Detta examensarbete tar avstamp i kursen Markbyggandets hÄrda material och konstruktion, Tn0214, som var valbar under mitt tredje och sista Är pÄ landskapsingenjörsprogrammet vid SLU ? Alnarp. DÄ jag har erfarenheter av byggnads- och möbelsnickeri samt ett intresse för material har jag under min tid pÄ SLU- Alnarp reflekterat över de sÀtt som trÀ idag anvÀnds utomhus. Det absolut vanligaste trÀmaterialet för utomhus-tillÀmpningar idag torde vara konventionellt tryckimpregnerat virke. Detta trots att jag tycker mig se allt fler annonser, artiklar och notiser om nyutvecklade alternativa trÀmaterial.

En god och fungerande stadsdel utanför stadskÀrnan krÀver omsorgsfull utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för urbant liv och dÀrför stÀlls höga krav pÄ planeringen. En ny stadsdel mÄste möta sin omgivning och ses utifrÄn staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av att förhÄlla sig till omgivande omrÄden, landskapet samt stadskÀrnan och ta till vara pÄ deras kvalitéer. Det nya omrÄdet mÄste ocksÄ tillföra den befintliga omgivningen kvalitéer.

Under senare Är har förÀndringar i stadsmiljön ofta inneburit förnyelse av omrÄden som tappat sin tidigare huvudfunktion. PÄ mÄnga hÄll i Sverige skapas nya stadsdelar dÀr det tidigare funnits industrier, varv eller traditionell hamnverksamhet. Handelshamnen i Karlskrona Àr ett hamnstrÄk pÄ Trossös nordöstra sida dÀr största delen av hamnverksamheten flyttat till annan plats och omrÄdet stÄr nu inför en stadsförnyelse. Huvudproblemet Àr att hamnen Àr isolerad frÄn staden och den ursprungliga vÀrldsarvsklassade stadsplanen fullföljs inte i hamnen. Syftet med arbetet Àr att utveckla Handelshamnen till en attraktiv och levande del av staden, vilket kommer resultera i en illustrationsplan. TvÄ olika trianguleringar har anvÀnts som bakgrund till illustrationsplanen.

En god och fungerande stadsdel utanför stadskÀrnan krÀver omsorgsfull utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för urbant liv och dÀrför stÀlls höga krav pÄ planeringen. En ny stadsdel mÄste möta sin omgivning och ses utifrÄn staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av att förhÄlla sig till omgivande omrÄden, landskapet samt stadskÀrnan och ta till vara pÄ deras kvalitéer. Det nya omrÄdet mÄste ocksÄ tillföra den befintliga omgivningen kvalitéer.

Internet Àr en given del i ungdomars vardag, det finns en utmaning i det flöde av information som finns i samhÀllet idag. Internets möjligheter stÀller flera krav pÄ ungdomars teoretiska, sociala, praktiska och kreativa kompetenser. Ofta fokuseras det pÄ det negativa i anvÀndandet men det Àr viktigt att inte glömma bort de olika positiva anvÀndningsomrÄdena. I en rapport frÄn Ungdomsstyrelsen (Ungdomsstyrelsen, 2010) framkommer det att ungdomarna kÀnde att de inte har möjlighet att pÄverka i de stora frÄgorna i samhÀllet och att de önskar att de var mer delaktiga. De skulle vilja ha mer information om praktiska saker och hjÀlp med att sÄlla bland informationen.

Att jobba inom socialtjĂ€nsten med ekonomiskt bistĂ„nd innebĂ€r att man som socialsekreterare mĂ„ste skriva en hel del utredningar, och det förvĂ€ntas av socialsekreterarna att dessa utredningar Ă€r objektiva sammanfattningar av klientens situation. Men Ă€r det överhuvudtaget möjligt att vara objektiv? Och Ă€r det egentligen klientens berĂ€ttelse som skrivs ner i utredningen eller socialsekreterarens? Studien utgĂ„r frĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna: Vad innebĂ€r det att utreda inom ekonomiskt bistĂ„nd? Hur ser socialsekreterare pĂ„ klientens delaktighet i utredningsprocessen? Är bristande kunskaper i svenska ett hinder för klientens delaktighet i utredningsprocessen? Syftet med studien Ă€r att studera utredningsarbete inom ekonomiskt bistĂ„nd och den strukturerade utredningsmetod som anvĂ€nds inom Göteborgs Stad, samt att se om socialsekreterarna som anvĂ€nder den anser att den leder till att klienten blir mer delaktig. NĂ€r det gĂ€ller delaktighet definieras det begreppet hĂ€r som aktiv medverkan och medinflytande. Studien görs utifrĂ„n ett postmodernt perspektiv. För att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna har tio socialsekreterare i invandrartĂ€ta stadsdelar i Göteborg intervjuats, och resultaten av denna empiriska undersökning har analyserats med hjĂ€lp av teorierna socialkonstruktionism och narrativ teori. Att utreda inom ekonomiskt bistĂ„nd Ă€r en mĂ„ngfacetterad uppgift.

Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter Àr de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid dÄ globalisering och kulturella förhÄllanden skapar en konkurrens mellan stÀderna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strÀvan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer fÄr allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar pÄ stadskÀrnans förnyelse.

Arbetet handlar om en stadsdels exploatering i förhÄllande till staden som den skiljs frÄn genom ett vattenrum. Stadsdelens placering gör att det Àr ett avstÄnd till stadskÀrnan dÀr alla funktioner sÄsom handel, service, kommunikationer, nöjen och restauranger med mera finns.Regionförstoringen stÀller krav pÄ mindre orter och smÄstÀder nÀr avstÄnd mÀts i tid istÀllet för kilometer, samtidigt som kraven pÄ attraktiva boende- och livsmiljöer stÀndigt ökar i konkurrensen om nya invÄnare. FörhÄllandet mellan stad och land Àr en faktor som spelar stor roll i utvecklingen av de stÀder och orter som inte Àr dominerande i regionen.Sölvesborg Àr en smÄstad med medeltida rötter i Blekinge lÀn som har haft en stor nedgÄng i sitt nÀringsliv nÀr den stora arbetsplatsen pÄ orten lade ner under 1980-talet. Sölvesborgs kommun ligger i en expansiv region med stora arbetsgivare i de kringliggande kommunerna vilket har lett till att stora delar av befolkningen pendlar ut ur kommunen för att arbeta. Staden Àr en trÀdgÄrdsstad, som ligger pÄ Sölvesborgsvikens vÀstra sida, som lockar med ett attraktivt boende med nÀrhet till bÄde skog och skÀrgÄrd.

El-installationer Àr ett komplext paket att upphandla, vilket till stor del beror pÄ el-marknadsstrukturen. El-marknaden kÀnnetecknas av karaktÀrsdrag liknande oligopolmarknader, med en styrande aktör, ett begrÀnsat antal leverantörer samt en icke fungerande konkurrens. Allt fler byggföretag övergÄr frÄn den traditionella marknadspraxisen till ett mer industriellt byggande. Det stÀller krav pÄ inköpsarbetet och krÀver nytÀnkande i form av innovationer, utifrÄn den individuella byggprocessen. Studiens syfte var att undersöka hur ett byggföretag bör agera vid inköpsbeslut av el-installationer.

Detta examensarbete gjordes pÄ uppdrag av Norrbys kommundel som Àr en del av BorÄs. Syftet med arbetet var att kartlÀgga och analysera Àldreomsorgens nyttjande av bilarna som de förfogar över samt undersöka om det finns ett behov av att effektivisera organisationen och anvÀndandet av bilarna och Àven hur detta skall gÄ till. För att genomföra detta uppdrag och fÄ en teoretisk grund att stÄ pÄ har lÀmplig litteratur och olika metoder för informationsinsamling studerats. Ett flertal intervjuer med handledaren samt ett möte med alla enhetschefer inom Àldreomsorgen har genomförts för att fÄ ingÄende information om verksamheten. Norrby kommundel som omfattar ett flertal stadsdelar i vÀstra BorÄs dÀribland de utanförliggande delarna Byttorp, Tullen, Hestra, EkÄs och Viared har sitt huvudkontor i stadsdelen Norrby som ligger i vÀstra delen av BorÄs centralort.

Den mest eftertraktade rÄvaran i svenska skogar Àr barrvirke och detta har sedan lÀnge varit vÀgledande för skogsbrukets planering och skötsel. Brandskydd, ökat betestryck och skötsel för barrtrÀd har missgynnat lövtrÀden. Eftersom lövskogar i den boreala zonen tillhör ett av de artrikaste ekosystem Àr kontinuerlig förekomst av lövtrÀd och lövdominerade bestÄnd viktigt för den biologiska mÄngfalden. Den standard skogsÀgare certifierade enligt FSC (Forest Stewardship Council) har att följa innehÄller tvÄ lövindikatorer, 6.3.8. och 6.3.9..

Sex fastighetsförvaltare inom landsting och regioner samt Brandskyddsföreningen har identifierat ett behov av att upprÀtta en modell för att pÄ ett enkelt sÀtt kunna klassificera det byggnadstekniska brandskyddet pÄ sjukhus i Sverige. Detta bland annat för att kunna motivera och underlÀtta för beslutsfattare, sÄ som politiker, att göra skÀliga bedömningar för exempelvis utökande av ekonomiska medel och personella resurser för utökade brandskyddande ÄtgÀrder.Syftet med arbetet Àr att genomföra en förstudie för att undersöka möjligheterna att ta fram en modell för klassificering av det byggnadstekniska brandskyddet pÄ sjukhus i Sverige. Om detta anses möjligt ska ett förslag pÄ modellstruktur tas fram i syfte för att motivera ÄtgÀrder till ett förbÀttrat brandskydd.Den metodik som anvÀnds under studien har utgjorts av systematisk litteraturstudie och kvalitativa intervjuer dÀr analysmetoderna utgjorts av kvalitativa metoder. Resultatet utgörs i huvudsak av en litteraturstudie dÀr sex olika bedömnings- och klassificeringsmodeller för olika verksamheter har granskats, i syftet att undersöka om de kan utgöra underlag för att ta fram en klassificeringsmodell för sjukhus. Ett urval av de granskade modellerna utgörs av Miljöbyggnad- en svensk certifiering, Willis Blue- ett riskhanteringsverktyg och BSV- vÄrd- en bedömningsmodell för att jÀmföra brandskyddsnivÄer pÄ vÄrdavdelningar.

Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter Àr de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid dÄ globalisering och kulturella förhÄllanden skapar en konkurrens mellan stÀderna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strÀvan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer fÄr allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar pÄ stadskÀrnans förnyelse.

Landskapsanalys och stadsutveckling, en studie av Jonsboda Àr ett examensarbete som syftar till att undersöka hur en stadsdel kan utvecklas med fokus pÄ det gröna perspektivet. Syftet med arbetet har varit att fördjupa kunskaper inom landskapsplanering och stadsutveckling. För att uppnÄ dessa syften har mÄlet varit att undersöka hur en av VÀxjös framtida stadsdelar kan utvecklas med hÀnsyn till VÀxjö kommuns mÄl och landskapets förutsÀttningar. Arbetet har utförts genom litteraturstudier analys och förslagsarbete. Litteraturen har i första hand gett en bild av omrÄdets historia och förutsÀttningar som senare legat till grund för analysarbetet.

Studien fokuseras pĂ„ följande frĂ„gor ? Vad var det som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor stĂ„tlig park, hamnade just hĂ€r? TvĂ„ unika resurser, ett stenkast frĂ„n stadens centrum. ? Kan en kulturhistorisk förstudie anvĂ€ndas som landskapsanalys och fungera som ett planeringsunderlag inför exploateringar? (DĂ€rigenom kunna se förhĂ„llande mellan vĂ„rt brukande och att förbruka vĂ„r mark. SYFTE Att sjĂ€lv kunna erhĂ„lla en övergripande kunskap över följande; ? Vad det var som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor stĂ„tlig park, hamnade just hĂ€r i detta omrĂ„de? Detta har en gĂ„ng har planerats, varit nĂ„gons vision. ? Att kunna finna och beskriva nĂ„gon forma av kausalitet? ? Att kunna sĂ€tta denna form av studie tidigt i planeringsskede för att underlĂ€tta den fortsatta planlĂ€ggningen i/med exploatering som dĂ„ anpassas efter faststĂ€llda kulturhistoriska vĂ€rden. Metod Min metod i denna studie har varit att genomföra en landskapsanalys i ett kulturhistoriskt perspektiv över objekt och omrĂ„de i dess kontext. Detta har gjorts genom att söka och lĂ€sa relevant litteratur som rör stadens historia ur flera perspektiv; beskrivningar, sammanhang och kausalitet (d.v.s. hĂ€ndelser, beslut och konsekvenser) av aktörer. AVGRÄNSNINGAR Uppsatsen skrivs frĂ€mst mot den bakgrunden av landskapsanalys gĂ€llande kulturhistoriska vĂ€rden. SĂ„ledes fördjupar denna sig inte i begrepp som naturvĂ€rden, biotoper, vĂ€xt och djurliv, vatten luft/klimat. Resultat Jag vill göra gĂ€llande att en stor del av resultat Ă€r de olika kapitel som beskriver tillkomst och utvecklingen av staden, parken och byggnaden. Som ett delresultat vill jag peka pĂ„ att exploateringsprocesser krĂ€ver nĂ„gon form av kvalitetssĂ€kringsprocess för att kunna bevara de kultur- och naturvĂ€rden som Ă€r definierade. Ett sĂ€tt Ă€r att implementera metoden balanserad samhĂ€llsbyggnad som juridiskt instrument (inom ex PBL).