ABSTRACT Titel: Nyanlända flyktingars socialisering i Gavlegårdarnas lägenhetsbestånd     Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Loveth Ikuobase och Marianne Skogh Handledare: Jonas Kågström Datum: 2011 - januari  Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur Gavlegårdarna och de boende ser på Gavlegårdarnas försök att socialisera nyanlända flyktingar och hur Gavlegårdarna önskar att man ska bete sig i deras lägenhetsbestånd. Vi tycker att ämnet är företagsekonomiskt relevant eftersom långsiktig ekonomisk hållbarhet för ett bostadsföretag förutsätter att alla boende trivs och kan förenas i bostadsföretagets vision för hur boendet ska fungera. Detta för att kunna minska kostnader för företaget långsiktigt och för att förbättra relationerna bland hyresgästerna.  Metod: Vi valde att använda kvalitativ ansats eftersom vår uppsats fokuserar på människors socialisering samt kunskapsöverföring mellan människor. Metoden har hjälpt oss att få en ökad förstålelse kring hur de mänskliga aktörerna uppfattar verkligheten. Primärdata och sekundärdata används för att samla in data.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger som arbetar i Reggio Emilia-inspirerade förskolor uppfattar sin pedagogroll. De frågeställningar som ingår i studien är: Hur beskriver några Reggio Emilia-inspirerade pedagoger sin roll i arbetet med barnen? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna kan förekomma i deras arbete för att förverkliga inspirationen från Reggio Emilia-filosofin i sina arbeten? På vilket sätt kopplar de läroplanen till denna filosofi? De teorier som behandlas i studien är Reggio Emilia-filosofin med betoning på pedagogens roll och begreppet ?scaffoldning? eller stötta av Bruner. Pedagogens roll utifrån läroplanen för förskolan (Lpfö98) presenteras i sammandraget. Undersökningen genomfördes vid fyra förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i fyra olika stadsdelar i en stor stad i Skåne. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra Reggio Emilia inspirerade pedagoger.

De senaste åren har det uppkommit ett ökat behov av inhemskt virke inom SCA. Detta framförallt på grund av ökad virkesefterfrågan från de egna industrierna. Eftersom inte SCA Skogs eget skogsinnehav på 2.6 milj ha räcker till för försörjningen av industrierna har man anställt fler virkesköpare som har i uppdrag att köpa råvara från privata markägare. För att sätta fokus på hur SCAs arbete fungerar mot sina virkesleverantörer/kunder har jag gjort en enkätstudie på detta. Studien är uppdelad i tre delar; litteraturstudie, enkätundersökning av kundnöjdhet och en excel-modell för uppföljning av kundnöjdheten baserad på enkäten.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Syfte: Studien avser att undersöka hur förskollärares behov av specialpedagogiskt stöd i förskolan tillgodoses. Syftet preciseras med följande frågeställningar:? I vilka situationer tar förskollärare kontakt när de behöver hjälp i verksamheten?? Vad förväntar de sig att specialpedagogen ska hjälpa till med?? Skiljer det i vilka situationer olika förskollärare anser att en specialpedagog bör kontaktasTeori: Studien utgår från ett systemteoretiskt helhetsperspektiv. Gruppen, i gällande studien, förskollärarna och specialpedagogen, ska ses utifrån ett öppet system. Mänskligt handlande liksom mänskliga problem uppstår i samspel med andra.

Hälsosamma kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet har visat sig vara viktiga beståndsdelar i förebyggandet och behandlingen av flertalet sjukdomar. Människors uppfattningar har visat sig vara av vikt i förändringen mot en mer hälsosam livsstil. Syftet med studien är att kartlägga uppfattningar bland vuxna invånare i Göteborgs kommun, med avseende på kost- respektive motionsvanornas betydelse för såväl den personliga risken, som allmänhetens risk att drabbas av sju livsstilsrelaterade sjukdomstillstånd. Enkäter valdes som forskningsmetod i syfte att samla in kvantitativa data från 180 individer i tre av Göteborgs kommuns tio stadsdelar. Resultaten visade att tron på livsstilens inverkan på sjukdomsriskerna, generellt sett, var stor men varierade beroende på sjukdomstillstånd.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och jämföra socialsekreterare i densociala barnavårdens upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön medArbetsmiljölagens bestämmelser och rekommendationer om psykosocialarbetsmiljö.? Hur upplever socialsekreterarna som arbetar med utredning av barnoch unga sin psykosociala arbetsmiljö?? I vilken utsträckning känner sig socialsekreterarna i social barnavårddelaktiga i Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)?? Vilka skillnader och likheter finns det mellan socialsekreterarnasupplevelse av den psykosociala arbetsmiljön med Arbetsmiljölagenskrav och rekommendationer på den psykosociala arbetsmiljön?En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade personliga intervjueranvändes. Sju yrkesverksamma socialsekreterare inom social barnavårdintervjuades. Informanterna kommer ifrån fyra olika socialkontor,tillhörande tre stadsdelar i Göteborg samt en av Göteborgs kranskommuner.Intervjuerna transkriberades och bearbetades sedan med hjälp av tematiskkodning. Vid analys av empirin användes Karasek och Theorells (1990)krav-kontroll-stödmodell, en definition av begreppet socialt stöd samt kravoch rekommendationer från Arbetsmiljölagen.En paradox som uppmärksammats i uppsatsen benämns ofrivilligprioritering.

Antalet certifikat enligt ISO 9000 ökar stadigt både i Sverige och i övriga världen. Fram till nu har de flesta certifikaten innehafts av stora företag. Den nuvarande trenden är dock att även många småföretag väljer att certifiera sin verksamhet. Att skapa och certifiera ett nytt kvalitetssystem är ett kostsamt och tidskrävande arbete som ofta innebär en hel del problem. I detta arbete har dessa problem kartlagts och lösningar på hur de ska undvikas har analyserats.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Vid förtätning kan det i bland uppstå konflikter mellan prioritering av bebyggelse och grönska i våra städer. Även om bostäder, butiker och företag har stor betydelse för samhällets funktion ska man inte glömma vikten av grönskan för människans trivsel. Att anlägga fickparker är ett sätt att ge plats för grönska i våra städer eftersom fickparken tar en mindre yta i anspråk. Ofta placeras den mellan olika hus och vägar och blir därför en del av människors vardagsmiljö. Fickparkerna fungerar som platser där stadens invånare kan återhämta sig, träffa andra eller låta sig inspireras av planteringarna. En svensk kommun som idag är insatt i anläggandet av fickparker och behovet av dessa är Enköpings kommun. Staden Enköping är en växande pendlarstad med ett stort antal parker i relation till antalet invånare. Majoriteten av stadens parker ligger i tätorten nära centrum.

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

Stadsdelen Alby i Botkyrka kommun utanför Stockholm byggdes i början av 1970-talet som en del av det så kallade miljonprogrammet. I Alby bor i dag människor av olika nationaliteter, med skilda ekonomiska förutsättningar och med skiftande krav på sin utemiljö. Arbetet är uppdelat i tre delar där den första delens avsnitt är ett försök att ge fördjupade kunskaper inför analysarbetet och programskisserna som utgör del två och tre. I avsnittet ?Stadsplanering och grönstruktur? ges en sammanfattning av hur stadsplanering och grönstruktur samspelat under olika tidsperioder från sekelskiftet och framåt. Grannskapsplaneringens fysiska utformning och grönstrukturens uppgift att skilja stadsdelar och bostadsområden från varandra beskrivs.

Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av Försvarets Materielverk (FMV). Det påstås att evaluering av komplexa/sammansatta system är svårt, om inte omöjligt. Common Criteria (CC) är en ISO/IEC-standard för evaluering av produkter och system. Även Information Technology Security Evaluation Criteria (ITSEC) används för samma ändamål. Jag har undersökt vad som är möjligt och denna uppsats beskriver alternativa evalueringslösningar med hjälp av CC/ITSEC, dock primärt enligt CC; där fokus hela tiden vilar på ackreditering av system och produkter inom det svenska försvaret.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Rönnskärsverken är ett smältverk som fokuserar på kopparframställning. Vid framställningen av koppar uppstår en slagg som främst består av järn och kisel. Slaggen bearbetas och granuleras till ett svart grovkornigt material, som sedan säljs under namnet järnsand. Järnsandens tekniska egenskaper gör att den är lämplig att använda som vägfyllnadsmaterial. Eftersom järnsanden uppstår som en biprodukt till följd av kopparframställningen vid Rönnskär så räknas järnsanden som en restprodukt.