Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

MĂ„nga Ă€ldre patienter har idag flera sjukdomar och mĂ„nga lĂ€kemedel eftersom detta Ă€r den vanligaste behandlingsformen. Med antal lĂ€kemedel ökar risken för lĂ€kemedelsbiverkningar samt sĂ€mre livskvalitet och vĂ€lbefinnande för patienten. LĂ€kemedelsgenomgĂ„ngar Ă€r till för att se över vilka lĂ€kemedel patienten anvĂ€nder och varför dessa lĂ€kemedel Ă€r ordinerade. Även nyttan och risker för lĂ€kemedelsbiverkningar ses över.Syftet Ă€r att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av lĂ€kemedelsgenomgĂ„ngar hos Ă€ldre patienter inom den kommunala hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. För att uppnĂ„ syftet i denna studie har författarna anvĂ€nt sig av kvalitativ metod med induktiv ansats.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Kvalitetssystem Ă€r ett verktyg för att styra och förbĂ€ttra kvaliteten pĂ„ företagets verksamhet. Kvalitetsstyrning har beskrivits som en ny och viktig styrfilosofi för företag. AnvĂ€ndningen och tillĂ€mpningen av kvalitetssystem Ă€r idag ett vanligt inslag i mĂ„nga organisationer. År 2000 utvecklade Stockholms ByggmĂ€stareförening tillsammans med Sveriges Provnings- och forskningsinstitut, systemet BF9K som Ă€r en produktcertifiering för kvalitet, miljö och arbetsmiljö, speciellt anpassad till byggbranschen. BF9K har vĂ€xt till ett relativt stort kvalitetssystem inom byggbranschen, med idag 61 certifierade företag och 21 företag som förbereder för certifiering.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Stadsdelen SkÀggetorp Àr en förort cirka 4 kilometer frÄn Linköpings centrum som uppfördes under miljonprogrammet det vill sÀga mellan 1965-74. Under dessa tio Är uppfördes drygt en miljon bostÀder i Sverige med avsikten att bygga bort den bostadsbrist och trÄngboddhet som dÄ rÄdde. EfterÄt har byggandet och stadsdelarna frÄn epoken kommit att kritiserats hÄrt för att bland annat ha monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var nÄgot som allt som oftast blev eftersatt vid byggandet pÄ grund av att det rationaliserades och serietillverkning skedde. Förorterna frÄn miljonprogrammet har Àven kritiserats pÄ grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar.

Studiens syfte var att beskriva hur barnets bÀsta kan konstrueras i förhÄllande till lÀmpligt förÀldraskap vid medgivandeutredningar för internationell adoption. Som metod anvÀndes kvalitativa forskningsintervjuer. Sju utredare frÄn sex olika stadsdelar i Stockholm stad intervjuades. Materialet analyserades utifrÄn ett rÀttsociologiskt perspektiv och socialkonstruktivistisk teori.Resultatet visade att lÀmpligt förÀldraskap Àr en förutsÀttning för barnets bÀsta. LÀmpligt förÀldraskap preciseras som förÀlderns egenskaper och möjligheter att ta hand om ett adoptivbarn.

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedo?mningen och SundaHus. Med hja?lp av systemens bedo?mningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat.Resultatet har visat att BREEAM-SE sta?ller ho?ga krav med ba?de standardiserade livscykelanalyser, kemiskt inneha?ll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED sta?ller krav pa? a?tervinning, a?teranva?ndning och emissioner men na?mner inte utfasningsa?mnen eller fullsta?ndig materialdokumentation.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.

This essay examines through a sociological perspective how physical objects in Ted Kooser?s poetry collection "Delights & Shadows" can be used to depict the characters? social environment. This is done by examining the physical objects found in 25 poems, the relationships between subjects and objects, and how this relationship can describe the social environment. The essay also examines how the relationship between subjects, objects, and the presence of the social environment within the text affects the reader experience. The physical objects are examined with Bill Brown?s Thing Theory as "things" that stop working for humans, when their flow within the circuits of production and distribution, consumption and exhibition is arrested, however momentarily.

Allt eftersom kommunikations- och informationstekniken utvecklas, blir det vanligare att mÀnniskor integrera med varandra pÄ elektronisk vÀg. Information skickas och det har uppstÄtt ett behov av att kunna sÀkra att den person som integrationen sker med ocksÄ Àr den som han eller hon utger sig för att vara och att de uppgifter som skickats inte blivit förÀndrade pÄ nÄgot sÀtt, samt att inga obehöriga tar del utav den. De traditionella metoderna att sÀkerstÀlla ett dokuments innehÄll och avsÀndarens identitet, dÀr underskriften haft en central betydelse, har kommit att appliceras pÄ den moderna tekniken. RÀttsliga aspekter har diskuterats och för att hÄlla takt med den snabba tekniska utvecklingen och för att överbrygga landsgrÀnserna inom EU, har det uppstÄtt regleringar pÄ omrÄdet i syfte att skapa en ökad sÀkerhet nÀr det gÀller elektroniska överförda dokument och de underskrifter som kan finnas pÄ dessa. För att kunna skapa en sÀkerhet för den överförda informationen och en tillit för den som ska förlita sig pÄ dokumentets innehÄll, finns det i lag (2000:832) om kvalificerad elektronisk signatur regleringar som avser Ätagandet gÀllande en tredje man, en s.k.

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

I en tillgÀnglig och attraktiv vinterstad ska invÄnarna kunna förflytta sig överallt utan att behöva kÀnna otrygghet pÄ grund av halka och halkolyckor. Klimatet lÀngs norrlandskusten förvÀntas bli varmare med tiden vilket resulterar i varmare vintrar och dÀrmed fler dagar med en hög risk för halka. Examensarbetet utforskar dÀrför fenomenet halkolyckor i centralorten LuleÄ, och försöker besvara frÄgor som; var fotgÀngare halkar, vad halkolyckor kostar samhÀllet, hur samhÀllet kan förhindra halkolyckor, samt vilka för- och nackdelar som finns med de olika halkbekÀmpningsmetoder som anvÀnds idag för att förhindra att fotgÀngare halkar.För att besvara dessa frÄgor har olika metoder som intervjuer, litteraturstudier, datainsamling av olycksdata samt mÀtning av gÄngytors lutning anvÀnts för att fÄ ett sÄ brett angreppssÀtt och sÄ stor förstÄelse som möjligt av problemet. Studien visade att varken LuleÄ kommuns produktionsledare eller de intervjuade fastighetsförvaltarna anser att halkolyckor belastar dem dÄ de knappt fÄr nÄgra halkolyckor inrapporterade. Analysen av olycksdata frÄn olycksdatabasen STRADA visar dock att ungefÀr 1200 halkolyckor har intrÀffat i LuleÄ under de tio Är (2003-2013) som studerats.

FörutsÀttningarna för arbete inom CSR (Corporate Social Responsibility) ser olika ut frÄn bransch till bransch. Idag föreligger det problematik kring uppfattningen vad CSR innefattar. En underrubrik till CSR Àr miljöansvar. Författaren Subhabrata (2008) diskuterar hur miljöpÄverkande företag, exempelvis transportföretag, kan vara miljömedvetna trots verksamma i en smutsig bransch.Examensarbetet Àmnar förstÀrka och utveckla tidigare forskning inom omrÄdet miljöansvar genom att empirisk belysa paradoxen mellan ett transportföretag och deras miljöansvar. UtifrÄn denna paradox Àmnar examensarbetet till att ge en ökad förstÄelse för hur transportföretag ska kunna kommunicera sitt miljöansvar trots den problematik som föreligger.Insamlad primÀrdata utgör den huvudsakliga kÀllan och har skett genom kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkÀtundersökning.Den teoretiska referensramen bestÄr frÀmst av Beckmann och Morsings (2006) teori, strategisk CSR kommunikation.