Den mest eftertraktade rÄvaran i svenska skogar Àr barrvirke och detta har sedan lÀnge varit vÀgledande för skogsbrukets planering och skötsel. Brandskydd, ökat betestryck och skötsel för barrtrÀd har missgynnat lövtrÀden. Eftersom lövskogar i den boreala zonen tillhör ett av de artrikaste ekosystem Àr kontinuerlig förekomst av lövtrÀd och lövdominerade bestÄnd viktigt för den biologiska mÄngfalden. Den standard skogsÀgare certifierade enligt FSC (Forest Stewardship Council) har att följa innehÄller tvÄ lövindikatorer, 6.3.8. och 6.3.9..

Sex fastighetsförvaltare inom landsting och regioner samt Brandskyddsföreningen har identifierat ett behov av att upprÀtta en modell för att pÄ ett enkelt sÀtt kunna klassificera det byggnadstekniska brandskyddet pÄ sjukhus i Sverige. Detta bland annat för att kunna motivera och underlÀtta för beslutsfattare, sÄ som politiker, att göra skÀliga bedömningar för exempelvis utökande av ekonomiska medel och personella resurser för utökade brandskyddande ÄtgÀrder.Syftet med arbetet Àr att genomföra en förstudie för att undersöka möjligheterna att ta fram en modell för klassificering av det byggnadstekniska brandskyddet pÄ sjukhus i Sverige. Om detta anses möjligt ska ett förslag pÄ modellstruktur tas fram i syfte för att motivera ÄtgÀrder till ett förbÀttrat brandskydd.Den metodik som anvÀnds under studien har utgjorts av systematisk litteraturstudie och kvalitativa intervjuer dÀr analysmetoderna utgjorts av kvalitativa metoder. Resultatet utgörs i huvudsak av en litteraturstudie dÀr sex olika bedömnings- och klassificeringsmodeller för olika verksamheter har granskats, i syftet att undersöka om de kan utgöra underlag för att ta fram en klassificeringsmodell för sjukhus. Ett urval av de granskade modellerna utgörs av Miljöbyggnad- en svensk certifiering, Willis Blue- ett riskhanteringsverktyg och BSV- vÄrd- en bedömningsmodell för att jÀmföra brandskyddsnivÄer pÄ vÄrdavdelningar.

Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter Àr de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid dÄ globalisering och kulturella förhÄllanden skapar en konkurrens mellan stÀderna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strÀvan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer fÄr allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar pÄ stadskÀrnans förnyelse.

Landskapsanalys och stadsutveckling, en studie av Jonsboda Àr ett examensarbete som syftar till att undersöka hur en stadsdel kan utvecklas med fokus pÄ det gröna perspektivet. Syftet med arbetet har varit att fördjupa kunskaper inom landskapsplanering och stadsutveckling. För att uppnÄ dessa syften har mÄlet varit att undersöka hur en av VÀxjös framtida stadsdelar kan utvecklas med hÀnsyn till VÀxjö kommuns mÄl och landskapets förutsÀttningar. Arbetet har utförts genom litteraturstudier analys och förslagsarbete. Litteraturen har i första hand gett en bild av omrÄdets historia och förutsÀttningar som senare legat till grund för analysarbetet.

Studien fokuseras pĂ„ följande frĂ„gor ? Vad var det som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor stĂ„tlig park, hamnade just hĂ€r? TvĂ„ unika resurser, ett stenkast frĂ„n stadens centrum. ? Kan en kulturhistorisk förstudie anvĂ€ndas som landskapsanalys och fungera som ett planeringsunderlag inför exploateringar? (DĂ€rigenom kunna se förhĂ„llande mellan vĂ„rt brukande och att förbruka vĂ„r mark. SYFTE Att sjĂ€lv kunna erhĂ„lla en övergripande kunskap över följande; ? Vad det var som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor stĂ„tlig park, hamnade just hĂ€r i detta omrĂ„de? Detta har en gĂ„ng har planerats, varit nĂ„gons vision. ? Att kunna finna och beskriva nĂ„gon forma av kausalitet? ? Att kunna sĂ€tta denna form av studie tidigt i planeringsskede för att underlĂ€tta den fortsatta planlĂ€ggningen i/med exploatering som dĂ„ anpassas efter faststĂ€llda kulturhistoriska vĂ€rden. Metod Min metod i denna studie har varit att genomföra en landskapsanalys i ett kulturhistoriskt perspektiv över objekt och omrĂ„de i dess kontext. Detta har gjorts genom att söka och lĂ€sa relevant litteratur som rör stadens historia ur flera perspektiv; beskrivningar, sammanhang och kausalitet (d.v.s. hĂ€ndelser, beslut och konsekvenser) av aktörer. AVGRÄNSNINGAR Uppsatsen skrivs frĂ€mst mot den bakgrunden av landskapsanalys gĂ€llande kulturhistoriska vĂ€rden. SĂ„ledes fördjupar denna sig inte i begrepp som naturvĂ€rden, biotoper, vĂ€xt och djurliv, vatten luft/klimat. Resultat Jag vill göra gĂ€llande att en stor del av resultat Ă€r de olika kapitel som beskriver tillkomst och utvecklingen av staden, parken och byggnaden. Som ett delresultat vill jag peka pĂ„ att exploateringsprocesser krĂ€ver nĂ„gon form av kvalitetssĂ€kringsprocess för att kunna bevara de kultur- och naturvĂ€rden som Ă€r definierade. Ett sĂ€tt Ă€r att implementera metoden balanserad samhĂ€llsbyggnad som juridiskt instrument (inom ex PBL).

JĂ€mtkraft AB Ă€r ett kommunalĂ€gt företag som bland annat levererar el och fjĂ€rrvĂ€rme till Östersund stad. KraftvĂ€rmeanlĂ€ggningen i Lugnvik bestĂ„r av 3 pannor, panna 1 och 2 Ă€r Ă€ldre hetvattenpannor som eldas med biobrĂ€nslen och torv, de anvĂ€nds mestadels vid kallt vĂ€der och under sommaren. I kraftvĂ€rmeverket som kallas panna 3 eldas en blandning av biobrĂ€nsle, returtrĂ€ och torv. Panna 3 Ă€r en cirkulerande fluidiserande bĂ€dd (CFB) pĂ„ 125 MW dĂ€r 45 MW Ă€r elproduktion. Torv sameldas ofta med biobrĂ€nsle eftersom det minskar risken för olika driftsproblem i pannan.

Syftet med denna studie Àr att göra en metaanalys kring anvÀndningen av utvÀrderingen Aktiveringspolitikens Janusansikte. UtvÀrderingen har genomförts i fyra stadsdelar i Malmö inom ramen för storstadssatsningen.Fokus har legat pÄ att undersöka om resultatet av utvÀrderingen Aktiveringspolitikens Janusansikte har anvÀnts i de utvÀrderade verksamheterna, samt vilka faktorer som pÄverkar anvÀndande eller icke-anvÀndande av utvÀrderingar.För att analysera vilken typ av anvÀndning som har förekommit har Carol H Weiss modell för anvÀndning av utvÀrderingsresultat anvÀnds. Denna har kombinerats tre förklaringsfaktorer för att försöka förstÄ varför det sker eller varför det inte sker nÄgon anvÀndning av utvÀrderingsresultat. Dessa faktorer Àr den personliga faktorn, den kontextuella faktorn och utvÀrderingsfaktorn.Undersökningen visar att anvÀndningen av Aktiveringspolitikens Janusansikte inte varit sÄ utbredd i de undersökta stadsdelarna. DÀremot framkommer det en generellt positiv instÀllning till utvÀrderingar.

Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. MÄnga stÀder och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det hÀr examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det Àr som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag nÀrmare pÄ ett avvecklat industriomrÄde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design frÀmja kreativitet i utomhusmiljön. Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgÄngsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i stÀder. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igÄng ordentligt.

Inom stadsdelsomrÄdet Vantör finns ett nÀtverk med bilfria gÄngstrÄk som i mÄnga fall Àr inramade med park- eller naturmark. De nytillkomna stadsdelarna i Sverige byggda pÄ 50 - och 60 ? talet karakteriseras ocksÄ mycket av osammanhÀngande och utplacerade bostadsenklaver i ursprunglig bevarad natur. Dock har det offentliga vardagsrummet som tidsperiodens utemiljö planerades till att vara inte uppnÄtts, och mÄnga av gÄngstrÄken inom Vantörs stadsdelar anvÀnds inte i en större utstrÀckning. För att ta till vara stadsbygdens möjligheter med vÀrden i den befintliga utemiljön och tillhandahÄlla trivsamma omgivningar för omrÄdets boende, Àr det av intresse att uppmÀrksamma gÄngstrÄkens kvaliteter. Men Àven bristerna jÀmte mot brukarna av gÄngstrÄken Àr viktiga att förstÄ för samma orsak, och för att inte gÄngstrÄken pÄ sikt ska utsÀttas för exploatering.

SammanfattningBorÄs stad Àr indelat i tio kommundelar dÀr varje del ansvarar för sin egen verksamhet och sina tjÀnster. Under 2010 har man fattat beslut om en omorganisation av kommunen. De tio kommundelarna ska övergÄ till tre stora stadsdelar, och dÀr verksamheterna ska drivas av respektive stadsdelsnÀmnd. Anledningen till den stora förÀndringen motiveras utifrÄn en utökad ?rÀttvisa, effektivitet och kvalitet? i den kommunala verksamheten (http://bit.ly/fNNFVR).

SammanfattningUnder en relativt lÄng tid har det inom samhÀllsplaneringsdebatten framhÄllits vikten av att verka för en utveckling som tar oss frÄn funktionsseparerade, segregerande och trafikalstrande stadsbyggnadsstrukturer till den funktionsblandade attraktiva staden som erbjuder nÀrhet, jÀmlikhet och minskat biltransportbehov mellan dess vÀl sammanlÀnkade och integrerade stadsdelar och funktioner.  En tydligt rÄdande trend och utveckling inom stadsplanering Àr ocksÄ den ökade fokuseringen pÄ att hitta modeller och verktyg för att kunna bedöma och utvÀrdera stadsutvecklingsförslag ur holistiska hÄllbarhetsperspektiv, vilket bl.a. mÀrks i utvecklandet av hÄllbarhetscertifieringsmetoder för stadsdelar samt krav som stÀlls pÄ holistiska delanalyser och redovisningar i dessa.Hur problem, förutsÀttningar och innebörden av olika strukturella lösningar framstÀlls kan ha en stor betydelse för vilken lösning som vÀljs samt hur vÀl den valda lösningen bidrar till en önskad stadsutveckling. I detta sammanhang kan det vara av vÀrde att i planeringsprocesser att ha bra verktyg för att kunna analysera och beskriva olika förutsÀttningar och förÀndringsförslag.Trafikverket publicerade i 2011 rapporten "Integrering av handel i stÀder- Metoder, strategier och exempel" (2011:050). I rapportarbetets senare delar utvecklades förslag till en metod/modell för att kunna mÀta och i ett samlat i sammanhang redovisa olika bestÄndsdelar som bedöms ha betydelse för en ökad fysisk strukturell och funktionell integration. Metoden som föreslÄs, den s.k.

MÄnga pekar pÄ att dagens stÀder allt mer utvecklas mot vad som ofta benÀmns delade stÀder. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar av befolkningen lever i exklusiva omrÄden med dyra livsstilar samtidigt som fler blir fattigare och lever i omrÄden som ibland beskrivs som gettoiserade. Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spÀnningar. (Johansson, T & Sernhede, O. 2004) Som orsak till denna utveckling pekas det pÄ avindustrialisering, globalisering och ett samhÀlle baserat pÄ informationsteknologi.

I nordvÀstra Uppsala ligger stadsdelen LibrobÀck. Stadsdelen hÄller pÄ att omvandlas frÄn ett industriomrÄde till ett omrÄde med mycket bostÀder. För att denna stadsdelsomvandling skall lyckas krÀvs ocksÄ att omrÄdets grönomrÄden utvecklas. Med anledning av detta görs hÀr ett gestaltningsarbete göras som visar hur en utvald grönyta kan utvecklas.Arbetet gÄr ut pÄ att inventera och analysera en plats för att ta fram en vision för hur omrÄdet skall kunna utvecklas med hÀnsyn till platsens förutsÀttningar.Genom att inventera och analysera platsens olika delomrÄden framkom vilka ytor som lÀmpas sÀrskilt bra för att bli vistelseytor nÀr platsen skall omgestaltas. Dessa ytor valdes i gestaltningen ut som vistelseytor med karaktÀrer, funktioner och storlekar, passande för respektive yta.

MÄnga pekar pÄ att dagens stÀder allt mer utvecklas mot vad som ofta benÀmns delade stÀder. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar av befolkningen lever i exklusiva omrÄden med dyra livsstilar samtidigt som fler blir fattigare och lever i omrÄden som ibland beskrivs som gettoiserade. Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spÀnningar. (Johansson, T & Sernhede, O. 2004) Som orsak till denna utveckling pekas det pÄ avindustrialisering, globalisering och ett samhÀlle baserat pÄ informationsteknologi.

Bakgrund och problemdiskussion: Att förÀndra en gammal institutionsmiljö till en ny bÀrande idé kan pÄ flera sÀtt ge effekter som innefattar förÀndringar i den lokala identiteten. Tecken pÄ dessa förÀndringar Àr, nÀr den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gÄngbar, nÀr de nya funktionerna övergÄr till enbart privat regi samt att det nya samhÀllet blir mer specificerat och i vÀrsta fall segregerat.Syftet: UtifrÄn begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som LÄngbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan LÄngbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet LÄngbro park och dess utveckling. Undersökningen tar Àven upp om det finns nÄgra omstÀndigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i sÄ fall haft intresse i omrÄdets progression.Metod: Granskningen av LÄngbro park utgÄr frÄn teoretiska kÀllor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusomrÄde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt LÄngbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgÄngspunkt vÀrderar frÀmst normativt och moraliskt hur samhÀllet konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrÄn globala, statliga och privata intressen.