Blandstad Àr ett begrepp som anvÀnds frekvent inom ramen för stadsplanering idag. Det Àr en vision som kommer med löften om hur ett förlorat stadsliv ska Äterkomma. Men ett av de stora hindren för ett verkligt genomförande Àr de skyddsavstÄnd till störande verksamheter som tagits fram i tidigare planeringsmetoder. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om, och i sÄ fall var, dessa störande verksamheter har en plats i staden eller om de ska förpassas till stadens periferi. Arbetet inleds med en litteraturstudie som presenterar hur planeringen av arbetsplatser Àndrats frÄn tidigt 1800-tal fram till idag.

För att bemöta den allt hÄrdare konkurrensen inom byggbranschen har NCC Komponent börjat utforska nya möjligheter för att öka konkurrenskraften. Ett av de viktigaste omrÄdena enligt NCC Komponent Àr inköp eftersom priset pÄ byggnadsmaterial har stigit snabbare Àn huspriserna under de senaste Ären. Som ett led i satsningen pÄ inköp har nya marknader utanför Europa undersökts. Den kinesiska marknaden har identifierats som extra intressant och inledande arbete för att hitta lÀmpliga produkter har pÄbörjats. Det Àr viktigt att NCC Komponent Àr medvetna om att import utanför den europeiska gemenskapens grÀnser medför större krav pÄ inköpen.

Under senare Är har förÀndringar i stadsmiljön ofta inneburit förnyelse av omrÄden som tappat sin tidigare huvudfunktion. PÄ mÄnga hÄll i Sverige skapas nya stadsdelar dÀr det tidigare funnits industrier, varv eller traditionell hamnverksamhet. Handelshamnen i Karlskrona Àr ett hamnstrÄk pÄ Trossös nordöstra sida dÀr största delen av hamnverksamheten flyttat till annan plats och omrÄdet stÄr nu inför en stadsförnyelse. Huvudproblemet Àr att hamnen Àr isolerad frÄn staden och den ursprungliga vÀrldsarvsklassade stadsplanen fullföljs inte i hamnen. Syftet med arbetet Àr att utveckla Handelshamnen till en attraktiv och levande del av staden, vilket kommer resultera i en illustrationsplan.

Uppsala passerade Är 2011 grÀnsen för vad som i Sverige rÀknas som en storstad ? 200 000 invÄnare. Staden vÀxer i en snabb takt och förvÀntas fortsÀtta göra sÄ under en lÀngre tid framöver. Under de kommande 40 Ären spÄs en tillvÀxt pÄ ungefÀr 50 procent av dagens befolkning. VÀstra BolÀnderna, idag ett lÄgbyggt smÄindustri- och verkstadsomrÄde, ligger endast ett stenkast frÄn Uppsalas nyutvecklade Resecentrum och inte mycket lÀngre frÄn den mest centrala delen av stadskÀrnan. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur en stadsdelsomvandling av den vÀstra delen av BolÀnderna kan vara en del i Uppsalas hÄllbara utveckling. Litteraturstudier, studier av referensprojekt samt ett undersökande skissarbete har resulterat i ett visionsprogram och ett visionsförslag för hur VÀstra BolÀnderna kan utvecklas till en grön och socialt hÄllbar stadsdel som tillÄts vÀxa pÄ höjden. OmrÄdet undersöktes med SWOT-analys samt indelades i mindre karaktÀrsomrÄden baserat pÄ befintliga strukturer och framtida potentiell utveckling.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal inom daglig verksamhet i en av Göteborgs stadsdelar, ser pÄ samt arbetar utifrÄn den gemensamt uppsatta vÀrderingen: Att arbeta med varje enskild arbetstagares bÀsta i centrum, utifrÄn dennes förutsÀttningar och förmÄgor. Personalens förhÄllningssÀtt gentemot arbetet med och för arbetstagarna har Àven varit i fokus.Följande frÄgestÀllningar har fungerat som hjÀlp vid strÀvandet efter att uppnÄ syftet:? Vad innebÀr det för personalen att sÀtta varje enskild arbetstagares bÀsta i centrum och vilka arbetsmetoder anvÀnder de för detta? ? Hur arbetar personalen utifrÄn varje enskild arbetstagares förutsÀttningar och förmÄgor? ? Vilket/vilka förhÄllningssÀtt till arbetet med och för arbetstagarna finns hos personalen?Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ metodstrategi vid genomförandet av denna uppsats. Empirin har samlats in genom Ätta intervjuer med personal frÄn den undersökta stadsdelens dagliga verksamhet. Som analysredskap har vi anvÀnt oss av följande teorier och teoretiska begrepp för att lyfta fram olika aspekter och belysningspunkter i vÄrt insamlande material: Salutogent perspektiv & KASAM; Beroende, Autonomi & SjÀlvbestÀmmande; Bemötande samt olika former av socialt stöd.

Detta examensarbete tar avstamp i kursen Markbyggandets hÄrda material och konstruktion, Tn0214, som var valbar under mitt tredje och sista Är pÄ landskapsingenjörsprogrammet vid SLU ? Alnarp. DÄ jag har erfarenheter av byggnads- och möbelsnickeri samt ett intresse för material har jag under min tid pÄ SLU- Alnarp reflekterat över de sÀtt som trÀ idag anvÀnds utomhus. Det absolut vanligaste trÀmaterialet för utomhus-tillÀmpningar idag torde vara konventionellt tryckimpregnerat virke. Detta trots att jag tycker mig se allt fler annonser, artiklar och notiser om nyutvecklade alternativa trÀmaterial.

En god och fungerande stadsdel utanför stadskÀrnan krÀver omsorgsfull utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för urbant liv och dÀrför stÀlls höga krav pÄ planeringen. En ny stadsdel mÄste möta sin omgivning och ses utifrÄn staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av att förhÄlla sig till omgivande omrÄden, landskapet samt stadskÀrnan och ta till vara pÄ deras kvalitéer. Det nya omrÄdet mÄste ocksÄ tillföra den befintliga omgivningen kvalitéer.

Under senare Är har förÀndringar i stadsmiljön ofta inneburit förnyelse av omrÄden som tappat sin tidigare huvudfunktion. PÄ mÄnga hÄll i Sverige skapas nya stadsdelar dÀr det tidigare funnits industrier, varv eller traditionell hamnverksamhet. Handelshamnen i Karlskrona Àr ett hamnstrÄk pÄ Trossös nordöstra sida dÀr största delen av hamnverksamheten flyttat till annan plats och omrÄdet stÄr nu inför en stadsförnyelse. Huvudproblemet Àr att hamnen Àr isolerad frÄn staden och den ursprungliga vÀrldsarvsklassade stadsplanen fullföljs inte i hamnen. Syftet med arbetet Àr att utveckla Handelshamnen till en attraktiv och levande del av staden, vilket kommer resultera i en illustrationsplan. TvÄ olika trianguleringar har anvÀnts som bakgrund till illustrationsplanen.

En god och fungerande stadsdel utanför stadskÀrnan krÀver omsorgsfull utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för urbant liv och dÀrför stÀlls höga krav pÄ planeringen. En ny stadsdel mÄste möta sin omgivning och ses utifrÄn staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av att förhÄlla sig till omgivande omrÄden, landskapet samt stadskÀrnan och ta till vara pÄ deras kvalitéer. Det nya omrÄdet mÄste ocksÄ tillföra den befintliga omgivningen kvalitéer.

Internet Àr en given del i ungdomars vardag, det finns en utmaning i det flöde av information som finns i samhÀllet idag. Internets möjligheter stÀller flera krav pÄ ungdomars teoretiska, sociala, praktiska och kreativa kompetenser. Ofta fokuseras det pÄ det negativa i anvÀndandet men det Àr viktigt att inte glömma bort de olika positiva anvÀndningsomrÄdena. I en rapport frÄn Ungdomsstyrelsen (Ungdomsstyrelsen, 2010) framkommer det att ungdomarna kÀnde att de inte har möjlighet att pÄverka i de stora frÄgorna i samhÀllet och att de önskar att de var mer delaktiga. De skulle vilja ha mer information om praktiska saker och hjÀlp med att sÄlla bland informationen.

Att jobba inom socialtjĂ€nsten med ekonomiskt bistĂ„nd innebĂ€r att man som socialsekreterare mĂ„ste skriva en hel del utredningar, och det förvĂ€ntas av socialsekreterarna att dessa utredningar Ă€r objektiva sammanfattningar av klientens situation. Men Ă€r det överhuvudtaget möjligt att vara objektiv? Och Ă€r det egentligen klientens berĂ€ttelse som skrivs ner i utredningen eller socialsekreterarens? Studien utgĂ„r frĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna: Vad innebĂ€r det att utreda inom ekonomiskt bistĂ„nd? Hur ser socialsekreterare pĂ„ klientens delaktighet i utredningsprocessen? Är bristande kunskaper i svenska ett hinder för klientens delaktighet i utredningsprocessen? Syftet med studien Ă€r att studera utredningsarbete inom ekonomiskt bistĂ„nd och den strukturerade utredningsmetod som anvĂ€nds inom Göteborgs Stad, samt att se om socialsekreterarna som anvĂ€nder den anser att den leder till att klienten blir mer delaktig. NĂ€r det gĂ€ller delaktighet definieras det begreppet hĂ€r som aktiv medverkan och medinflytande. Studien görs utifrĂ„n ett postmodernt perspektiv. För att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna har tio socialsekreterare i invandrartĂ€ta stadsdelar i Göteborg intervjuats, och resultaten av denna empiriska undersökning har analyserats med hjĂ€lp av teorierna socialkonstruktionism och narrativ teori. Att utreda inom ekonomiskt bistĂ„nd Ă€r en mĂ„ngfacetterad uppgift.

Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter Àr de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid dÄ globalisering och kulturella förhÄllanden skapar en konkurrens mellan stÀderna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strÀvan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer fÄr allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar pÄ stadskÀrnans förnyelse.

Arbetet handlar om en stadsdels exploatering i förhÄllande till staden som den skiljs frÄn genom ett vattenrum. Stadsdelens placering gör att det Àr ett avstÄnd till stadskÀrnan dÀr alla funktioner sÄsom handel, service, kommunikationer, nöjen och restauranger med mera finns.Regionförstoringen stÀller krav pÄ mindre orter och smÄstÀder nÀr avstÄnd mÀts i tid istÀllet för kilometer, samtidigt som kraven pÄ attraktiva boende- och livsmiljöer stÀndigt ökar i konkurrensen om nya invÄnare. FörhÄllandet mellan stad och land Àr en faktor som spelar stor roll i utvecklingen av de stÀder och orter som inte Àr dominerande i regionen.Sölvesborg Àr en smÄstad med medeltida rötter i Blekinge lÀn som har haft en stor nedgÄng i sitt nÀringsliv nÀr den stora arbetsplatsen pÄ orten lade ner under 1980-talet. Sölvesborgs kommun ligger i en expansiv region med stora arbetsgivare i de kringliggande kommunerna vilket har lett till att stora delar av befolkningen pendlar ut ur kommunen för att arbeta. Staden Àr en trÀdgÄrdsstad, som ligger pÄ Sölvesborgsvikens vÀstra sida, som lockar med ett attraktivt boende med nÀrhet till bÄde skog och skÀrgÄrd.

El-installationer Àr ett komplext paket att upphandla, vilket till stor del beror pÄ el-marknadsstrukturen. El-marknaden kÀnnetecknas av karaktÀrsdrag liknande oligopolmarknader, med en styrande aktör, ett begrÀnsat antal leverantörer samt en icke fungerande konkurrens. Allt fler byggföretag övergÄr frÄn den traditionella marknadspraxisen till ett mer industriellt byggande. Det stÀller krav pÄ inköpsarbetet och krÀver nytÀnkande i form av innovationer, utifrÄn den individuella byggprocessen. Studiens syfte var att undersöka hur ett byggföretag bör agera vid inköpsbeslut av el-installationer.

Detta examensarbete gjordes pÄ uppdrag av Norrbys kommundel som Àr en del av BorÄs. Syftet med arbetet var att kartlÀgga och analysera Àldreomsorgens nyttjande av bilarna som de förfogar över samt undersöka om det finns ett behov av att effektivisera organisationen och anvÀndandet av bilarna och Àven hur detta skall gÄ till. För att genomföra detta uppdrag och fÄ en teoretisk grund att stÄ pÄ har lÀmplig litteratur och olika metoder för informationsinsamling studerats. Ett flertal intervjuer med handledaren samt ett möte med alla enhetschefer inom Àldreomsorgen har genomförts för att fÄ ingÄende information om verksamheten. Norrby kommundel som omfattar ett flertal stadsdelar i vÀstra BorÄs dÀribland de utanförliggande delarna Byttorp, Tullen, Hestra, EkÄs och Viared har sitt huvudkontor i stadsdelen Norrby som ligger i vÀstra delen av BorÄs centralort.