Energieffektivisering av en 1960-talsvilla
Energy efficiency1960s houseRenovation measuresCost-effective measuresEnergy declarationEnergy villainsEnergieffektivisering1960-talshusRenoveringsåtgärderKostnadseffektiva åtgärderEnergideklarationEnergibovar
Miljöfrågor är i dagsläget ett ämne som intresserar och engagerar mångamänniskor på olika plan och inom olika ämnesområden. Kraven från vår regeringoch från EU blir allt stramare och inom området byggteknik finns idag krav på enbyggnads specifika energianvändning vid nybyggnation. Problemet är att det intefinns något specifikt krav på det befintliga beståndet och dessa byggnader har oftahög energiförbrukning. Möjligheten att det inom en snar framtid kommer kommakrav på det befintliga beståndet, likt det som finns för nybyggnation, är inteorimligt. Det är därför viktigt att redan nu se på vilka åtgärder det finns att vidtaför att sänka energiförbrukningen hos äldre byggnader och som riktlinje strävaefter att nå det krav som ställs på nybyggnation.Det finns många möjligheter och tillvägagångssätt till att energieffektivisera detäldre beståndet av bostäder. För att uppnå kvalitet i arbetet har en avgränsninggjorts till att endast studera 1960-talshus och se vilka åtgärder det finns att vidtasamt dess lönsamhet. För att kunna ge ett svar har tre frågeställningar tagits framsom behandlar energideklarationer för 1960-talshus inom Jönköpings kommun,samt en fallstudie av ett 1960-talshus.Studien av energideklarationerna gav kunskap om de vanligaste energibovarna ochvilka kostnadseffektiva åtgärder som kommunen rekommenderar. De vanligasteenergibovarna konstaterades vara köldbryggor, självdragventilation,varmvattenförluster samt värmeförluster via öppen spis. Kommunensrekommenderade kostnadseffektiva åtgärder visade sig som förväntat hautgångspunkt i de vanligaste energibovarna och är vattenbesparingsprodukter, nyregleringsteknik för inomhustemperaturen, fönsteråtgärder, tilläggsisolering avvind samt installation av kassett i öppen spis. Fallstudien med dessenergiberäkningar av 1960-talshuset visade på samma energibovar som varvanligast enligt energideklarationerna. För att förbättra byggnaden urenergisynpunkt togs olika totalrenoveringsförslag för energieffektivisering avbyggnaden fram, och de olika förslagens lönsamhet beräknades.Renoveringsförslagen består av byte av uppvärmningskälla, tilläggsisolering avfasad, vind och grund, byte av fönster samt vilken effekt solfångare bidrar med.För att få fram lönsamheten ställs energiårskostnaden för de olikatotalrenoveringsförslagen mot det ursprungliga oljeuppvärmda husets årligaenergikostnad. De framtagna totalrenoveringsalternativen ger alla en lägre årligenergikostnad jämfört med det oljeuppvärmda ursprungshuset, och inom 20 år harman tjänat in renoveringen. Enligt beräkningar är det mest lönsammatotalrenoveringsalternativet att efter 15 år ha valt putsad fasad medpelletsuppvärmning, och efter 20 år har det varit mest lönsamt att välja putsadfasad med kombinerad sol- och pelletsuppvärmning.Nackdelen med totalrenoveringsförslagen är att alla inte har möjligheten att utföraallt, men att exempelvis enbart byta värmekälla och tilläggsisolera vinden kan göraen skillnad för plånbok och miljö.