Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Kvalitetssystem Ă€r ett verktyg för att styra och förbĂ€ttra kvaliteten pĂ„ företagets verksamhet. Kvalitetsstyrning har beskrivits som en ny och viktig styrfilosofi för företag. AnvĂ€ndningen och tillĂ€mpningen av kvalitetssystem Ă€r idag ett vanligt inslag i mĂ„nga organisationer. År 2000 utvecklade Stockholms ByggmĂ€stareförening tillsammans med Sveriges Provnings- och forskningsinstitut, systemet BF9K som Ă€r en produktcertifiering för kvalitet, miljö och arbetsmiljö, speciellt anpassad till byggbranschen. BF9K har vĂ€xt till ett relativt stort kvalitetssystem inom byggbranschen, med idag 61 certifierade företag och 21 företag som förbereder för certifiering.

Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.

This essay examines through a sociological perspective how physical objects in Ted Kooser?s poetry collection "Delights & Shadows" can be used to depict the characters? social environment. This is done by examining the physical objects found in 25 poems, the relationships between subjects and objects, and how this relationship can describe the social environment. The essay also examines how the relationship between subjects, objects, and the presence of the social environment within the text affects the reader experience. The physical objects are examined with Bill Brown?s Thing Theory as "things" that stop working for humans, when their flow within the circuits of production and distribution, consumption and exhibition is arrested, however momentarily.

Stadsdelen SkÀggetorp Àr en förort cirka 4 kilometer frÄn Linköpings centrum som uppfördes under miljonprogrammet det vill sÀga mellan 1965-74. Under dessa tio Är uppfördes drygt en miljon bostÀder i Sverige med avsikten att bygga bort den bostadsbrist och trÄngboddhet som dÄ rÄdde. EfterÄt har byggandet och stadsdelarna frÄn epoken kommit att kritiserats hÄrt för att bland annat ha monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var nÄgot som allt som oftast blev eftersatt vid byggandet pÄ grund av att det rationaliserades och serietillverkning skedde. Förorterna frÄn miljonprogrammet har Àven kritiserats pÄ grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar.

Studiens syfte var att beskriva hur barnets bÀsta kan konstrueras i förhÄllande till lÀmpligt förÀldraskap vid medgivandeutredningar för internationell adoption. Som metod anvÀndes kvalitativa forskningsintervjuer. Sju utredare frÄn sex olika stadsdelar i Stockholm stad intervjuades. Materialet analyserades utifrÄn ett rÀttsociologiskt perspektiv och socialkonstruktivistisk teori.Resultatet visade att lÀmpligt förÀldraskap Àr en förutsÀttning för barnets bÀsta. LÀmpligt förÀldraskap preciseras som förÀlderns egenskaper och möjligheter att ta hand om ett adoptivbarn.

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedo?mningen och SundaHus. Med hja?lp av systemens bedo?mningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat.Resultatet har visat att BREEAM-SE sta?ller ho?ga krav med ba?de standardiserade livscykelanalyser, kemiskt inneha?ll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED sta?ller krav pa? a?tervinning, a?teranva?ndning och emissioner men na?mner inte utfasningsa?mnen eller fullsta?ndig materialdokumentation.

Allt eftersom kommunikations- och informationstekniken utvecklas, blir det vanligare att mÀnniskor integrera med varandra pÄ elektronisk vÀg. Information skickas och det har uppstÄtt ett behov av att kunna sÀkra att den person som integrationen sker med ocksÄ Àr den som han eller hon utger sig för att vara och att de uppgifter som skickats inte blivit förÀndrade pÄ nÄgot sÀtt, samt att inga obehöriga tar del utav den. De traditionella metoderna att sÀkerstÀlla ett dokuments innehÄll och avsÀndarens identitet, dÀr underskriften haft en central betydelse, har kommit att appliceras pÄ den moderna tekniken. RÀttsliga aspekter har diskuterats och för att hÄlla takt med den snabba tekniska utvecklingen och för att överbrygga landsgrÀnserna inom EU, har det uppstÄtt regleringar pÄ omrÄdet i syfte att skapa en ökad sÀkerhet nÀr det gÀller elektroniska överförda dokument och de underskrifter som kan finnas pÄ dessa. För att kunna skapa en sÀkerhet för den överförda informationen och en tillit för den som ska förlita sig pÄ dokumentets innehÄll, finns det i lag (2000:832) om kvalificerad elektronisk signatur regleringar som avser Ätagandet gÀllande en tredje man, en s.k.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

I en tillgÀnglig och attraktiv vinterstad ska invÄnarna kunna förflytta sig överallt utan att behöva kÀnna otrygghet pÄ grund av halka och halkolyckor. Klimatet lÀngs norrlandskusten förvÀntas bli varmare med tiden vilket resulterar i varmare vintrar och dÀrmed fler dagar med en hög risk för halka. Examensarbetet utforskar dÀrför fenomenet halkolyckor i centralorten LuleÄ, och försöker besvara frÄgor som; var fotgÀngare halkar, vad halkolyckor kostar samhÀllet, hur samhÀllet kan förhindra halkolyckor, samt vilka för- och nackdelar som finns med de olika halkbekÀmpningsmetoder som anvÀnds idag för att förhindra att fotgÀngare halkar.För att besvara dessa frÄgor har olika metoder som intervjuer, litteraturstudier, datainsamling av olycksdata samt mÀtning av gÄngytors lutning anvÀnts för att fÄ ett sÄ brett angreppssÀtt och sÄ stor förstÄelse som möjligt av problemet. Studien visade att varken LuleÄ kommuns produktionsledare eller de intervjuade fastighetsförvaltarna anser att halkolyckor belastar dem dÄ de knappt fÄr nÄgra halkolyckor inrapporterade. Analysen av olycksdata frÄn olycksdatabasen STRADA visar dock att ungefÀr 1200 halkolyckor har intrÀffat i LuleÄ under de tio Är (2003-2013) som studerats.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

FörutsÀttningarna för arbete inom CSR (Corporate Social Responsibility) ser olika ut frÄn bransch till bransch. Idag föreligger det problematik kring uppfattningen vad CSR innefattar. En underrubrik till CSR Àr miljöansvar. Författaren Subhabrata (2008) diskuterar hur miljöpÄverkande företag, exempelvis transportföretag, kan vara miljömedvetna trots verksamma i en smutsig bransch.Examensarbetet Àmnar förstÀrka och utveckla tidigare forskning inom omrÄdet miljöansvar genom att empirisk belysa paradoxen mellan ett transportföretag och deras miljöansvar. UtifrÄn denna paradox Àmnar examensarbetet till att ge en ökad förstÄelse för hur transportföretag ska kunna kommunicera sitt miljöansvar trots den problematik som föreligger.Insamlad primÀrdata utgör den huvudsakliga kÀllan och har skett genom kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkÀtundersökning.Den teoretiska referensramen bestÄr frÀmst av Beckmann och Morsings (2006) teori, strategisk CSR kommunikation.

Since January 1st 2008, companies have the opportunity to become certified by the new common customs system Authorized Economic Operator (AEO). This opportunity is presented so that authorities together with operators are trusted to ensure that it is the correct cargo that gets transported. Attends Healthcare AB (Attends) has decided to implement this certification. To qualify there are a number of criteria that needs to be met. The aim of this thesis is to verify if Attends can meet the required criteria.

BakgrundI bakgrundskapitlet redogörs för litteratur och forskning som berör kulturens betydelse för barns utveckling. Genom kulturen kan barn utveckla sin sjĂ€lvförstĂ„else, omvĂ€rldsuppfattning och sociala sammanhĂ„llning och skapa bĂ€ttre relationer vilket leder till förbĂ€ttrad inlĂ€rning och kommunikation. Även politikernas och kommunernas ansvar för barns möjligheter tillkultur presenteras.SyfteSyftet med vĂ„rt arbete Ă€r att nĂ€rmare undersöka förskolans möjligheter till deltagande i kulturlivet i tvĂ„ utvalda stadsdelar i en kommun, samt om och hur pedagogerna inkluderar kulturen i verksamheten.MetodUndersökningen genomfördes med bĂ„de kvantitativ och kvalitativ metod för en djupare inblick i kulturens roll i förskolans pedagogiska verksamhet. EnkĂ€tundersökningen besvarades av 80 pedagoger verksamma vid 13 förskolor i kommunen. UtifrĂ„n enkĂ€tresultaten valdes fyra perspektiv av barns möjligheter till kultur som följdes upp med fem intervjuer.Perspektiven Ă€r de tydligaste anledningarna till förutsĂ€ttningar eller svĂ„righeter för kulturen i den pedagogiska verksamhetenResultatResultatet visar att pedagogerna anser att det finns ett bra utbud i kommunen men att mĂ„nga önskar att det kunde utnyttjas i större utstrĂ€ckning.