Sökresultat:
610 Uppsatser om Miljöbyggnad - Sida 21 av 41
Optimering av framtida efterbearbetning i pappersbruk: med avseende pÄ tÀnkbara förÀndringar, anlÀggningsbehov och logistik
Syftet med detta examensarbete Àr att finna ett par olika förslag hur layouten i fabriken kan se ut vid en investering av en emballeringsutrustning och hur rullhanteringen kan fungera. Det finns Àven ett behov att förÀndra placeringen av en omrullningsmaskin för att förbÀttra dess rullflöde. Den nya rullhanteringen och emballeringsmaskinen ska kunna installeras under pÄgÄende produktion. De olika lösningar som tas fram för rullhanteringen ska ocksÄ fungera vid framtida vidareutvecklingar av fabriken utan att man behöver utföra nÄgra större förÀndringar. En ungefÀrlig investeringskostnad för de olika förslagen ska tas fram.
FörbÀttring av brandprojektering för arkitekter : En studie av samordningen mellan arkitekter och brandkonsulter samt framtagning av lathund angÄende brandfrÄgor
I alla byggprojekt som behandlas Àr arkitekter och brandkonsulter tvÄ viktiga aktörer. Arkitekternas huvudsyfte Àr att ge mÀnniskor ett gestaltningsmÀssigt intryck av en byggnad, men Àven att ge den ett praktiskt och tryggt anvÀndande. Brand-konsulternas roll Àr bland annat att hjÀlpa arkitekterna med den del som innefattar brandsÀkerhet. Idag Àr samarbetet mellan arkitekter och brandkonsulter inte optimalt men det finns enkla förÀndringar som skulle effektivisera arbetsmetodiken.Detta examensarbete har resulterat i en lathund gÀllande brandprojektering som riktar sig till arkitekter. Lathunden baseras pÄ kapitlet om brandskydd i Boverkets Byggregler (BBR), de omfattande handböckerna som anvÀnds vid projektering samt statistik gÀllande de vanligaste problemen mellan aktörerna idag.
Förslag till omgestaltning av Hoglands park
Det hÀr planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strÀvat efter att göra omrÄdet till en fungerande offentlig plats. En sÄdan bör inbjuda till möten och diskussion, vilket den nya parken ocksÄ skulle göra i ökad grad genom att fler mÄlpunkter för fler mÀnniskor införs. Planförslaget har Àven sökt ett mer varierat rumsligt uttryck, frÀmst exemplifierat genom gröna rum med olika grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion i parken har tillsammans med en tydlig entré ocksÄ syftat till att skapa tydliga rumsliga avgrÀnsningar. Tydlighet har Àven varit ett nyckelbegrepp för den nya vÀgstrukturen, vilken Àndrat fokus frÄn öst-vÀstlig riktning till nord-sydlig, och pÄ sÄ sÀtt stÀrkt Hoglands parks position som vistelserum.
Utformning av kurskompendium för en gymnasiekurs i byggteknik
Teknikprogrammet pĂ„ Ă
llebergsgymnasiet i Falköping blir mer och mer populĂ€rt samtidigt som det kommer att saknas utbildade ingenjörer. DĂ€rför vĂ€ljer Ă
llebergsgymnasiet att satsa pĂ„ en ny kurs i byggteknik och samtidigt ta in fler elever till Teknikprogrammet.Arbetet med denna rapport har frĂ€mst handlat om att samla in information för att utforma ett kurskompendium för en gymnasiekurs i byggnadsteknik till Teknikprogrammet pĂ„ Ă
llebergsgymnasiet i Falköping. Teknikprogrammet har tidigare planerat att starta upp en sÄdan kurs och tidigare elever har varit intresserade av densamma.Kompendiet Àr inriktat mot smÄhus med trÀstomme och kursen ska vara allmÀnbildande och skapa intresse för byggbranschen i allmÀnhet och smÄhus i synnerhet. Det inledande kapitlet av kompendiet handlar om byggfysik med bland annat fukt, energi, ljud och ventilation. Sedan följer ett kapitel om byggteknik med förklaringar till hur en byggnad kan vara uppbyggd frÄn grund till tak, vilka uppvÀrmningssystem som finns med mera.
Miljöcertifieringssystemet BREEAM ? En studie av processen och dess effekter
Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet BREEAM med fokus pÄ processen och systemets effekter. I studien har pÄgÄende BREEAM-projekt i Sverige studerats för att undersöka vad som görs specifikt vid en BREEAM-certifiering, vad det kostar samt vilka nyttor en BREEAM-certifiering genererar.Bygg- och fastighetssektorn stÄr för en betydande del av miljöpÄverkan i Sverige idag och förhoppningen Àr att miljöcertifieringar av byggnader kan minska miljöbelastningen. Studien visar pÄ att det finns en vÀxande efterfrÄgan pÄ miljöcertifierade kontor och lokaler frÄn hyresgÀsten trots att innebörden Àn Àr nÄgot oklar.BREEAM Àr relativt nytt pÄ svenska marknaden och behöver fortsÀtta att utvecklas och anpassas. Ett svenskt företag, med en redan god intern byggstandard, behöver dock inte göra nÄgra större Ätaganden för att nÄ ett bra betyg i BREEAM. En BREEAM-certifiering intygar att en byggnad hÄller en bra nivÄ miljömÀssigt, visar att företaget Àr pÄ vÀg Ät rÀtt hÄll och hjÀlper till att strukturera upp miljöarbetet under ett byggprojekt.
ANDN?D I PALLIATIV V?RD Symtomlindring genom omv?rdnads?tg?rder
Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra
lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid
flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis
lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket
obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.
Att vakta den digitala staten - En kvalitativ intervjustudie om svenska myndigheters strategi och upplevelser av ett f?r?ndrat cyberlandskap
Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar
i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna
s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild.
Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst?
myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska
tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera
hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta
grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.
Byggentreprenörernas kvalitetssystem: bestÀllarnas synpunkter och erfarenheter
Examensarbetet har kommit till eftersom det finns frĂ„gor om hur bestĂ€llarna uppfattar att entreprenörernas kvalitetssystem fungerar i praktiken. Blir det en fylld pĂ€rm i bokhyllan som ingen orkar ta del av, eller Ă€r det ett vĂ€l anvĂ€nt hjĂ€lpmedel? Ăvrig industri har ett försprĂ„ng i jĂ€mförelse mot byggbranschen som genom sin speciella produktion skiljer sig frĂ„n den traditionella tillverkningsindustrin. Ofta producerar man en specifik byggnad för att i nĂ€sta projekt bygga nĂ„got helt annat. Detta gör att ett kvalitetssystem bör anpassas sĂ„ det passar de förhĂ„llanden som rĂ„der vid ett byggföretag.
Matsituationen i förskolan som sprÄklig arena
Denna uppsats undersöker lÀrares syn pÄ hur det centrala kursplanemÄlet ?Eleven skall (?) kunna tillÀmpa grundlÀggande regler för sprÄkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet sprÄk,? (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A pÄ gymnasiet. Den undersöker ocksÄ hur detta mÄl konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden Àr framförallt kvalitativ dÀr vi intervjuar lÀrare bÄde muntligt och med hjÀlp av en enkÀt. Vi gör ocksÄ en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar.
Pedagogiska kullerbyttor och barns syn pÄ det osynliga
Uppsatsen behandlar sex och nioÄriga barns tankar om materians byggnad och omvandling efter att de givits möjlighet att delta i en gemensam undervisningssekvens. Barnens tankar har belysts i förhÄllande till ett i uppsatsen redovisat skolutvecklingsprojekt. En intervju med vardera Ätta barn har genomförts och analyserats. Studiens resultat visar de sex- och nioÄriga barnens kvalitativt skilda sÀtt att förstÄ grundlÀggande begrepp för en ekologisk förstÄelse. Partikelbegreppet, dvs.
Att v?rda personer med demenssjukdom i akutsjukv?rd
Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p?
akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade
fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av
demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med
demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte
?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa
konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.
Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda patienter med psykisk oh?lsa inom somatisk v?rd - En litteratur?versikt
Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och
l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r
f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den
somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan
bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen
fr?n att s?ka v?rd.
Livscykelperspektiv i byggprocessen: en undersökning av
dagens anvÀndning
Syftet med denna studie Àr att klargöra en bestÀllares behov av ekonomisk bedömning ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar Àven till att undersöka varför tillÀmpningen av livscykelper-spektivet inte anvÀnds mer i dagens lÀge och hur en ökad anvÀndning kan uppnÄs. I dagens lÀge fokuseras det mycket pÄ byggkostnaden trots att 85% av byggnadens energian-vÀndning uppkommer under dess drift. Dessutom medför dagens takt pÄ nybyggnation en livslÀngd för en byggnad pÄ 200 Är för att upprÀtthÄlla dagens bostadsbestÄnd. Detta borde motivera anvÀndandet av ett mer lÄngsiktigt tÀnkande vad gÀller utformning och val av materi-al.
ATT BLI ST?RD I S?MNEN En sammanst?llning av faktorer som p?verkar patienters s?mn inom slutenv?rden samt hur omv?rdnads?tg?rder kan optimera en god s?mnkvalitet.
Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever
ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r
att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande
och f?rebyggande ?tg?rder.
Skedala solcellspark
Skedala solcellsanlÀggning kommer att vara Sveriges största projekterade solcellspark pÄ4000 m2solceller och en total installerad toppeffekt pÄ 610 kWp (maximala toppeffekten somanlÀggningen kan leverera). Solcellsparken projekteras Ät Halmstad Energi och Miljö AB,HEM, som har en deponi under sluttÀckning i Skedala. Skedala Àr ett samhÀlle nordost omHalmstad. NÀr sluttÀckningen Àr klar vill man anvÀnda marken till nÄgot positivt som Àr braför bÄde miljö och invÄnare. Uppgiften i projektet har varit att projektera och berÀknalönsamheten av en solcellsanlÀggning pÄ omrÄdet.