This bachelor thesis aims to explore the public?s personal connection and attachment to place, as well as their perception of changes in the built environment that has occurred in close proximity to the area. Based upon a questionnaire carried out in a public square in Gothenburg, namely J?rntorget, the study examines the impact of the construction of two high-rise buildings that was initiated roughly five years ago adjacent to the square. The essays theoretical framework is based on the concept sense of place, a concept which derives from the discipline of Geography. Sense of place encompasses the relationship between people and spatial settings, which includes e.g.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Stadsdelen SkÀggetorp Àr en förort cirka 4 kilometer frÄn Linköpings centrum som uppfördes under miljonprogrammet det vill sÀga mellan 1965-74. Under dessa tio Är uppfördes drygt en miljon bostÀder i Sverige med avsikten att bygga bort den bostadsbrist och trÄngboddhet som dÄ rÄdde. EfterÄt har byggandet och stadsdelarna frÄn epoken kommit att kritiserats hÄrt för att bland annat ha monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var nÄgot som allt som oftast blev eftersatt vid byggandet pÄ grund av att det rationaliserades och serietillverkning skedde. Förorterna frÄn miljonprogrammet har Àven kritiserats pÄ grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar.

The company Olofsfors AB manufactures drive belts for forest machinery, known as ECO-Tracks, and abrasion-resistant steel and cutting edges for graders, excavators and tractors, known as Bruxite and SharqEdges. Manufacturing these products requires the steel to be heated and molded, then submerged in water and hardened. The water used in the hardening of steel is pumped to the process from pits below the floor and then pumped back to the pit after it?s been used. Since the temperature of this water rises after being used to harden the steel the temperature of the pumping pit needs to be adjusted to maintain its setpoint of 21°C.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Den övergripande frÄgestÀllningen för uppsatsen Àr: Vad innebÀr det ur ett demokratiperspektiv nÀr en abonnerad morgontidning vÀljer att ge ut en gratistidning för att nÄ lÄgresursgrupperna i samhÀllet??. Bakgrunden till frÄgan Àr att Helsingborgs dagblad valt att ge ut gratistidningen Xtra Helsingborg för att nÄ ut i de omrÄden dÀr tidningen har fÄ lÀsare. Gemensamt för dessa stadsdelar Àr att de tillhör de fattigaste i Helsingborg och att en större andel av invÄnarna har utlÀndsk bakgrund Àn i övriga Helsingborg.Genom att göra en innehÄllsanalys av Helsingborgs Dagblad och gratistidningen Xtra har jag undersökt vilka innehÄllsmÀssiga skillnader det finns mellan tidningarna. Jag har ocksÄ intervjuat Helsingborgs Dagblads VD Lars Svensson, Xtras chefredaktör Kersti Forsberg och nyhetschefen pÄ HD City Anders HÄkansson för att ta reda pÄ vilka tankar man har om skillnader i mÄlgrupp och konkurrensen mellan tidningarna.InnehÄllsmÀssigt har Xtra ett större fokus pÄ Nöje, Sport och Opinionsmaterial Àn HD och bristen pÄ lokal samhÀllsinformation i Xtra kan skapa stora kunskapsklyftor mellan dem som lÀser HD och dem som lÀser Xtra.

Bakgrund: Flera stora produktionsföretag har börjat anvÀnda sig av utvecklingsprogram för sina leverantörerna för att sprida beprövade tanke- och arbetssÀtt och dÀrigenom erhÄlla förbÀttrade prestationer av leverantörerna. Denna utveckling har i flera fall visat sig ge positiva förÀndringar pÄ leverantörernas prestationer men det har varit svÄrt för kundföretagen att fÄ kÀnnedom om vad som verkligen har hÀnt i leverantörernas verksamheter. Syfte: Syftet med denna studie Àr att utreda vilka effekter som efterstrÀvas och erhÄlls nÀr stora produktionsföretag, genom utvecklingsprogram, bedriver leverantörsutveckling. Genomförande: Data och information har insamlats genom personliga intervjuer hos personer frÄn ett stort produktionsföretag samt ett tvÀrsnitt av tre leverantörsföretags personal. Resultat: Studien visar pÄ att bakomliggande motiv till leverantörsutveckling Àr stabilitet i flödet, lÄngsiktiga leverantörsrelationer, optimala processer och upprÀtthÄllandet av kontinuerliga förÀndring.

Redan 2008 satte EU upp klimatmÄl om att minska utslÀppen och spara energi.Minska utslÀppen av vÀxthusgaser med 20 procent jÀmfört med 1990.Den totala energiförbrukningen ska minska med 20 procent jÀmfört med denprognostiserade trenden.20 procent av den totala energiförbrukningen ska komma frÄn förnyelsebara energikÀllor.Genom att dÄ tillÀmpa en miljöcertifiering pÄ byggnader Àr detta ett steg pÄ vÀgen för att uppnÄ desatta mÄlen. Med miljöcertifiering menas att byggnaden betygsÀtts med hÀnsyn till uppnÄddmiljöpÄverkan utifrÄn en tredjepartsgranskning. UtifrÄn ett certifieringssystem fÄr en byggnad ettcertifikat som visar dess miljöprestanda.Det hÀr examensarbetet har som syfte att ta fram ett förslag pÄ miljöcertifieringssystem ÄtByggbolaget i VÀrmland med riktlinjer att det skall vara sÄ enkelt och kostnadseffektivt sommöjligt, för att sedan tillÀmpa detta pÄ Etapp 3 pÄ Bryggudden i Karlstad. Detta med anledning avatt Byggbolaget i VÀrmland ser ett ökat behov pÄ marknaden utav dessa kunskaper. Decertifieringssystem som ingÄr i urvalet Àr, EU GreenBuilding, Leed, Miljöbyggnad och Breeam SE.UtifrÄn litteraturstudien kunde slutsatsen dras att det certifieringssystem som var lÀmpligast atttillÀmpa pÄ Etapp 3 pÄ Bryggudden i Karlstad var Miljöbyggnad.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med min studie Àr att undersöka hur bistÄndshandlÀggare inom socialtjÀnstens Àldreomsorg tolkar sekretesslagstiftningen utifrÄn sitt arbete, om de upplever problem i förhÄllande till sekretessen och hur de i sÄ fall hanterar dessa. Detta undersöker jag med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar:?Hur tolkar bistÄndshandlÀggare inom socialtjÀnstens Àldreomsorg sekretesslagstiftningen utifrÄn sitt arbete??I vilka situationer uppkommer eventuella problem??Hur upplever och hanterar man problemen?Metod: Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Jag har intervjuat sju bistÄndshandlÀggare i lika mÄnga stadsdelar i Göteborg.Resultat och slutsatser: Jag har i min studie kunna urskilja vissa centrala omrÄden i handlÀggarnas tolkning av sekretesslagstiftningen. BistÄndshandlÀggarna i studien talar samtliga om den enskildes samtycke till hÀvd sekretess som en viktig aspekt.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestĂ€llningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pĂ„ nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hĂ€mtas frĂ„n storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbĂ€ttra stadsdelar definierade som socialt utsatta omrĂ„den i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys. För konkreta exempel anvĂ€nds Tensta som geografiskt omrĂ„de. Tensta var ett av de socialt utsatta omrĂ„den som skulle förbĂ€ttras inom ramen för storstadssatsningen.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka vilka skillnader i bistÄndets/insatsens omfattning begreppen skÀlig levnadsnivÄ och goda levnadsvillkor medför vid bedömning enligt SocialtjÀnslagen (SoL) respektive Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Göteborg. Syftet var att undersöka hur dessa begrepp pÄverkar bedömningen av insatserna ledsagning och kontaktperson vid likvÀrdig problematik. Studien byggde pÄ tvÄ hypoteser; (1) det Àr mer troligt att en och samma insats blir beviljad nÀr man söker via LSS Àn nÀr man söker via SoL och (2) beviljade insatser enligt LSS blir mer omfattande Àn beviljat bistÄnd enligt SoL. Respondenterna var tio handlÀggare som arbetar med bistÄndsbedömningar enligt SoL och/eller LSS för funktionshindrade frÄn nio olika stadsdelar i Göteborg. Studien genomfördes i form av en vinjettundersökning.

Examensarbetet handlar om hur leken gestaltas i tvÄ barngrupper med olika etniska sammansÀttningar som befinner sig i tvÄ stadsdelar i Malmö. Den ena barngruppen bestÄr av barn med majoritet av svenskt etniskt ursprung och i den andra barngruppen har barnen olika etniska ursprung. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ syn pÄ likheter och olikheter i barns lek och hur det etniska ursprunget pÄverkar leken. De frÄgor som arbetet utgÄtt ifrÄn Àr: Vad leker barnen pÄ en förskola i Sverige med majoritet av barn med svenskt etniskt ursprung? Vad leker barnen pÄ en förskola i Sverige dÀr barnen har olika etniska ursprung? Vad finns det för likheter och olikheter i barnens lek i dessa olika barngrupper? De metoder som anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna har varit att observera samt samtala med barnen om leken och att intervjua barnen om lek.

Elever med annat modersmÄl Àn svenska har generellt sett sÀmre studieresultat Àn elever med svenska som modersmÄl. Detta fÄr med jÀmna mellanrum stor uppmÀrksamhet i media och i den allmÀnna samhÀllsdebatten. Ofta utgÄr man frÄn förestÀllningen att dessa elever saknar kunskaper i det svenska sprÄket pÄ grund av för lite eller för dÄlig svenskundervisning. Svensk och internationell forskning visar att ett starkt och vÀl utvecklat modersmÄl stÄr i direkt relation till hur vÀl man lyckas lÀra sig ett andrasprÄk. Detta förutsÀtter dock att skolan och det omgivande samhÀllet intar en positiv hÄllning till minoritetssprÄken och arbetar för ett jÀmlikt och demokratiskt sÀtt att se pÄ flersprÄkighet.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

I de flesta stÀder finns nÄgot som kan definieras som stadsliv. MÀnniskor rör sig ute pÄ gatorna och aktiviteter pÄgÄr oberoende av varandra, vilket bidrar till att göra staden levande, trygg och intressant. Men att detta folkliv uppstÄr Àr inte en sjÀlvklarhet, och bÄde viljan och kunskapen att skapa det Àr nÄgot som har gÄtt förlorat under en stor del av 1900-talet, mycket pÄ grund av funktionalismens intÄg i stadsbyggandet. Det finns dock mÄnga mÀnniskor som genom böcker presenterar teorier som beskriver hur detta stadsliv Äterigen kan skapas. FrÄgan Àr dock om dessa teorier verkligen tillÀmpas i dagens stadsbyggande?I detta arbete har jag tagit del av nÄgra av de böcker dÀr arkitekter och stadsplanerare lÀgger fram teorier om hur den levande staden med stadsliv och mÄngfald Äterigen kan uppnÄs.