Sökresultat:
170 Uppsatser om Miljöbokslut - Sida 8 av 12
Att revidera eller inte revidera? -vad anser Àgare av smÄ aktiebolag om vikten av revision?
Bakgrund och problem: Idag mÄste alla svenska aktiebolag oavsett storlek anlita enextern kvalificerad revisor som granskar Ärsredovisning och bokslut. NÀr denna lagtogs i bruk 1983 var syftet att förebygga ekonomisk brottslighet i de smÄ bolagen ochatt hjÀlpa Àgarna att uppmÀrksamma ekonomiska problem inom företaget. FörnÀrvarande Àr det endast Sverige och Malta som fortfarande har kvar den lagstiftaderevisionsplikten inom EU. Den förra regeringen tillsatte en utredning som fick iuppdrag att göra en utvÀrdering av behovet av revision i smÄ företag. Förslagen frÄnutredaren skall minska företagens börda sÄ lÄngt det Àr möjligt, utan att intressenterseller Àgarminoriteters behov av tillförlitlig finansiell information ÄsidosÀtts.Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad Àgare av smÄ aktiebolag anser omvikten av revision och om de skulle vÀlja att göra frivillig revision om pliktenavskaffas.
K?NSLOR OCH BYGGNADER. Hur f?r?ndringar i den byggda milj?n p?verkar v?r k?nsla f?r plats.
This bachelor thesis aims to explore the public?s personal connection and attachment to place, as well as their
perception of changes in the built environment that has occurred in close proximity to the area. Based upon a
questionnaire carried out in a public square in Gothenburg, namely J?rntorget, the study examines the impact
of the construction of two high-rise buildings that was initiated roughly five years ago adjacent to the square.
The essays theoretical framework is based on the concept sense of place, a concept which derives from the
discipline of Geography. Sense of place encompasses the relationship between people and spatial settings,
which includes e.g.
R?ttvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tj?nsten Teletaxi bidrar till h?llbar tillg?nglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.
Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.
Kommunikationen mellan hem och skola samt dess p?verkan p? h?gstadieelever ? Utifr?n l?rares perspektiv p? en m?ngkulturell skola
Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna.
Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar:
1.
Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola?
2.
Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna?
F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.
Nyckeltalens betydelse : En företagsanalys med hjÀlp av nyckeltal
Titel:Nyckeltalens betydelse- En företagsanalys med hjÀlp av nyckeltal NivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Carin Persson och Linnéa AnderssonHandledare:Arne FagerströmDatum:maj 2012Syfte:Studien genomförs med syftet att teoretiskt undersöka hur ett företag genom att arbeta kontinuerligt med nyckeltal kan identifiera och avvÀrja problem som kan uppstÄ i företagets ekonomi. Den empiriska delen av uppsatsen kommer att exemplifiera hur ett smÄföretags nyckeltal kan se ut, vilken information som kan utlÀsas av dem och hur ledningen kan anvÀnda informationen som beslutsunderlag inför framtiden.Metod:Problemet angrips genom en fallstudie med en deduktiv ansats. Företagets bokslut och Ärsredovisningar ligger till grund för de framstÀllda nyckeltalen. Arbetet att granska de ekonomiska rapporterna utgörs av ett positivistiskt synsÀtt dÀr fokus ligger pÄ hÄrdfakta. För en större insikt intervjuas ocksÄ företagets VD med ett hermeneutiskt perspektiv.Resultat och slutsats:Företaget har genomgÄtt en svacka under nÄgra Är men trenden verkar nu vÀnt och företagets siffror pÄvisar en positiv framtid.
Outsourcing : en studie i hur mikro- och smĂ„företag lĂ€gger ut ekonomifunktionerÂ
Bakgrund: En ökad press pÄ företagen gÀllande attskapa konkurrensfördelar har sin grund i den framfart som globaliseringen medfört. Outsourcing, vilket innebÀr att leverantören tar över de funktioner som tidigare gjordes internt, har gett möjligheter till att lÀgga fokus pÄ företagets huvudsakliga verksamhet. Detta för att uppnÄ starkare konkurrenskraft. Tidigare lade företagen ut frÀmst IT-relaterade tjÀnster, medan idag har vÀndningen gÄtt mer mot att lÀgga ut ekonomi- och personalfunktioner. Kontroll och kostnad har stÀndigt varit motiven till att lÀgga ut.
Anaview AB ?En fallstudie om strategiska val
Inom ekonomistyrning berörs den betydande aspekten angÄende företags formulering ochimplementering av en utformad strategi. Avsikten med strategier Àr att de ska vÀgleda företagför att de pÄ lÀmpligaste sÀtt ska uppnÄ sina ekonomiska mÄl. Det problem mÄnga företag oftabemöter Àr implementeringen av strategin. Företag lÀgger stora resurser pÄ formuleringen avstrategier men kontrollerar inte sedan i vilken utstrÀckning den utformade strategin faktisktimplementerades i verksamheten.För mÄnga företag har ocksÄ patent och immateriella tillgÄngar blivit en viktig faktor för attkonkurrera pÄ marknaden. Immateriella tillgÄngar innebÀr stora konkurrensfördelar, menalldeles för mÄnga företag Àr ouppmÀrksammade om dess styrkor.
Att fr?mja barns spr?kliga f?rst?else - en fenomenografisk studie om f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal i f?rskolan
I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier.
Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.
Earnings Management och goodwillnedskrivningar. En studie om b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19
Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den
finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen.
Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av
f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska
situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till
f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar
av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga
nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra
bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings
management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning.
Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland
b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management.
Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.
En H?llbarhetsdriven N?jespark. Fallstudie av Lisebergs implementering av h?llbarhetsstrategi
Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande
turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och
ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav,
teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora
m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.
Redovisning i K1 - Hur upplevs de nya förenklade redovisningsreglerna?
De senaste Ären har flödet av regler, normer och praxis inom redovisningen ökatlavinartat och det finns inte minsta tillstymmelse till avmattning. SÀrskilt har influenserfrÄn den internationella normgivningen varit starkt pÄverkande. BokföringsnÀmnden(BFN) arbetar just nu med ett projekt som innebÀr en förenkling av redovisningsreglerna,bland annat i samarbete med Skatteverket (SKV). Genom att ta fram samlade regelverkför fyra kategorier av företag hoppas nÀmnden att redovisningen ska bli mindreavancerad och tydligare för bolagen. Först ut Àndrades reglerna för enskilda nÀringsidkaresom omsÀtter högst tre miljoner kronor Ärligen.
Psykisk h?lsa och oh?lsa i f?rskolans sociala l?rmilj?. En fenomenologisk studie om pedagogers erfarenheter.
Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och
h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i
?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och
ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska
h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och
grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.
R?relse i fritidshem. En empirisk studie genom intervjuer med l?rare i fritidshem.
Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar
med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p?
fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och
till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor;
? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet
enligt l?roplanen?
? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i
fritidshem?
? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt
l?rarna i fritidshemmet?
Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem
samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier
f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet.
Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet
KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.
Nedskrivningar av goodwill efter krisen
Bakgrund- och problembeskrivning: Sedan introduceringen av IFRS som normgivning för svenska börsbolags koncernredovisning ska inte goodwill, den restpost som kan uppkomma vid företagsförvÀrv, lÀngre skrivas av. IstÀllet ska goodwill Ärligen nedskrivningsprövas, nÄgot som baseras pÄ av bolagsledningen valda antaganden. Under finanskrisen 2008-2009 genomfördes mindre nedskrivningar Àn vad mÄnga förvÀntat sig. Möjligtvis kan dessa nedskrivningar intrÀffat under Ären 2010-2011 som en konsekvens av de incitament som finns i och med att nedskriven goodwill aldrig fÄr Äterföras.Syfte: Att studera huruvida finanskrisen 2008-2009 har fÄtt fördröjda effekter i de svenska börsbolagens rÀkenskaper i form av nedskrivningar av goodwill under perioden 2010-2011.AvgrÀnsningar: Studien avgrÀnsas till de 141 bolag noterade pÄ NASDAQ OMX Stockholm som har goodwill under Är 2010 till 2011 och har kalenderÄr som rÀkenskapsÄr. Studien behandlar inte direkt företagsförvÀrv och allokering av köpeskillingar utan fokuserar pÄ Ärliga nedskrivningsprövningar.Metod: Studien har genomförts genom att insamla data frÄn bokslut och noter i Ärsredovisningar för Är 2010 och 2011 frÄn bolagen i urvalet.
Holodomor i Sverige. Hur Sovjetunionen och h?ndelserna kring Holodomor fram- st?llts i svenska l?rob?cker f?r gymnasiet fr?n 1950-talet och fram?t
Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.