvÄ av tre respondenter visade tecken pÄ att isoleringen pÄverkat deras psykiska hÀlsa mycket negativt.
Arbetstidsförkortning - ett minne blott? : En redogörelse för arbetstidsfrÄgan utifrÄn arbetsmarknadens parter
Under 1900-talet har en debatt om arbetstiden gett upphov till ett antal arbetstidsförkortningar vilket lett fram till den lagstiftade 40 timmars arbetsvecka som existerar idag i Sverige. PÄ arbetsmarknaden skedde under 1900-talet en övergÄng frÄn industrisamhÀlle till tjÀnstesamhÀlle vilket ocksÄ ledde till förÀndrade arbetsförhÄllanden i arbetslivet. Denna studie ger en beskrivning av arbetstidsfrÄgan under 1900-talet och syftar till att beskriva hur arbetstidsfrÄgan ser ut idag mellan arbetsmarknadens parter. I den teoretiska ramen för studien presenteras ett postindustriellt perspektiv som anvÀnds för att förklara den omvandling som skett i samhÀllet frÄn industrisamhÀlle till postindustriellt samhÀlle med en dominerande tjÀnstesektor. Dessa begrepp belyser hur arbetsförhÄllandena i arbetslivet har förÀndrats och vilka effekter detta har inneburit för arbetstidsfrÄgan.
Hen - tillgÄng eller nonsens? : LÀrares attityder till genusarbete och könsneutrala benÀmningar i förskola och förskoleklass.
SÀllan har ett litet ord pÄ tre bokstÀver skapat sÄ stor debatt som hen gjort det senaste Äret. Begreppet Àr inte nytt, men har fÄtt en nytÀndning i och med lanseringen av barnboken Kivi och monsterhund (Lundqvist 2012) som anvÀnder ordet flitigt. Forskning om begreppets betydelse ur genussynpunkt Àr föga utredd och det Àr svÄrt som blivande lÀrare att veta hur man ska stÀlla sig till det.Detta Àr en undersökning av sju aktiva lÀrares instÀllningar till genusarbete och det könsneutrala pronomenet hen i förskola och förskoleklass. Undersökningen Àr en kvalitativ studie, dÀr intervju anvÀnts som metod och respondenternas svar sammanstÀllts för att synliggöra gemensamma tendenser.De tendenser som gÄr att skönja i de intervjuade lÀrarnas svar Àr att genus och jÀmstÀlldhet ses som sjÀlvklara Àmnen att arbeta med, om Àn pÄ olika sÀtt. Konkret hur detta görs Àr dock svÄrare att fÄ svar pÄ.
VD-ersÀttningar i svenska noterade bolag : à lderns pÄverkan pÄ form av ersÀttning med fokus pÄ rörlig ersÀttning samt pension
Vi presenterar i denna uppsats en undersökning av ersÀttningsformer till VD:ar i svenska publika bolag under perioden 2001-2010. Detta sker dÄ det funnits en debatt som kretsat kring VD:ars ersÀttningar vilket dock inte lett till mer förstÄelse för hur ersÀttningarna sÀtts. Av denna anledning har vi insett att mer forskning kring hur ersÀttningar sÀtts för VD:ar Àr nödvÀndig för att öka förstÄelsen. Mot bakgrund av tidigare internationell forskning har vi studerat om samband föreligger mellan VD-Älder, bolagens ekonomiska stÀllning och typ av ersÀttning. Detta görs dÄ vi inte kunnat finna nÄgon liknande forskning gjord pÄ företag i Sverige.
Vem sa att mÀnskliga rÀttigheter gÀller alla? ? En argumentationsanalys av asiatiska vÀrderingar
Syftet med denna studie Àr att undersöka den pÄstÄdda universala naturen av mÀnskliga rÀttigheter genom att anvÀnda mig av debatten kring asiatiska vÀrderingar, som en kulturrelativistisk teori. De grundlÀggande argumenten som poÀngteras av försvarare av asiatiska vÀrderingar Àr att de asiatiska och vÀsterlÀndska stater tillhör olika kulturer som Àven skiljer i deras uppfattning av etik och moral, vilket pÄverkar deras olika uppfattning av mÀnskliga rÀttigheter. I argumentationsanalysen kring asiatiska vÀrderingar har jag anvÀnt mig utav texter frÄn Xiaorong Li, Amartya Sen, Lee Kuan Yew och Mahathir bin Mohamad, dÄ dessa forskare och politiker representerar Äsikterna av de tvÄ teorierna jag anvÀnder mig utav i argumentationsanalysen, universalism och relativism/kulturelativism. Kopplat till denna debatt diskuterar jag Àven hur ett större konsensus kring internationella mÀnskliga rÀttigheter skulle ske, eller ifall det finns en möjlighet för en nedgÄng av ett internationellt konsensus. Jag har kommit fram till att argumenten frÄn bÄda sidor i diskussionen presenterade i denna studie har fört fram viktiga Äsikter som Àr av stor betydelse för framtida samarbete mellan stater.
Hur ser debatten ut kring planerarens profession ut i media? : Med fokus pÄ tidskriften PLAN
Planeraren har ett yrke som kan vara svÄrt att beskriva och flera olika benÀmningar anvÀnds för samma profession. Rollen har förÀndrats och planeraren har gÄtt frÄn att vara autonom expert till att i större omfattning agera samordnare styrd av politiska viljor. Jag anser att det finns en viss otydlighet kring planerarens uppgifter och hamnar ofta i diskussioner om stadsplaneringens mindre ÄtrÄvÀrda konsekvenser och önskar dÀrmed kunna ge en sÄ rÀttvis bild av min blivande yrkesroll som möjligt.Denna uppsats syftar till att ta del av debatten kring planerarens profession och utveckling i media, och uppsatsen berör huvudsakligen begreppen profession, roll och kompetens. Tidskriften PLAN utgör kÀlla för de artiklar som anvÀnds för att representera debatten. PLAN ges ut av Föreningen för SamhÀllsplanering och kan ses som planerarkÄrens interna organ.Resultat kan sammanfattas till att det rÄder enighet kring att planerarrollen förÀndrats i takt med att antalet aktörer i planeringen ökat och dÀrmed ocksÄ komplexiteten i processen.
Likheter och skillnader mellan Äldersintegrerade och Äldershomogena klasser- ur ett lÀrarperspektiv
Studiens huvudsyfte Ă€r att göra en jĂ€mförelse mellan Ă„ldersintegrerade och Ă„ldershomogena klasser. Vi lyfter fram ett lĂ€rarperspektiv pĂ„ eventuella likheter och skillnader mellan lĂ€rarnas syn pĂ„ sin roll som ledare i klassrummet och samverkan med kollegor. I den teoretiska referensramen ger vi en historisk överblick över klassformernas utveckling frĂ„n folkskolans införande fram till idag. Vi presenterar Ă€ven en sammanfattning av den tidigare forskningen som bedrivits inom Ă€mnet samt beskriver hur vanligt det Ă€r med Ă„ldersintegrerade klasser och hur de kan utformas. Ămnet Ă€r föremĂ„l för en stĂ€ndig debatt huruvida Ă„ldersintegrerade klasser Ă€r en fördel eller nackdel för sĂ„vĂ€l lĂ€rare som elever.
TV-spel och folkbibliotek - nya medier, mediepanik och biblioteksdiskurser
The aim of this master's thesis is to study what attitude public libraries in Sweden show towards video games. By using critical discourse analysis as both theory and method we analyse several texts emerging from a debate mainly discussed in blogs. Main topics in the debate are video games in the library, the purpose of the public library and Library 2.0. Our analysis focus on views expressed concerning the work and purpose of the public library, the librarian and the library user - and to identify the main visible discourses in the discussion.Our findings consist of two discourses representing two different views in the debate. We call these two discourses the general educational discourse and the interactive discourse.
Basel II - redovisnings - och rapporteringseffekter för banker i Sverige
Titel: Basel II, redovisnings - och rapporteringseffekter för banker. Seminariedatum: 2007-06-07 Ămne/kurs: FEK 591. Magisteruppsats i redovisning. 10 p (15 ECTS). Författare: Lourdes Bendeck Berrios och Sofie Elving Handledare: Ek.
Supercykelv?gar som identitetsskapande element och beteendef?r?ndrande ?tg?rd : Gestaltning f?r enhetlig och tydlig cykelinfrastruktur
Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.
Ingen rÀdder för vargen? : En kvantitativ innehÄllsanalys av tre tidningstyper med avseende pÄ rapporteringen om varg
Vargens Äteretablering har gett upphov till en tidvis ganska intensiv debatt. Tidigare forskning visade att svenskarna var positiva till att det fanns varg i landet, men att en eventuell risk för mÀnniskor eller tamdjur hade negativ inverkan pÄ mÀnniskors attityder. MÀnniskorna Àr ocksÄ pÄverkade av sin uppvÀxtmiljö och det samhÀlle de lever i. Genom en kvantitativ innehÄllsanalys av de tre tidningstyperna landsortspress (Falu Kuriren), storstadspress (Dagens Nyheter) och fackpress (ATL) har rapporteringen om vargen under fyra mÄnader Ären 2001-2005 analyserats. Det förekom tvÄ övergripande argumentationslinjer.
Svensk dagspress beskrivning av konflikten i Libyen 2011
Den 15 februari 2011 kom den arabiska vÄren till Libyen. Det började likt de andra upproren i Tunisien och Egypten, men tog en helt annan vÀndning nÀr vÄldet frÄn regimsidan eskalerade och konflikten benÀmndes snart inbördeskrig. Det ledde till en internationell militÀr intervention dÀr Sverige deltog med flygstridskrafter.Konflikten fick mycket uppmÀrksamhet och stort utrymme i svensk massmedia under de inledande tvÄ mÄnaderna. Antagligen var frÄgan om lÀget i Libyen och svensk insats nÄgot som mÄnga upplevde som viktig och intressant, och hade en Äsikt om. Massmedia Àr en viktig faktor till vad allmÀnheten har Äsikter om, och en grund till opinionsbildning.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera hur tre svenska dagstidningar beskriver och diskuterar konflikten och insatsen i Libyen, samt den politiska debatten som fördes om dem.En del av slutsatserna Àr: Dagspressens beskrivningar bedöms ha haft stor potential att pÄverka allmÀnheten till att se Libyen som en prioriterad frÄga, med en tydlig bild av konflikten som en kamp mellan gott och ont.