Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Syfte: Studien avser att undersöka hur förskollärares behov av specialpedagogiskt stöd i förskolan tillgodoses. Syftet preciseras med följande frågeställningar:? I vilka situationer tar förskollärare kontakt när de behöver hjälp i verksamheten?? Vad förväntar de sig att specialpedagogen ska hjälpa till med?? Skiljer det i vilka situationer olika förskollärare anser att en specialpedagog bör kontaktasTeori: Studien utgår från ett systemteoretiskt helhetsperspektiv. Gruppen, i gällande studien, förskollärarna och specialpedagogen, ska ses utifrån ett öppet system. Mänskligt handlande liksom mänskliga problem uppstår i samspel med andra.

Hälsosamma kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet har visat sig vara viktiga beståndsdelar i förebyggandet och behandlingen av flertalet sjukdomar. Människors uppfattningar har visat sig vara av vikt i förändringen mot en mer hälsosam livsstil. Syftet med studien är att kartlägga uppfattningar bland vuxna invånare i Göteborgs kommun, med avseende på kost- respektive motionsvanornas betydelse för såväl den personliga risken, som allmänhetens risk att drabbas av sju livsstilsrelaterade sjukdomstillstånd. Enkäter valdes som forskningsmetod i syfte att samla in kvantitativa data från 180 individer i tre av Göteborgs kommuns tio stadsdelar. Resultaten visade att tron på livsstilens inverkan på sjukdomsriskerna, generellt sett, var stor men varierade beroende på sjukdomstillstånd.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och jämföra socialsekreterare i densociala barnavårdens upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön medArbetsmiljölagens bestämmelser och rekommendationer om psykosocialarbetsmiljö.? Hur upplever socialsekreterarna som arbetar med utredning av barnoch unga sin psykosociala arbetsmiljö?? I vilken utsträckning känner sig socialsekreterarna i social barnavårddelaktiga i Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)?? Vilka skillnader och likheter finns det mellan socialsekreterarnasupplevelse av den psykosociala arbetsmiljön med Arbetsmiljölagenskrav och rekommendationer på den psykosociala arbetsmiljön?En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade personliga intervjueranvändes. Sju yrkesverksamma socialsekreterare inom social barnavårdintervjuades. Informanterna kommer ifrån fyra olika socialkontor,tillhörande tre stadsdelar i Göteborg samt en av Göteborgs kranskommuner.Intervjuerna transkriberades och bearbetades sedan med hjälp av tematiskkodning. Vid analys av empirin användes Karasek och Theorells (1990)krav-kontroll-stödmodell, en definition av begreppet socialt stöd samt kravoch rekommendationer från Arbetsmiljölagen.En paradox som uppmärksammats i uppsatsen benämns ofrivilligprioritering.

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Antalet certifikat enligt ISO 9000 ökar stadigt både i Sverige och i övriga världen. Fram till nu har de flesta certifikaten innehafts av stora företag. Den nuvarande trenden är dock att även många småföretag väljer att certifiera sin verksamhet. Att skapa och certifiera ett nytt kvalitetssystem är ett kostsamt och tidskrävande arbete som ofta innebär en hel del problem. I detta arbete har dessa problem kartlagts och lösningar på hur de ska undvikas har analyserats.

Vid förtätning kan det i bland uppstå konflikter mellan prioritering av bebyggelse och grönska i våra städer. Även om bostäder, butiker och företag har stor betydelse för samhällets funktion ska man inte glömma vikten av grönskan för människans trivsel. Att anlägga fickparker är ett sätt att ge plats för grönska i våra städer eftersom fickparken tar en mindre yta i anspråk. Ofta placeras den mellan olika hus och vägar och blir därför en del av människors vardagsmiljö. Fickparkerna fungerar som platser där stadens invånare kan återhämta sig, träffa andra eller låta sig inspireras av planteringarna. En svensk kommun som idag är insatt i anläggandet av fickparker och behovet av dessa är Enköpings kommun. Staden Enköping är en växande pendlarstad med ett stort antal parker i relation till antalet invånare. Majoriteten av stadens parker ligger i tätorten nära centrum.

Stadsdelen Alby i Botkyrka kommun utanför Stockholm byggdes i början av 1970-talet som en del av det så kallade miljonprogrammet. I Alby bor i dag människor av olika nationaliteter, med skilda ekonomiska förutsättningar och med skiftande krav på sin utemiljö. Arbetet är uppdelat i tre delar där den första delens avsnitt är ett försök att ge fördjupade kunskaper inför analysarbetet och programskisserna som utgör del två och tre. I avsnittet ?Stadsplanering och grönstruktur? ges en sammanfattning av hur stadsplanering och grönstruktur samspelat under olika tidsperioder från sekelskiftet och framåt. Grannskapsplaneringens fysiska utformning och grönstrukturens uppgift att skilja stadsdelar och bostadsområden från varandra beskrivs.

Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av Försvarets Materielverk (FMV). Det påstås att evaluering av komplexa/sammansatta system är svårt, om inte omöjligt. Common Criteria (CC) är en ISO/IEC-standard för evaluering av produkter och system. Även Information Technology Security Evaluation Criteria (ITSEC) används för samma ändamål. Jag har undersökt vad som är möjligt och denna uppsats beskriver alternativa evalueringslösningar med hjälp av CC/ITSEC, dock primärt enligt CC; där fokus hela tiden vilar på ackreditering av system och produkter inom det svenska försvaret.

Rönnskärsverken är ett smältverk som fokuserar på kopparframställning. Vid framställningen av koppar uppstår en slagg som främst består av järn och kisel. Slaggen bearbetas och granuleras till ett svart grovkornigt material, som sedan säljs under namnet järnsand. Järnsandens tekniska egenskaper gör att den är lämplig att använda som vägfyllnadsmaterial. Eftersom järnsanden uppstår som en biprodukt till följd av kopparframställningen vid Rönnskär så räknas järnsanden som en restprodukt.

Detta examensarbete har utförts hos Volvo Personvagnar och handlar om ett emissionsrelaterat problem som visar sig genom att emissionerna av kväveoxid i bensindrivna bilar ökar vid längre testkörningar, utan att några yttre parametrar ändrats. Problemet har främst observerats vid intern emissionsprovning men kan leda till problem med certifiering av bilar på fältet då emissionerna kan överstiga tillåtna nivåer. Den forskning som utförts på Volvo visar att svavel i bensin kan ackumuleras i katalysatorn och nedsätta dess förmåga att omvandla kväveoxider till ofarliga ämnen. Målet med detta examensarbete har varit att finna vilka faktorer som styr ackumulering av svavel i katalysatorn samt finna vilka faktorer som styr regenerering av denna, och om möjligt även undersöka möjligheten att regenerera katalysatorn under normal körning. Ett delmål har varit att finna ett tillförlitligt sätt att förgifta katalysatorn.

I Kristinehamns kommun vill man skapa en enhetlig grönstrukturplan. Detta utifrån de karteringar och inventeringar som gjorts. Med denna som bas skall analyser göras på de olika stadsdelarnas avstånd till grönstrukturer och rekreationsområden. Även en jämförelse av andra kommuners tillvägagångssätt vid skapande av grönstrukturplan gentemot Kristinehamn skall göras. Man ska se över vart den kommunägda marken finns i relation till det skikt med gröna områden som skapas.

Grundtanken med vår forskning har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda på några skolledares uppfattning kring skriftliga ordningsomdömen och vad införandet av dem skulle kunna tänkas få för konsekvenser för såväl personal, föräldrar men kanske främst för eleven. Vi vill belysa både konkreta och påtagliga fördelar och nackdelar med omdömena, såväl som långsiktiga spekulativa effekter som införandet av skriftliga ordningsomdömen skulle kunna föra med sig. Allt detta ställs också i kontrast till hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna arbetar för att upprätthålla ordning och reda, och hur de arbetar för att stimulera en positiv social utveckling hos eleverna. Vår slumpmässigt utvalda grupp av informanter har bestått av rektorer från åtta stycken skolor som alla är belägna i Stockholms nord-västra stadsdelar. Vi valde att koncentrera oss på skolor belägna i Stockholms stad, eftersom det är den enda kommun som för närvarande är aktuell i sammanhanget med att redan erbjuda elever och föräldrar skriftliga ordningsomdömen.

The awareness regarding environmental issues is increasing and as a result a large number of products are eco-labeled. This enables the consumers to make enlightened environmental decisions when purchasing products. Eco-labeling is no longer for products only, but also for services like hotels. It?s difficult to determine what it actually means to eco-label a hotel and what kind of benefits it includes.