Åtkomst till internet via trådlösa nätverk ses som en självklarhet för användare med tillgång till mobil, dator eller annat typ av utrustning som kan skicka eller mottaga datatrafik. Det har gjort att utvecklingen samt tillgängligheten av trådlösa nätverk har blivit mer utbredd. Antingen via privatpersonens egna hem, via sin arbetsplats eller skola samt företag som bedriver tillfälliga boende som hotell, café eller andra platser som erbjuder internet via sitt privata nätverk. Med den ökade tillgängligheten ökar även säkerhetsrisken för användaren antingen från yttre hot där användare vill få tillgång till andra användares data eller direkt attack från ägaren av nätverket. Användare kan känna sig säkra med de skydd som finns tillgängliga som exempel antivirus och brandvägg men i och med att ansluta till ett publika nätverk kan en rad nya säkerhetshot uppstå i former av man-in-the middle attacker mot användaren.

I dagsläget finns det allt för många odugliga biljettautomatsystem som inte bidrar till annat än missnöjda kunder och användare. Resenärerna ökar och kräver fler användarvänliga biljettautomatsystem. I denna studie har vi lagt användarna i centrum under hela processen. Dagens system saknar viktig feedback från användarnas perspektiv därför har vi lagt all fokus på det när vi intervjuat och observerat användarna när de interagerar med biljettautomatsystemen. Den här studien syftar till att ta fram designprinciper för utveckling av användarvänliga gränssnitt.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

As background for this study stands the debate and discussion in the society around the tablet as a pedagogical tool in preschool. The purpose of this study is to obtain and analyze 69 preschool teachers? opinions about the tablet?s introduction and use in preschool. The study also investigates the preschool teachers? opinions about their mission for multimedia and technology in the preschool curriculum, Lpfö 98, reviderad 2010.

Introduction: Sleep disorders are an increasingly growing public health problem. InSweden, the last decade's increase in sleep problems was greatest among younger agegroups. Studies show association between the use of communication media and sleepinghabits. Objective: The aim is to map sleep habits and use of communication mediumamong adolescents and to study associations between them. Method: The study isbased on a previously collected survey data among high school students (18-21 years)from a coastal town in southern Sweden.

På VTI, så som på många andra forskningsorganisationer samlas data in, bearbetas och reduceras till slutsatser som slutligen publiceras. Data sparas idag ofta på den enskilde forskarens dator och stannar där. En hantering som genom att att maskinvara skrotas, riskerar att data, på sikt försvinner.Ett alternativ är att samla data centralt och strukturerat. Det ger inte bara möjlighet att skydda data från tidens tand utan öppnar även för att fler enkelt ska kunna använda data från en studie i andra studier. Detta kan göras både genom både jämförande studier och metastudier, där andra aspekter än de ursprungligen menade utvärderas.

I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklärare på fyra olika gymnasieskolor i Småland. Författarna försöker ge svar på vilka motiv som ligger bakom den pågående förändringen mot ett mer digitaliserat svenskämne, vad och hur dessa förändringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bättre eller sämre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda på och besvara hur svensklärares attityder till förändringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förändringen mot en IKT-baserad svenskundervisning.De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskämnet på gymnasiet. Vi ser tendenser till något som kan sägas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga där de nya digitala, visuella medierna ser ut att påverka och förändra den unga generationens sätt att hantera sitt lärande.

Att släktforska idag handlar inte bara om att leta runt i gamla arkiv eller kyrkoböcker. Idag erbjuds en rad olika möjligheter för dem som släktforskar. Idag behöver inte en intresserad person vara någon expert på släktforskning utan även personer utan erfarenhet av släktforskning kan prova på detta. Detta görs möjligt tack vare den nya teknik som finns då främst de webbsidor som erbjuder möjligheten att söka i flera stora arkiv på ett enkelt sätt, och direkt framför sin egen dator hemma. Även för dem som fortfarande föredrar att leta på det gamla sättet finns idag program till datorer som underlättar arbetet betydligt.

I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklärare på fyra olika gymnasieskolor i Småland. Författarna försöker ge svar på vilka motiv som ligger bakom den pågående förändringen mot ett mer digitaliserat svenskämne, vad och hur dessa förändringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bättre eller sämre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda på och besvara hur svensklärares attityder till förändringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förändringen mot en IKT-baserad svenskundervisning.De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskämnet på gymnasiet. Vi ser tendenser till något som kan sägas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga där de nya digitala, visuella medierna ser ut att påverka och förändra den unga generationens sätt att hantera sitt lärande.

BakgrundVarför datorn och internet som informations- och kommunikationsteknologi ska finnas redan i förskolan är något som besvaras genom en översikt av vetenskapliga rapporter och aktuell litteratur i ämnet. Flera av de styrande krafterna som påverkar förskolans verksamhet beskrivs och även förekommande attityder till teknikimplementeringen som nu börjat ske. Perspektiv på lärande, värderad kunskap i samhället och på motivation till lärande tas upp och diskuteras i relation till teknikanvändning.SyfteAtt undersöka datoranvändning i en förskola som har pektavla, pekplatta och stationär dator i verksamheten.- Hur ser användandet ut i olika aktiviteter?- Vilka pedagogiska fördelar bidrar teknikanvändningen med i verksamheten?- Vilka faktorer påverkar användandet?MetodUndersökningen har en hermeneutisk utgångspunkt och tog inspiration från den etnografiska forskningsansatsen då dess huvudsyfte var att identifiera de faktorer som möjliggör eller begränsar människors handlande inom den kultur som undersöks. De redskapen för inhämtning av underlag till studien var fältforskning i form av observationer och informella intervjuer och fältsamtal.ResultatFältforskningen resulterade i en mängd exempel på hur förskolan använde tekniken till att både ersätta redan existerande aktiviteter, men även hur den bidragit till att utveckla och förändra aktiviteter och arbetssätt.

Idag är det inte helt ovanligt att tala om datorer som att de förstår eller på ett eller annat sätt lever sitt eget liv. Idén om att datorer kanske kan tänka och vara medvetna har sina rötter i det arbete som Alan Turing utförde under 1900-talets första hälft. Han brukar anses ha lagt grunden till det som idag kallas artificiell intelligens (AI) (Preston, 2002). Man började fundera över om datorer kunde ha egenskaper som kan likställas med människors mentala tillstånd och därför användas för att förklara dessa. Ett sådant påstående förs fram i en teori kallad ?datorfunktionalism?.

De senaste fyrtio åren har fört fram innovationer i hur vi gör musik och det sätt som vi arbetar medefterbehandligen av musik. Den digitala framväxten har möjliggjort för program och produkter attutvecklas i syfte att förbättra och förenkla arbetsflödet för efterbehandlingen. Denna studiefokuserar på användningen av surfplattor i arbetsflödet och om detta kan hjälpa en musiker iefterbehandlingen att föra fram sin estetiska vision. Vi har undersökt detta område genom attanvända ett antal metoder. En semistrukturerad fokusgrupp med ett band utfördes i syfte att fååsikter från aktiva musiker och se hur de kände angående möjligheten att efterbehandla sin egenmusik på en surfplatta och se om de trodde att det var ett bra sätt för att arbeta fram sin vision.

När datorer finns i klassrummet används de inte bara till de uppgifter läraren har delat ut till eleverna, utan även till andra aktiviteter som eleverna själva tar initiativ till. Många lärare upplever att eleverna blir distraherade av dessa aktiviteter och det finns även forskning som visar att det hindrar deras lärande. Det finns dock även tillfällen då de elevinitierade datoraktiviteterna integreras i undervisningen. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare hanterar den elevinitierade datoranvändningen för att få en bättre förståelse för om och när man bör styra eller hindra respektive integrera de elevinitierade datoraktiviteterna. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med lärare och elever samt observationer på två västsvenska gymnasieskolor.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Rapporten beskriver utvecklingen av en webbutik för ett fiktivt företag inom arbets- och skyddsklädesbranschen. Detta projekt utgör examinationsmaterial för en kandidatexamen för gruppens medlemmar. Projektgruppen bestod av fem medlemmar som under projektets gång arbetat enligt Scrum-metodiken. Programmeringsspråken som används är Python, Javascript, HTML, CSS och SQL. En marknadsundersökning gjordes som bekräftade att marknad finns och identifierade lämpliga målgrupper.