Sökresultat:
610 Uppsatser om Miljöbyggnad - Sida 22 av 41
Levande, luftigt och lÀttillgÀngligt - i 3D
Nationalmuseum Àr en fantastisk byggnad som har en unik placering pÄ Blasieholmen med utsikt över bl.a. slottet, skeppsholmen och operan. En förbÀttring av Nationalmuseums verksamhet Àr dock nödvÀndig dÄ inlastningen inte tycks fungera och det finns behov av utökat utrymme. En ny tillbyggnad behövs. Utöver det givna programmet för lösning av inlastning, sÄ ville jag undersöka om det fanns fler problem med plats och program som behövde lösas.
Cirkushallen i Alby : Ljusband
Cirkus Cirkörs nya byggnad Ljusband bestÄr av det befintliga betongskelettet och nya takband med tunnfilmssolceller vilket fungerar som ett nytt klimatskal. Det nya takbandstillÀgget visar invÀndigt en synlig konstruktion med stÄlfackverk för upphÀngningsanordningar inom cirkusverksamheten samt ger ett lÀtt uttryck för att kunna liknas vid ett cirkustÀlt som spÀnns upp med vajrar. Kultur och en lÄngsiktigt ekonomisk och hÄllbar utveckling gÄr hand i hand. Dessa takband Àr indelade efter de befintliga pelarnas placering och varierar i höjd och sidled för att pÄminna om Subtopias verksamhet som just prÀglas av flexibilitet och förÀnderlighet. En gemensam foajédel kopplar samman hela byggnaden och definieras av en installationsvÀgg som Àven fungerar som en informationsdel.
Sjuksk?terska p? lika villkor - Hur j?mst?llt ?r det inom sjukv?rden?
I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.
Balansen mellan m?jligheter och utmaningar ? En litteraturstudie om intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende p? IVA
Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka
och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en
central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och
n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men
involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning.
Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande
f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden.
Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i
v?rden p? IVA.
Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.
Opera i Stockholm, à rstafÀltet
InformationssÀkerhet har idag en viktig roll inom organisationer. Det finns undersökningar som visar pÄ att attacker ökar för varje Är. För sÀkerhetskritiska organisationer som kommuner Àr det dÀrför viktigt att man har uppdaterad sÀkerhetsteknik, dÄ man lÀtt kan falla efter i det snabbt utvecklande Àmnet informationsteknik. Uppgiften som gavs av Nexus AB var att kartlÀgga och utvÀrdera en kommuns informationssÀkerhet. De ville fÄ reda pÄ hur det egentligen lÄg till med informationssÀkerheten i en Stockholmskommun.
à tgÀrder för Energieffektivisering vid Gummifabriken i VÀrnamo
VÀrnamo kommun förvÀrvade 2008 gummifabriken i VÀrnamo. Tanken Àr att omvandla den nÀstan 20 000 m2 stora fabriken frÄn 1930-talet till ett utvecklings- och kulturcenter. Den befintliga byggnaden utformades för att slÀppa ifrÄn sig vÀrme frÄn industrins processer. Till följd av byggnadens utformning och de ökade driftkostnader som det skulle innebÀra att underhÄlla denna byggnad idag sÄ Àr en energieffektivisering av byggnaden nu aktuell.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka vilka ÄtgÀrder som Àr lÀmpliga och krÀvs för att energieffektivisera gummifabriken. Samtidigt som byggnadens energihushÄllning skall förbÀttras sÄ finns krav pÄ att exteriören och frÀmst fasaderna skall bevaras.
Naturum Ojnare : FrÄn utblick till insikt
Det hÀr examensarbetet undersöker arkitektur som ett medel att förhöja en naturupplevelse. Det utforskar hur en byggnad kan fungera som ett pedagogiskt verktyg som genom kunskap inspirerar och underlÀttar för besökaren att upptÀcka mer av miljön. Studier av rumsliga samband, materialitet och visuella kopplingar har resulterat i en vertikal rörelse genom det 28 meter höga besökscentrum som överblickar den omgivande naturen och dess olika naturtyper.Kopplade till utstÀllningarna i naturumet finns paviljonger utplacerade i respektive naturtyp, vilka fungerar som utposter med information och specifika aktiviteter. De sex utposterna syns frÄn respektive naturtyps utstÀllningsplan i naturumstornet och fungerar som stationer i en rundvandring genom omrÄdet, dÀr besökare lockas att undersöka naturen pÄ egen hand.OmrÄdet Àr en av NaturvÄrdsverket föreslagen nationalpark, vars mosaik av naturtyper samverkar till en unik miljö. Naturumet Àr placerat mitt i skogen, i ett av de tvÄ provbrott som gjorts hÀr i planerandet av ett större kalkbrott pÄ platsen.
FLEXIBLA BYGGNADER : Utformning av en förskola med en möjlig verksamhetsÀndring för framtida behov
För att uppnÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart samhÀlle stÀlls idag höga krav pÄ en miljömÀssigt och ekonomiskt hÄllbar utveckling. SamhÀllets expansion i form av nybyggnation Àr en stor del i detta. Genom att planera och bygga mer lÄngsiktigt hÄllbara byggnader sÄ kan dessa krav uppfyllas. Att skapa flexibla byggnader, som kan anpassas efter samhÀllets framtida behov, leder till en effektivisering av lokalutnyttjandet och genererar mer lÄngsiktigt hÄllbara byggnader. I Sverige Àr kommunerna landets största byggherrar och de har dÀrför ett stort ansvar att förse samhÀllet med fastigheter och dÄ framförallt offentliga lokaler.
BerÀkning av byggnaders energiprestanda med anledning av energideklarationerna.
Europaparlamentet antog i december 2002 ett direktiv om byggnaders energiprestanda.Direktivet krÀver att byggnader skall energideklareras, alltsÄ undersökas och dokumenteras urett energiprestandaperspektiv. Direktivet har hittills resulterat i tvÄ svenska delbetÀnkandensamt ett slutbetÀnkande. Dessa tre skrifter kommer att ligga till grund för den svenska lagenom energideklarationer. Enligt SOU 2005:67 skall energiprestandan berÀknas för samtligasmÄhus och nybyggda hus. För flerbostadshus och byggnader med lokaler skallenergiprestandan berÀknas dÄ det inte finns nÄgra uppgifter pÄ byggnadens energianvÀndning.Eftersom byggnaders energiprestanda Àr en central del av energideklarationerna Àgnas det enutförlig analys av olika energiflöden ut ur och in i en byggnad.
Brand i höga byggnader med glasfasad
Dagens moderna samhÀlle strÀvar efter att bygga högre och alltmer komplexa byggnader. Denna trend Àr relativt ny i Sverige, och det Àr med flaggskepp som Kista Science Tower i Stockholm och Turning Torso i Malmö som bristen pÄ krav i byggnadsreglerna har upptÀckts. I Sverige Àr det idag Boverkets Byggregler (BBR) som reglerar vilka regler och krav som stÀlls pÄ brandskyddets dimensionering och utformning. Ett gemensamt regelverk, Eurokod, för medlemslÀnderna i den Europeiska Unionen har blivit introducerat, och övergÄngen frÄn BBR till Eurokod kommer ske under 2010/2011. PÄ grund av detta har denna rapport kombinerat aktuella föreskrifter, allmÀnna rÄd och rekommendationer ur BBR med olika berÀkningsmodeller som presenteras i Eurokoden.
FjÀllstuga, KittelfjÀll
MÀnniskan har alltid velat utforska, utmana och bebygga otillgÀngliga platser. Jag fascineras av denna strÀvan, varför beger vi oss ut i naturen och kÀmpar mot vÀdrets krafter? I mitt examensarbete utfroskade jag möjligheten att skapa en byggnad i en extrem miljö. Projektet Àr en vandringstuga i KittelfjÀll som ligger i södra Lappland i Wilhelmina kommun. Orten Àr kÀnd som Sveriges minimecka för offpistskidÄkare.
Vilka faktorer f?rklarar kapitalstrukturen och hur deras p?verkan f?r?ndrats under Covid-19? En kvantitativ studie av 214 bolag listade p? Stockholmsb?rsen
Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.
Studie av tidsbesparing vid dimensionering med StatCon samt redovisning av handberÀkningar
Det hÀr examensarbetet har genomförts i samarbete med Consultec i UmeÄ. PÄ företaget fanns ett behov av attredovisa programmet StatCon?s utrÀkningar i form av handberÀkningar och att presentera vad programmetrÀknar. Programmet i frÄga Àr ett dimensioneringsverktyg för balkar och pelare i olika material, det finns Àvenandra funktioner som balkskor, skarvar och traversbalkar. StatCon anvÀnder sig av eurokoder och det Àr enligtdessa handberÀkningarna har gjorts.
LÀnsstyrelsernas bedömningar - skiljer de angÄende mÄtt i hÀststall?
Sedan 2005 ska företag pröva goodwills nedskrivningsbehov minst en gÄng Ärligen. Det hÀr regleras i IAS 36 dÀr det finns instruktioner om hur nedskrivningsprövningarna ska gÄ till. Dock har det i tidigare studier konstaterats att informationen som lÀmnas i anslutning till prövningarna inte Àr tillrÀcklig för att ge lÀsaren den anvÀndbarhet som bör finnas. DÀrför har författarna av uppsatsen genomfört en fallstudie med syfte att beskriva hur Ätta företag motiverar sina nedskrivningsprövningar.Syftet med uppsatsen var att studera hur Ätta börsnoterade företag som redovisar enligt IAS/IFRS vÀrderar sin goodwill i samband med nedskrivningsprövningar. Tyngdpunkten lÄg pÄ de motiveringar som lÄg till grund för vÀrderingarna.Uppsatsen grundar sig pÄ en kvalitativ fallstudie dÀr Ärsredovisningar för Ätta företag har studerats.
Energideklaration av byggnad med praktikfall
Enligt lag (2006:985) om energideklaration för byggnader, som trÀder i kraft fullt ut i Ärsskiftet 2008/09, har fastighetsÀgare en skyldighet att energideklarera ens byggnader. För en fastighetsÀgare kan utförandet av en energideklaration leda till minskade driftkostnader, detta dÄ energianvÀndningen Àr en stor del av en byggnads drift. Genom ett bra samspel mellan energiexperten och fastighetsÀgaren ökar chansen till lyckade ÄtgÀrdsförslag. Nyckeltal som ska anvÀndas för att avgöra huruvida en byggnads energiprestanda Àr lÄg eller hög, har i skrivande stund en lÄg kvalité. I rapporten referensnivÄer och energianvÀndning i lokaler, som Carl Bro har sammanstÀllt pÄ uppdrag av Boverket, betonas det att de framtagna nyckeltalen för lokaler endast ska ses som en hjÀlp i inledningsskedet av energideklarationerna.