Sökresultat:
1023 Uppsatser om Miljöcertifierade byggnader - Sida 30 av 69
Mobila verksamhetslokaler : En studie om marknadsvÀrderingar
Mobila verksamhetslokaler erbjuder flexibel lokalförsörjning som alternativ till permanent utbyggnad, eller under tiden som befintliga lokaler renoveras eller byggs om. Denna flexibla möjlighet anvÀnds dock i en ganska liten omfattning pÄ marknaden. För att öka lokalernas anvÀndning finns det dÀrför ett behov av en marknadsundersökning som identifierar de faktorer som kunden vÀrderar.Utredningen syftar till att fÄ fram vad kunden vÀrderar dÄ han eller hon hyr och/eller anvÀnder en temporÀr lokal, och möjligen identifiera nya element som inte finns i marknadens utbud.För att fÄ fram vÀrderingsfaktorer har en litteraturundersökning implementerats och samtidigt har 13 personliga intervjuer genomförts. Intervjuer skedde med personer som anvÀnder dessa lokaler och parallellt de som tecknat kontrakt för att hyra dessa lokaler. Studieobjekt Àr kontor, skola och förskola..
Energieffektivisering i offentliga byggnader : JÀmförelse i elanvÀndning för ventilation med olika luftflödesstyrsystem
I got interested in this subject when I came in contact with VĂ€sttrafiks new paymentsystem myself during my visits in Gothenburg. I suspected problems with the informationmaterial regarding it and others seemed to share my opinion that the payment system wasdiffcult to understand. When I contacted VĂ€sttrafik and asked them about the paymentsystem they confirmed that some understanding diffculties had occurred. With thatconfirmation I decided to make it my project to look in to the matter.Some methods were used to identify the problems. The methods could again confirm thatthere were some problems with the payment system and that the information material wasa vital reason.
rökares och icke rökares upplevelser av rökning i offentliga miljöer
Rökning och passiv rökning Àr ett folkhÀlsoproblem som orsakar mycket ohÀlsa.PÄ senare Är har attityderna kring rökning Àndrats frÄn att ha varit rökarens rÀtt att röka till icke-rökarens rÀtt att slippa bli exponerad. Det hÀr kan leda till konflikt mellan icke-rökare och rökare dÄ mÄnga icke-rökarna vill slippa exponeras för tobaksrök samtidigt som rökarna enligt lag har rÀtt att röka i utomhusmiljö. Syftet med att göra den hÀr studien Àr att undersöka rökares och icke-rökares upplevelser kring rökning med förhoppningen om att komma fram till en lösning dÀr bÄda gruppernas upplevelser kan mötas. Icke-rökare vill slippa exponeras och rökare vill fÄ röka i fred. Det finns ett problem med detta och det Àr att mycket av det tobakspreventiva arbetet som gjorts i Sverige syftat till att gör det besvÀrligt att vara rökare.
Modell för kvalitetsbristkostnader: pÄ Anrikningsverk 1,
LKAB
Kiruna
Under de senaste Ärtiondena har intresset för kvalitet ökat markant. De ökade kraven frÄn kunderna, tillsammans med att marknaden blivit allt mer global, medför att företagen tvingas att arbeta med kvalitet pÄ ett effektivt sÀtt för att bibehÄlla konkurrenskraften. Genom att erbjuda produkter med hög kvalitet ökar företaget sin lönsamhet. Ett annat sÀtt för företag att öka sin lönsamhet Àr att minska de kostnader som bristande kvalitet kan medföra. Dessa kvalitetsbristkostnader kan uppgÄ till 10-30% av ett företags totala omsÀttning.
God fysisk lÀrandemiljö : à tta lÀrares uppfattningar och tolkningar
Syftet med denna studie Àr att granska lÀrares uppfattningar om och tolkningar av begreppet god lÀrandemiljö med fokus pÄ de fysiska faktorerna samt att undersöka hur lÀrarna i sin yrkesroll omvandlar sina kunskaper och erfarenhetertill att skapa en god fysisk lÀrandemiljö i sina klassrum.Studien bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med lÀrare i Ärskurs 1 ochÄrskurs 3 pÄ tvÄ olika skolor. Skolorna valdes ut genom sÄ kallat bekvÀmlighetsurval. Aktuell litteratur och forskning inom Àmnet har studerats.Studien redovisar nÄgra av lÀrarnas mest framtrÀdande tankar och Äsikter om lÀrandemiljöer men Àven likheter och olikheter i svaren vad gÀller tolkningen av begreppet. Studien slÄr fast att pÄ grund av befintliga byggnader, brist pÄ tid och rÄdande ekonomi kan lÀrarna endast pÄverka lÀrandemiljön vad gÀller möblering och material. Om inte dessa hinder fanns skulle lÀrarna bÀttre kunna anvÀnda sina kunskaper till en positiv förÀndringav lÀrandemiljön..
Detaljplan och tredimensionell fastighetsbildning
Tredimensionell fastighetsbildning Àr sedan Ärsskiftet 2003/2004 ett nytt
inslag i svensk lag. Detta erbjuder nya möjligheter för stadsbyggnaden men
skapar ocksÄ nya problem. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda hur
tredimensionell fastighetsbildning hittills behandlats och att undersöka
möjligheterna till att utveckla redovisningen av detaljplaner med hjÀlp av
3D-teknik. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier och undersökningar av
detaljplaner.
Examensarbetet har tvÄ delar. Del 1 belyser problem och ger en orientering över
juridik och vad statiga verk anser om tredimensionell fastighetsbildning och
detaljplanering.
Konsekvensanalys av Katrineholms Logistikcentrums inkommande farligt gods
Katrineholms Logistikcentrum Àr en godsterminal som invigdes i januari 2010 och som idag befinner sig i tillvÀxtstadiet. Företaget har visioner att expandera till att bli en av de ledande terminalerna för effektiv lagring och hantering av gods med jÀrnvÀgspendlar. Verksamhetens lokalisering nÀra bostadsomrÄden och ett skolomrÄde gör att företagets riskhantering Àr av största vikt för samhÀllets sÀkerhet. PÄ uppdrag av VÀstra Sörmlands RÀddningstjÀnst ska denna rapport beskriva vilka konsekvenser verksamhetens farliga godsflöden kan ha pÄ det nÀrliggande samhÀllet samt klargöra juridiskt hur verksamheten och tillsynsmyndigheterna Àr tvungna att förhÄlla sig till rÀttssystemet. DÄ verksamheten nyligen startats och flera utbyggnadsetapper ÄterstÄr har endast begrÀnsade mÀngder farligt gods deklarerats i terminalen.
Paketering av kommersiella fastigheter
MÄnga hus frÄn miljonprogrammet Àr idag i behov av flera större renoveringsÄtgÀrder. Husen frÄn miljonprogrammet har betydligt högre energiförbrukning Àn vad dagens byggkrav tillÄter, och med nya mÄl frÄn bland annat EU och Sveriges regering som snart trÀder i kraft, Àr det viktigt att nÄgot görs Ät dessa energislukande byggnader. Syftet med rapporten Àr att jÀmföra ett renoveringsalternativ med ett nybyggnationsalternativ ur en ekonomisk- samt ur en energisynpunkt. MÄlet Àr att föreslÄ det mest lönsamma alternativet. För att nÄ mÄlet kommer program som Revit Architecture, IDA ICE och BidCon anvÀndas samt litteraturstudier.
Energieffektivisering av en 1960-talsvilla
MiljöfrÄgor Àr i dagslÀget ett Àmne som intresserar och engagerar mÄngamÀnniskor pÄ olika plan och inom olika ÀmnesomrÄden. Kraven frÄn vÄr regeringoch frÄn EU blir allt stramare och inom omrÄdet byggteknik finns idag krav pÄ enbyggnads specifika energianvÀndning vid nybyggnation. Problemet Àr att det intefinns nÄgot specifikt krav pÄ det befintliga bestÄndet och dessa byggnader har oftahög energiförbrukning. Möjligheten att det inom en snar framtid kommer kommakrav pÄ det befintliga bestÄndet, likt det som finns för nybyggnation, Àr inteorimligt. Det Àr dÀrför viktigt att redan nu se pÄ vilka ÄtgÀrder det finns att vidtaför att sÀnka energiförbrukningen hos Àldre byggnader och som riktlinje strÀvaefter att nÄ det krav som stÀlls pÄ nybyggnation.Det finns mÄnga möjligheter och tillvÀgagÄngssÀtt till att energieffektivisera detÀldre bestÄndet av bostÀder.
HÄllbarhetscertifiering av stadsdelar : En jÀmförelse mellan utlÀndska certifieringsystem, svenska aktörers Äsikter och svenska hÄllbara stadsdelsprojekt
HÄllbar utveckling Àr ett brett begrepp som inkluderar miljömÀssiga, sociala och ekonomiska aspekter som kan appliceras inom mÄnga omrÄden. HÄllbar stadsutveckling Àr ett av dessa komplexa omrÄden. Att mÀta hÄllbarhet Àr en svÄr uppgift och pÄ senare tid har certifieringssystem för enskilda byggnader börjat anvÀndas i Sverige för att pÄ ett greppbart sÀtt kunna arbeta med hÄllbarhet. Forskare anser dock att skalan mÄste öka frÄn enskilda byggnader till hela stadsdelar, för att certifieringssystemen ska nÄ sin fulla potential. Det finns i dagslÀget ett antal certifieringssystem för hela stadsdelar utvecklade i andra lÀnder, men dock inget system anpassat efter svenska normer och regler.
MaterialpÄverkan vid brand, LimtrÀ, StÄl och Betong
Detta examensarbete omfattar brandskydd och dimensionering för de olikakonstruktionsmaterialen limtrÀ, stÄl och betong. DÀr mÄlet Àr att utveckla ett underlagför nyutbildade ingenjörer och konsulter. Layouten pÄ arbetet ger en enkel överblicköver informationen kring de olika materialen och tar upp de viktigaste stegen manska ta hÀnsyn till vid dimensionering.Arbetet inleds med en allmÀn översikt pÄ hur brandskyddet behövs i byggnader föratt uppfylla de lagar och regler som stÀlls. För att fÄ en större förstÄelse för hur deolika konstruktionsmaterialen beter sig under pÄverkan av brand, presenteras de olikamaterialegenskaperna och hur pÄverkningen för samtliga ser ut.Huvuddelen av rapporten beskriver de grova skillnaderna mellan materialen och hurman gÄr till vÀga för att nÄ samma brandklass pÄ konstruktionen för de olikamaterialen.För att utvÀrdera litteraturstudier, har erfarna ingenjörer och konsulter intervjuats.Detta har resulterat i bredare inblick kring det informationsbehov som krÀvs för att tafram dimensionering vid brandskydd i konstruktioner..
Erfarenheter av projektet Grön Flagg: skolornas
miljöledningssystem
Vid FN-konferensen i Johannesburg 2002 enade vÀrdens lÀnder för en ekonomisk, socialt och miljömÀssig hÄllbar riktning. DÀr utbildningssystemet Àr ett kraftfullt verktyg för att stÀlla om till hÄllbar utveckling. Skolor har ett tydligt uppdrag att bidra till en ekologiskt hÄllbar utveckling, vilket Àven uttrycks i nationella styrdokument som till exempel i skollagen, att var och en som Àr verksam inom skolan ska frÀmja aktningen för varje mÀnniskas egenvÀrde och vÄr gemensamma miljö. Hösten 1996 startade projektet Grön Flagg som Àr den svenska grenen av Eco Schools. DÀr Miljödepartementet och NaturvÄrdsverket tillsammans tog fram miljöledningssystemet Grön Flagg som en indikator för hÄllbar utveckling.
Bilder av övervakning
Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.
Databas och webbgrÀnssnitt för inventeringar
1995 pÄbörjades en omfattande inventering av samtliga byggnader i Visby innerstad pÄ uppdrag av lÀnsmuseet pÄ Gotland. Det material som samlades in placerades i en Accessdatabas för att kunna anvÀndas av museet, lÀnsstyrelsen pÄ Gotland och stadsarkitektkontoret i Visby. Emellertid hade man vid inventeringens start inte nÄgon klar struktur för att skapa enhetlighet i materialet och dÀrför blev resultatet en svÄranvÀndbar databas. TillgÀngligheten till databasen begrÀnsades ocksÄ eftersom man var tvungen att göra en kopia till var och en som behövde möjlighet att anvÀnda den. Möjligheten att uppdatera informationen i databasen var alltsÄ i stort sett obefintlig, eftersom man dÄ skulle vara tvungen att skicka ut nya versioner till alla anvÀndare.
?Allein Gott in der H?h sei Ehr?: Om konstn?rliga utmaningar i Johann Sebastian Bachs koralf?rspel vid Pehr Schi?rlins orgel i Gammalkils kyrka
I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr
Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess
ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och
dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.