Denna uppsats utgör en explorativ fallstudie om certifieringssystemet BREEAM Communities och dess möjlighet att fungera som ett verktyg för svenska kommuner i plan- och exploateringsprocesser.Sedan ett par Är tillbaka pÄgÄr de första projekten i Sverige dÀr BREEAM Communities anvÀnds. Företagen Diligentia och PEAB var först ut att anvÀnda verktyget vid utvecklingen av sina stadsdelar Masthusen och Varvsstaden i VÀstra Hamnen i Malmö.Uppsatsen utgörs i första hand av en kvalitativ intervjustudie med anstÀllda vid Diligentia, PEAB och Malmö Stad, vilken genomfördes vÄren 2012. Studien kompletterades med tvÄ intervjuer med anstÀllda vid Norrköpings kommun, detta eftersom Norrköpings kommun vid tidpunkten för intervjuerna, övervÀgde en anvÀndning av certifieringssystemet vid utvecklingen av stadsdelen SaltÀngen. Intervjustudien tar utgÄngspunkt i intervjupersonernas erfarenheter och tankar kring BREEAM Communities? inverkan pÄ arbetsprocessen och vilka hÄllbarhetsaspekter som hanteras inom de tvÄ projekten i VÀstra Hamnen.

Spa-branschen har genomgĂ„tt en kraftig expansion under de senaste 10 Ă„ren. Ordet ?spa? gĂ„r inte att ta patent pĂ„ och följden har blivit att ordet anvĂ€nds lite hur som helst och i alla möjliga sammanhang och kontexter. , Som gĂ€st, utan större kĂ€nnedom om spa-branschen, kan det vara svĂ„rt att sĂ€rskilja seriösa aktörer frĂ„n de mindre seriösa. Även som aktör kan detta upplevas negativt.

I och med att BergnÀsbron firade 50 Ärs jubileum i Är 2004, insÄg vi att vÄr kÀnnedom om lokalhistoria inte var den allra bÀsta. Vidare reflekterade vi över att mÄnga LuleÄbor inte kÀnner till de bakomliggande faktorerna som gjorde att det tog mer Àn hundra Är innan en bro kunde byggas över Lule Àlv vid LuleÄ. Ett avgörande skÀl till vÄrt Àmnesval kom fram nÀr vi började intressera oss för GÀddviksbron och dess tillkomst. Det framgick dÄ tydligt att brofrÄgan inte bara handlade om GÀddviksbron utan Àven BergnÀsbron, dÀr dess placering i mÄnga Är skulle komma att debatteras. SÄledes var brofrÄgan en lokal stridsfrÄga, men övergick till att bli en riksangelÀgenhet nÀr lÀnets riksdagsmÀn debatterade frÄgan i kammaren.

I uppsatsen diskuteras sociala variablers inflytande pÄ skolresultat i kommunala skolor i Stockholm. Det mönster som framtrÀder indikerar att skolprestationer i mycket hög utstrÀckning Àr relaterat till socioekonomisk status. Barn till högutbildade och höginkomsttagare presterar bÀttre i skolan Àn barn till lÄgutbildade och lÄginkomsttagare. Detta medför att storstadsomrÄdet uppvisar tydliga spatiala skillnader.Orsakerna till denna dispersion diskuteras i uppsatsen utifrÄn sociolingvistiska förklarings-modeller, vilka fokuserar pÄ barns sprÄkliga skillnader utifrÄn sociala faktorer. HÀrutöver diskuteras klassystemets reproduktion, utifrÄn Pierre Bourdieus arbete, nÄgot som Àr fundamentalt bl a för förstÄelsen av snedrekryteringen till gymnasieskolan.I uppsatsen genomförs statistiska korrelations- och regressionsberÀkningar.

De svenska fastighetsbolagen har under de senaste Ären haft stora svÀngningar i resultatet. Ett exempel pÄ detta Àr Hufvudstaden som andra kvartalet 2008 gjorde en vinst pÄ 200milj vilket pÄ endast ett kvartal utvecklade sig till en förlust pÄ 630 milj. Tidigare redovisningsregler i Sverige har haft sin grund frÄn försiktighetsprincipen. PÄ senare Är har redovisningsreglerna i Sverige utvecklats sÄ att de skall följa resten av EU och bli mer internationella. Detta harpÄverkat fastighetsbolagen att frÄngÄ anskaffningsvÀrde i balansrÀkningen till att anvÀnda verkligt vÀrde istÀllet.

Projektledares kompetens utgör en av de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för ett vÀl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rÀtt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gÄ i mÄl inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt dÄ en projektledares kompetens ska mÀtas. Vad Àr det egentligen man ska beakta? Detta Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart och Àven om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstÄr frÄgan om hur den efterfrÄgade kompetensen kan utvecklas.

Syftet med detta arbete Àr att finna svar pÄ hur vi, inför framtidens stadsbyggande, kan Ästadkomma optimalt hÄllbara, trivsamma och vÀlfungerande miljöer och bostadsomrÄden för alla oberoende av kön, Älder, bakgrund och samhÀllsklass. Med lanskapsarkitekturstudier, projektarbeten samt litteraturstudier som grund utkristalliserades tolv frÄgestÀllningar varav den om "Blandstaden" blev den viktigaste, dÄ blandstaden sÀgs vara vÄr tids nya stadsbyggnadsvision (Bellander 2005, s.6). För nÀrmare undersökning av begreppet valdes tvÄ olika stadsdelar i Stockholm som bÄda Àr planerade med blandstaden som ideal. En stadsdel Àr driven av kommersiella övervÀganden och en styrs av kommunen. TvÄ yrkespersoner med stor kunskap om respektive plats intervjuades. Platserna besöktes och fotograferades och efter analys av materialet besvarades tolv frÄgestÀllningar. De huvudsakliga slutsatserna av arbetet Àr att blandstaden blivit det nya stadsbyggnadsidealet som en reaktion mot de zonerade stÀder som det tidigare planeringsidealet har gett upphov till och som vi idag ser stora nackdelar med. Skillnaden mellan förÀndringsprojekt drivna av kommunen och kommersiella övervÀganden var inte sÄ stora som jag förvÀntat mig, dÄ Àven kommunen i praktiken Àr driven av vinstintressen och verkar uppmuntra gentrifieringsprocessen. StrÀvan efter socialt blandade stÀder bottnar i en strÀvan efter en mÄngfasetterad, attraktiv och stimulerande miljö (Bellander 2005, s.25). PÄ lÄng sikt Àr arbetet för en socialt blandad stad en metod att förebygga motsÀttningar mellan olika grupper i samhÀllet. Fördelarna med en social blandning Àr dock mer komplexa Àn vad man kan tro, dÄ konsekvenserna av att göra nedgÄngna omrÄden mer attraktiva kanske inte nödvÀndigtvis gynnar de boende utan i vÀrsta fall tvingar dem att flytta ifrÄn sina hem. Planeringsverktyget blandstaden verkar fungerar bra i den bemÀrkelsen att man kan frÀmja funktionsblandning som i sig Àr en viktig faktor för en stimulerande och trygg stadsmiljö. Det Àr dock inte lika sÀkert att blandstaden Àr det mest effektiva verktyget för att Ästadkomma en social blandning. DÀrför Àr mitt förslag pÄ fortsatt kunskapsutveckling inom omrÄdet att undersöka resultat av alternativa planeringsverktyg för att frÀmja social mÄngfald som ?Social Housing?..

De ökande problemen med klimatförÀndringar gör att det sÀtts allt större press pÄ transportsektorn att minska sina utslÀpp. Kollektivtrafiken vÀntas ha en betydande roll vad gÀller denna sektors minskade miljöpÄverkan och samhÀllets strÀvan mot en hÄllbar utveckling, samtidigt som den ska öka utsatta gruppers tillgÀnglighet till samhÀllets service och tillgodose dessa gruppers försörjningsbehov.Göteborg anses av flera vara en segregerad stad och ett av mÄlen i stadens strategier för en hÄllbar utveckling Àr att vÀnda denna segregation till integration. Mot bakgrund av detta Àr syftet med denna uppsats att undersöka skillnader i tillgÀnglighet och turtÀthet till kollektivtrafik mellan Göteborgs tidigare 21 StadsdelsnÀmnder (SDN). FrÄgestÀllningarna vi utgÄr ifrÄn Àr sÄledes att ta reda pÄ för hur stor andel av invÄnarna kollektivtrafiken Àr tillgÀnglig för i dessa 21 SDN, samt att vi vill veta hur turtÀtheten skiljer sig för invÄnare inom och mellan samma 21 SDN. Vi har Àven valt ut tre SDN för nÀrmre analys, dessa Àr Centrum, Askim och Gunnared.De teorier och den tidigare forskning inom Àmnet som nÀmns i denna uppsats visar pÄ att den transportbaserade segregationen har en relativt liten, men ÀndÄ viktig, pÄverkan pÄ en stads segregation, och en stor pÄverkan pÄ miljön.

I övergÄngen frÄn industrialism till post-industrialism förÀndras stÀdernas ekonomiska förutsÀttningar och ökar konkurrensen. StÀder som tidigare haft en god tillvÀxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens frÄn lÀnder som tillhandahÄller billigare arbetskraft. I den hÀr situationen vÀljer mÄnga stÀder att satsa pÄ att stÀrka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invÄnare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi Àr att satsa pÄ kultur och evenemang. VÀrdskapet för evenemang kan vid första anblick framstÄ som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, nÄgot som gagnar staden med alla dess invÄnare samt Àven regionen och landet som helhet.

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

AbstractTitelEN STUDIE I MÄNNISKORS UPPFATTNINGAR OM BROTTFörfattare Gunes SuberogluKurs Examensarbete (master) i medie- och kommunikationsvetenskapTermin VĂ„rtermin 2013Handledare Marie GrusellSidantal, ord 80, 35113Syfte Syftet Ă€r att undersöka mĂ€nniskors uppfattningar om brott i tvĂ„ stadsdelar. Ett ytterligare syfte Ă€r att redogöra för om mĂ€nniskor sjĂ€lva förestĂ€ller sig att brottsrapporteringar har nĂ„gon betydelse för dessa.Metod Kvalitativa, semistrukturerade respondentintervjuer.Material Respondentintervjuer med tretton personer, varav sju personer som bor i stadsdelen Centrum och sex personer som bor i stadsdelen Örgryte.HuvudresultatDe huvudsakliga resultaten visar att respondenterna uppfattar ödsliga samt platser dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor befinner sig i som osĂ€kra. Respondenterna uppfattar det Ă€ven som att förorter Ă€r mer osĂ€kra. Respondenterna har en bild av att yngre mĂ€n Ă€r mer benĂ€gna att begĂ„ vĂ„ldsbrott Ă€n andra grupper i samhĂ€llet. Det empiriska materialet visar att respondenterna i bĂ„de stadsdelarna uppger att de inte har lĂ€st om eller tittat pĂ„ nĂ„gon brottsrapportering som har skett i just det omrĂ„det de bor i.

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka hur studenter pÄ Makerere universitet i Kampala, Uganda upplever deras möjligheter att nÄ och genomföra högre studier. Vi presenterar en kortfattad bild av landets historia och dagslÀge för att ge en djupare bild utav studenternas egna berÀttelser angÄende deras dagliga upplevelser och hinder i livet som student i Makerere Universitet i Kampala, Uganda. Vi berör Àmnen sÄsom familj, finansiering och de olika sponsringssystemen som existerar i landet. Vi hade ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr vi valde att bestÀmma teorier utefter det insamlade materialet. Undersökningen bestod av tre semistrukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat en grupp studenter, en enskild student men Àven en akademiker och arbetande lÀrare pÄ Makerere University i Kampala, Uganda.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Det hÀr examensarbetet Àr en fallstudie som beskriverstadsutvecklingen i staden Dubai i Förenade arabemiraten.Examensarbetet syftar till att svara pÄ frÄgornaHur har Dubai stad utvecklats frÄn och med oljansupptÀckt fram till idag? och Hur ser den övergripandeplaneringen ut för Dubais framtida stadsutveckling?METOD;VÄr fallstudie Àr en sammanvÀvd redogörelse av enlitteraturstudie och egna upplevelser frÄn en studieresai Förenade arabemiraten.Litteraturstudien bestod av tre huvuddelar. I den förstadelen var syftet att fÄ grundlÀggande fakta och vi lÀstebland annat guideböcker och sÄg dokumentÀrer omDubai. I litteraturstudiens andra del fokuserade vi pÄvad som fanns vetenskapligt publicerat om Dubaisstadsutveckling fram till idag. I den tredje delen söktevi information om Dubais framtida stadsutveckling,frÀmst dokument framtagna av Dubais myndigheter.I studieresan besökte vi Dubai i tolv dagar.

I denna uppsats analyseras realityserierna Rebecca & Fiona samt Danne & Bleckan med syftet att undersöka hur nĂ„gra av de geografiska platser, sĂ„ som stĂ€der, orter och stadsdelar, dĂ€r dessa serier utspelar sig Ă€r representerade. BĂ€gge serierna Ă€r gjorda av produktionsbolaget Art89 för SVTs webbkanal SVT-play och sĂ€ndes mellan 2010 och 2012.De omrĂ„den som tas upp i analysen Ă€r Hornstull, Östermalm, Örebro samt Östberga i Rebecca & Fiona, och Högdalen samt Henriksdalsberget i Danne & Bleckan. Som metod har vi anvĂ€nt en kombination av semiotisk och narrativ analys. Med hjĂ€lp av detta har vi tittat pĂ„ hur serierna konstruerats narratologiskt och vad som konnoteras frĂ„n det man fĂ„r se och höra. Detta har gjorts med fokus pĂ„ de olika omrĂ„den som serierna i huvudsak utspelar sig i, Ă„terkommer till under seriens gĂ„ng eller fĂ„r betydelsebĂ€rande roll i serien.Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n teorier kring genren reality, dess relation med dokumentĂ€r film och problematiken kring det sanningsansprĂ„k som finns inom dessa.