Sökresultat:
677 Uppsatser om Miljödator - Sida 32 av 46
Att designa en sÄnglektion : En studie av sÄngundervisning pÄ högstadie- och gymnasienivÄ utifrÄn ett multimodalt, designteoretiskt perspektiv
Syftet med denna studie Àr att fÄ fördjupade kunskaper om hur sÄngpedagoger med hjÀlp av kommunikativa resurser hanterar sin sÄngundervisning. I bakgrundskapitlet presenteras forskning inom omrÄdena kommunikation genom kroppsliga resurser, elevers tillÀgnande och förhÄllande till kunskap samt lÀrares val av undervisningsinnehÄll. Vidare presenteras multimodalitet och designteori som teoretiska utgÄngspunkter.Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av stimulated recall interview och videoinspelningar. Fyra sÄngpedagoger som undervisar pÄ högstadie- och gymnasienivÄ deltar i undersökningen. SÄnglektioner har videoinspelats och sÄngpedagogerna har intervjuats.
EffektmÀtare ? en apparat för mÀtning av momentant effektuttag i hushÄll
SammanfattningDet hÀr projektet handlade om att konstruera en effektmÀtare. Projektet var en del av ett större projekt som heter Wattch som drevs av forskningsinstitutet Interactive Institute. Tanken med projektet Wattch var att elförbrukningen ska jÀmföras med bensinförbrukningen i en bil.UtgÄende frÄn en kravspecifikation sÄ skulle en effektmÀtare konstrueras. Det första som gjordes var en projektplan som beskriver idé, mÄl och tidplan för projektet. Efter det sÄ gjordes förstudier om hur effekt berÀknas, hur fasströmmen kan mÀtas och om information om trÄdlöst nÀtverk.
LÀsning eller nya medier - en studie av barns lÀs- och medievanor
Litteratur har idag konkurrens frÄn mÄnga andra slags medier, sÄ som tv, film, Internet, och
tv-spel. Dessa medier kallas Àven för populÀrkultur. MÄnga barn idag anvÀnder sig av dessa
medier och de tar stor plats i barnens liv. De starka lÀsarna bland barn i Ärskurs 4 i Sverige
har minskat mellan 2001 och 2006 enligt en kunskapsöversikt som Skolverket presenterar.
Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ kunskap om hur barns anvÀndning av litteratur och
medier ser ut för att som lÀrare sedan kunna tillÀmpa denna kunskap i vÄr undervisning. I
diskussionen Äterkommer vi med hur dessa kunskaper kan anvÀndas.
För att uppnÄ vÄrt syfte har en kvantitativ undersökning med 98 enkÀteter genomförts
samt kvalitativa intervjuer gjorts med 12 barn i Ärskurs tre och Ärskurs fem pÄ tvÄ olika
skolor.
Hur tvÄsprÄkig undervisning kan utveckla flersprÄkiga barns sprÄk och identitet
Syftet med arbetet Àr att belysa pedagogernas syn pÄ modersmÄlsundervisning och modersmÄlspersonals betydelse i de utvalda tvÄsprÄkiga klasserna frÄn tvÄ olika skolor. Jag vill Àven belysa pedagogernas arbetssÀtt nÀr det gÀller att utveckla flersprÄkiga barns sprÄk och identitet i den tvÄsprÄkiga klassen. Den empiriska undersökningen syftar till att besvara dessa frÄgestÀllningar.
Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod i form av Ätta strukturerade intervjuer. De intervjuade personerna Àr fem modersmÄlslÀrare och tre svenskklasslÀrare.
KodrostningEn genomgang av det norska systemet
Code voting", eller kodrostning, benamner system som mojliggor saker rostning viaosakra uppkopplingar och datorer. Hur dessa specikationer uppnas varierar mellanolika implementationer men innefattar alltid nagon form av kryptering. Vanligtforekommande ar ocksa utnyttjandet av en separat saker kanal for distribution avrostningsalternativ och eventuella kvittokoder.Kodrostning kan anvandas i situationer dar man vill underlatta for personen somska rosta (rostningen kan exempelvis ske genom en PC) samtidigt som man fortfarandevill garantera sekretess och dataintegritet. Systemen kan motivera sin korrekthetgenom transparens dar systemarkitekturen ihop med matematiska egenskaper ikrypteringen forsakrar att rostningen gar ratt till. Mojliga anvandningsomraden forkodrostning innefattar opinionsundersokningar dar personen skulle kunna meddelasin rost via sin dator istallet for att behova avsloja sitt val for en person via telefon.Kodrostning kan och har aven anvants i riktiga politiska val.
Internetbankers anvÀndbarhet : en kvalitativ anvÀndaranalys av Föreningssparbankens och Skandiabankens Internetbanker
The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; StĂŒtzle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.
Hur fungerar datorer? : En fallstudie av att utveckla pedagogisk multimedia för ett datorhistoriskt museum.
FÄ mÀnniskor vet hur datorer fungerar, vilka komponenter de Àr uppbyggda av och hur dessa samverkar. I detta examensarbete har en prototyp till en multimediepresentation utvecklats. Presentationen kommer att placeras pÄ ett datorhistoriskt museum och dess syfte kommer dÀr att vara att hjÀlpa mÀnniskor förstÄ hur datorer fungerar. Prototypen Àr baserad pÄ bilder och enklare animationer som förklarar samverkan och funktion hos de olika datorkomponenterna, bland annat genom att visa scenarier som mÄnga mÀnniskor troligtvis kÀnner igen frÄn sin vardag. MÄlet med arbetet har varit att inskaffa kunskap kring hur multimedia kan anvÀndas för att illustrera tekniska processer, samt kunskap kring hur multimediepresentationer skall utveck-las.
"Vad gör du just nu?" : En studie om identitetskonstruktion i det sociala nÀtverket Facebook
Facebook Àr idag vÀrldens största sociala nÀtverk och utgör en integrerad del i mÄnga mÀnniskors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion dÀr hela vÀrlden kan kopplas samman. En individ kan nÄ ut till flera hundra andra med hjÀlp av ett par knapptryckningar, det enda som krÀvs Àr en telefon eller dator med internetuppkoppling. I och med Facebooks intrÀde i mÀnniskors liv erbjuds ocksÄ nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket vÀckte vÄrt intresse att studera Àmnet nÀrmare. Vi har dÀrför valt att undersöka: Hur vÀljer individer att konstruera sin identitet pÄ Facebook?  Detta gör vi genom att analysera sÄ kallade statusuppdateringar med diskursanalys.
LÀrospel för barn med autism
Idag Ă€r datorn en sjĂ€lvklarhet i de flesta hem. Ăkningen i anvĂ€ndandet av datorspel hos barn vĂ€cker intresset över hur bra sĂ„ kallade lĂ€rospel fungerar för yngre barn. De spel som finns idag Ă€r utvecklade för att passa normalstörda barn. Hur vĂ€l fungerar de för barn som har nĂ„gon form av funktionshinder och dĂ„ framförallt med inlĂ€rningssvĂ„righeter? Autism Ă€r ett funktionshinder som bland annat innebĂ€r inlĂ€rningssvĂ„righeter och svĂ„righeter i kommunikation.
VadÄ samarbeta..?
Idéen var frÄn början av att samarbeta och göra ett mönster tillsammans. Vi hade nog en lite romantisk förestÀllning om att bÄda skulle bidra med sitt och snabbt blir eniga om ett vackert mönster som vi kunde fortsÀtta att applisera pÄ olika produkter. Att nÄgot sÄ sjÀlvklart som att samarbeta kan vara sÄ svÄrt för tvÄ starka viljor! I detta fall visade det sig helt enkelt vara en omöjlighet. DÀr den ena vill ha rÀnder vill den andra ha prickar, dÀr en vill ha svart/vitt vill den andra ha fÀrg och dÀr den ena vill ha stilrent och enkelt vill den andra med sÀkerhet ha snirkligt och bohemiskt. Att göra ett mönster ihop skulle innebÀra en maktkamp frÄn början till slut, och sluta med att bÄda skulle vara missnöjda över resultatet.
Graffiti, varför? : graffitimÄlarnas motivationer
Undersökningen vill visa pÄ den motivation som dagens graffitimÄlare i Stockholm har till att göra sina mÄlningar och vad jag som blivande lÀrare kan ta till mig vad det gÀller att motivera elever till sina estetiska produktioner.Min frÄgestÀllning Àr: Vilka motivationer för estetisk produktion finns hos individerna inom graffitikulturen?Vidare ger jag en kort introduktion till graffitins tidiga Är bÄde i USA och sverige.Sedan presenterar jag ett referat frÄn HÄkan Jenners texter om motivation och motivationsarbete.Min empiri bestÄr av intervjuer med fyra stycken graffitimÄlare som Àr aktiva idag(2009). Intervjuerna har varit semistrukturerade och samtalen har utgÄtt ifrÄn olika teman som skall hjÀlpa mig att förstÄ informanternas förhÄllande till graffitin. Dessa teman har bland annat inriktats pÄ informanternas syn pÄ sitt eget konstnÀrskap, grupptillhörigheter och framtidstro men framförallt drivet hos dem, sjÀlva motivationen.Jag har sedan tolkat deras svar med hjÀlp av de motivationsteorier som Jenner presenterat i texten Motivation och Motivationsarbete.I min slutdiskussion tar jag upp vad jag har lÀrt mig och kommer ta med mig i mitt blivande yrke som lÀrare.Den gestaltande delen i examensarbetet utgörs av citaten frÄn examensarbetet vilka jag med hjÀlp av en dator och digitalprojektor projicerat stort pÄ vÀggen och sedan mÄlat av. Detta för att ge min gestaltning egenskaperna hos graffiti men pÄ ett institutionaliserat sÀtt dÄ jag har anvÀnt mig av typsnittet Times new roman vilket för mig konnoterar vetenskap och byrÄkrati. Platsen för detta var vita havet pÄ Konstfack..
SprÄkutveckling med hjÀlp av Tragetons metod; möjligheter och hinder : Att skriva sig till lÀsning med dator och surfplatta
The purpose of this study is to describe some primary school teachers understanding of language development and approach of first and second language speakers with Arne Tragetons Writing to reading, for pupils in early ages.By using a qualitative method with interviews and participant observations and informal conversations, the basis for the survey was collected. Four teachers in three schools participated. The proportion of second-language pupils at each school was 35%, 17% and 0%. My theoretical starting point in the study was the hermeneutic research tradition, which has been used to interpret and understand the collected material. Theories of behaviorism, constructivism and socio-cultural perspective has been used in the analysis part of this study.
En utvÀrdering av bibliotekariernas anvÀndning av webbresurser i referenssamtalet
Uppsatsens syfte Àr, att utvÀrdera bibliotekariernas integrering av webbresurser vid UmeÄ stadsbiblioteks informationsdisk. Jag har valt att anvÀnda mig av tvÄ kvalitativa metoder i form av observationer av referenssamtal och intervjuer av sju bibliotekarier som arbetar vid disken. UtvÀrderingsfrÄgorna, som ligger till grund för min uppsats, Àr pÄ vilket sÀtt webbresurserna anvÀnds i referenssamtalet, hur bibliotekarierna informeras och utbildas pÄ nya och befintliga resurser samt hur webbresurserna marknadsförs mot anvÀndarna.Som grund för min bedömning har jag anvÀnt mig av bibliotekslagen (1996:1596), Unescos folkbiblioteksmanifest och de rekommendationer, som Svensk biblioteksförening har stÀllt upp.UtifrÄn mina observationer och bibliotekariernas utsagor har jag kommit till vissa slutsatser, som kortfattat kommer att redogöras för hÀr. Webbresurserna Àr relativt osynliga i biblioteksrummet och behöver lyftas fram och marknadsföras pÄ ett mÄlmedvetet sÀtt. Vidare bör omkringliggande system underlÀttas för att avlasta referensdisken med rutinmÀssiga ickereferensfrÄgor och pÄ sÄ sÀtt skapa tid för referensfrÄgor.
Datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen- : - Ur ett specialpedagogiskt perspektiv
Idag finns datorer och pekplattor som naturliga inventarier i klassrummen runt om i Sverige och anvÀnds alltmer som lÀrverktyg i undervisningen, sÄ Àven i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. Detta medför ett  pedagogiska och didaktiska skifte  som innebÀr att allt fler lÀrare arbetar utifrÄn variationer av Arne Tragetons metod ?Att skriva sig till lÀsning?, dÀr den gemensamma faktorn Àr att eleverna lÀr sig lÀsa och skriva genom att skriva pÄ datorer eller pekplattor. Genom anvÀndandet av dator eller pekplatta sÄ möjliggörs att det som kallas alternativa verktyg anvÀnds som generella verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen.Syftet med denna studie var att studera om och i sÄ fall hur datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen stödjer elever som Àr i eller riskerar att hamna i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studiens teoretiska bakgrund vilar pÄ det sociokulturella perspektivet dÀr kommunikation och samspelet mellan ut- och inlÀrning som upphov till det individuella lÀrandet.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie som bygger pÄ intervjuer av sju specialpedagoger/speciallÀrare kring deras erfarenheter och Äsikter angÄende datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv.Resultatet visar att det finns indikationer pÄ att datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen har en positiv inverkan pÄ elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter vilket Àven bekrÀftas av de studier som tas upp i litteraturgenomgÄngen En viktig faktor för att arbetssÀttet ska bli framgÄngsrikt Àr lÀrarens kompetens kring lÀs- och skrivutveckling samt förmÄga att strukturera och individualisera undervisningen utifrÄn var enskild elevs behov..
Traditionell strategi : Mot bokhyllan eller cyberrymden?
Den traditionella strategiska skolan bestÄr av en uppdelning mellan civilt och militÀrt. Begreppspar som offensiv/ defensiv, avskrÀckning/ pÄtvingande, direkt eller indirekt strategi i kombination med miljö och geografi Àr viktiga utgÄngspunkter. Men gÄr det teoretiska ramverk som till stor del hÀr-stammar frÄn von Clausewitz att tillÀmpa pÄ cyberrymden? En miljö som prÀglas av att den för-Àndras sÄ fort nÄgon ansluter en ny dator, till stor del saknar geografiska grÀnser och dÀr skillnaden mellan militÀrt och civilt suddats ut. Detta prövas genom att analysera begreppens tillÀmpning pÄ Estlands, Finlands, Norges och EU:s cybersÀkerhetsstrategier.Syftet med denna uppsats Àr att pröva hur vÀl den traditionella strategiska skolan erbjuder analys-verktyg för strategier inom cyberrymden, samt att studera hur olika aktörer hanteras och samord-nas.