Syftet med projektet var att undersöka om elever kan motiveras i skrivprocessen och i elevrespons med hjälp av Internet, dator och bloggteknik. Syftet var även att se om undervisningen kunde individualiseras i högre grad med hjälp av dessa medier. Projektet utfördes i svenskundervisningen i en klass sju under fyra veckor. Eleverna arbetade med att fördjupa sig i sagogenren, producera egna sagor samt ge varandra konstruktiv kritik i form av bloggrespons. Eleverna observerades under arbetet och fem individer valdes ut för en närmre observation och intervju angående motivation och engagemang.

Störnings indikation på lågspänningsnät. Detta examensarbete har kommit till som ett resultat av företaget Öresundskrafts arbete med att installera ny teknik för datatransmission över elnätet. Uppgiften var att indikera störningar mellan 5-95 kHz på 400 V nätet med hjälp av en applikation för förenklad insamling och loggning av mätvärden baserad på ett oscilloskop kopplat till en dator via GPIBprotokollet och programmet LabVIEW..

I undervisningen av läs- och skrivinlärningen har till exempel metoder som Wittingmetoden, LTG-metoden och Bornholmsmodellen använts sedan 1950-talet. I och med datorns starka etablering i samhället har metoder som Arne Tragetons- Att skriva sig till läsning och Writing to Read-metoden tagits fram. Syftet med vår undersökning var att belysa skrivprocessens olika metoder och dilemman. Utgångspunkterna har dels varit en litteraturgenomgång där litteratur som behandlar skrivprocessens olika metoder och problematik samt datoranvändning har studerats. En kvantitativ enkätundersökning på fyra olika skolor riktade till elever och lärare samt en kvalitativ intervju med några utvalda elever genomfördes.

I den här rapporten presenteras hur en sammankoppling görs mellan ett elektronisktskydd till en effektbrytare och en dator. Det görs med en presentation av komponenternaföljt av en beskrivning över hur strömförsörjning och sammankoppling kan göras.Rapporten innefattar även en beskrivning av hur ett kommunikationstest mellan dehopkopplade komponenterna kan utföras..

Arbetet inom äldrevård och omsorg måste effektiviseras för att möta morgondagens behov. Det framtida rekryteringsproblemet behöver också lösas och vårdyrket måste bli mer attraktivt, t ex genom att följa med i den tekniska utvecklingen.En e-postbaserad enkät skickades ut till 13 svenska kommuner för att kunna sammanställa en aktuell lägesrapport över vilka IT-stöd som idag förekommer inom kommunal äldrevård och omsorg, samt till vad stödet används, vem det är till för och vilka det är som använder IT-stödet.Stationär dator, mobiltelefon och digitalkamera är de IT-stöd som flest respondenter svarade används i verksamheten.Stationär dator används främst för att hämta och registrera vårdtagardokumentation, men även för att skicka e-post och för ekonomiadministration. Det finns dock ingen specifik som stödet kan sägas vara till för. IT-stödet används framför allt av enhetschefer, vårdpersonal och administrativ personal.Mobiltelefon används givetvis främst för att ringa och skicka SMS, men även för att ta emot larm från vårdtagare samt tillkalla hjälp. Inte heller för detta IT-stöd finns det någon specifik som stödet kan sägas vara till för.

Jag har i detta arbete försökt belysa några uppfattningar ledning, personal och elever på en skola har rörande en reform där en gymnasieskola går från ett begränsat antal datorer till en dator per elev. Skolan i fråga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fått sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken går ut på att lyfta ut de uppfattningar som framgår i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jämförts med varandra samt med annan forskning på området. Resultatet undersökningen visar på många likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med en dator per elev.

Trots intensiva satsningar på skolans digitalisering visar forskningen att den inte leder automatiskt till förbättrat lärande och kunskapsutveckling hos eleverna. Syftet med examensarbetet var att undersöka pedagogernas syn på frågan hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att främja elevers lärande i naturvetenskaplig undervisning. Empirin omfattar djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi, kemi eller NO. Syftet var att få insikt i lärarnas funderingar och sätt att använda IT och 1:1 kontexten för att stötta elevers lärande och det pedagogiska arbetet. Dessutom gjordes en enkätstudie bland åtta lärarstudenter för att ta reda på deras uppfattningar om 1:1 kontextens användning och effekt vid observerade naturvetenskapliga lektioner. Det empiriska materialet analyseras utifrån utvalda teoretiska utgångspunkterna som omfattar teorier av Vygotskij och Dewey kring sociokonstruktivistiskt lärande respektive inquiry-based learning samt Mishra och Koehlers TPACK modell. Kopplingar görs också till aktuell evidensbaserad pedagogisk forskning kring IT-stödd lärandet som beskrivs i forskningsöversikten. Arbetets resultat visar på konkreta exemplen på hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att främja elevers lärande, t.ex.

SammanfattningI det här examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lärare använder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard är en interaktiv tavla med touchfunktion som är kopplad till en dator och projektor. Vårt syfte är att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frågor vi ställer oss är: I hur stor omfattning använder sig lärare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lärare sina möjligheter- tankar kring-att använda IT i undervisningen? Det material studien bygger på är inhämtat genom intervjuer och observationer på två skolor. Intervjufrågorna är utformade efter den litteratur vi läst och utifrån det vi vill undersöka.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

I studien intervjuades 10 ungdomar om sina erfarenheter av att använda dator med talsyntes och inspelade böcker. De tillfrågades om i vilka situationer verktygen har kommit till nytta eller upplevts hämmande i deras lärande och skolsituation. På grund av stora skolsvårigheter har ungdomarna fått låna en bärbar dator av skolan. Den har de använt både hemma och i skolan. Tillsammans med föräldrar och lärare har de fått handledning vid kommunens Skoldatatek.

Syftet med examensarbetet är att göra en studie i hur teknikutvecklingen påverkar läraruppdraget hos fem lärare. Detta genom att ta reda på hur fem lärare uppfattar att deras läraruppdrag har påverkats av En till En-satsningen, en dator per elev. Sedan jämför jag dessa uppfattningar med hur litteratur och styrdokument uppfattar förändringen i klassrummet. Min övergripande frågeställning är: Vilken är de fem utvalda lärarnas uppfattning till En till En- satsningen? Examensarbetet är utfört utifrån en kvalitativ undersökning där resultaten från intervjuer med fem lärare tolkas och jämförs med litteratur. Resultatet av intervjuerna visar en övergripande positiv inställning till satsningen hos lärarna.

Syfte:Denna studie har gjorts för att belysa pojkars förmåga att uttrycka sig i skrift. Somlågstadielärare med 25 års erfarenhet har jag länge sökt en metod som underlättar för pojkaratt skriva ner sina tankar, som de muntligt kan berätta om men har svårt att få på pränt.Funderingar har kretsat kring motoriska svårigheter och bristande intresse. Den norskeforskaren och lärarutbildaren Arne Tragetons metod att starta skrivinlärning på dator ärupphov till studien om hur pojkar kan utveckla sin skriftspråksinlärning med datorns hjälp.Syftet med studien är att jämföra datorskriven text med handskriven för att se om det finnsskillnader i dessa vad gäller kvalitet och antal ord. Utgångspunkt är följande frågeställningar:? Vilka skillnader finns i pojkars berättelser som är skrivna på datorn jämfört medberättelser som är skrivna för hand?? Hur stor möda krävs för att lära sig tangentbordet?? Hur stor möda krävs för att lära sig skriva med penna?? Vilka vinster och förluster kan lärarna se i jämförandet av datorskrivning ochhandskrivning?Teori:I huvudsak är det Tragetons metod och Lundbergs teorier om läs- och skrivinlärning sombehandlas i litteraturgenomgången då dessa har skilda perspektiv på skriftspråksutveckling.Trageton förordar den analytiska helordsmetoden och Lundberg står för ett syntetisktförhållningssätt.

Vi har idag god tillgång till tekniska hjälpmedel för att förmedla kunskap, Statistiska Centralbyråns [SCB] undersökningar från Sverige visar att nästan alla i åldrarna 16-24 år har tillgång till en dator i hemmet. För många av våra barn och ungdomar är det vardag att kunna hantera en dator. Detta skapar goda förutsättningar för ett fortsatt användandet av film i matematikundervisningen. Forskning visar att användandet av mediepedagogik är gynnsamt för språkutvecklingen och ett välutvecklat matematiskt språk är en av förutsättningarna för att kunna utveckla den matematiska förståelsen.Studien behandlar matematiska filmer av den art man finner på internet. Syftet är att studera hur gymnasielever använder sig av dem, vilka parametrar som fångar elevernas förståelse och intresse samt att få svar på vilka vinster och möjligheter mediet kan ge enligt eleverna.

Idag använder vi mobiltelefoner mer och mer för att surfa på webbplatser. Det vi för 15 år sedan gjorde med dator gör vi idag med lätthet med en mobiltelefon, till exempel bankärenden och bokar tågbiljetter. I denna studie görs en undersökning på skillnader i hur samma webbplats används på dator respektive mobiltelefon. I uppsatsen betraktas beteenden som längd på besök, vilka knappar som klickas på, hur ofta besök avslutas respektive avbryts. Undersökningen tar hänsyn till hur webbplatsen är utformad med hänsyn till de riktlinjer som idag finns för användarvänlighet på en webbplats.

I studien intervjuades 10 ungdomar om sina erfarenheter av att använda dator med talsyntes och inspelade böcker. De tillfrågades om i vilka situationer verktygen har kommit till nytta eller upplevts hämmande i deras lärande och skolsituation. På grund av stora skolsvårigheter har ungdomarna fått låna en bärbar dator av skolan. Den har de använt både hemma och i skolan. Tillsammans med föräldrar och lärare har de fått handledning vid kommunens Skoldatatek.